Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Odlingssystem och jordbearbetning 2020

Status: Avslutat
Projektnummer: S-19-60-189
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2019
Datum för slutrapport: 29 oktober 2021
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapen Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0701709225
Beviljade medel: 810 000 SEK

The aim of the committee of soil management is to find systems for soil tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. Further objectives are to reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility. With this application we seek funding for two series of field trials. One series will demonstrate advantages, disadvantages and profitability with four different soil tillage systems. The second series will investigate the various strategies and disadvantages of termination of grassland without the use of Glyphosate.
The aim of the committee of cropping systems is to, together with other subject committees, find cropping systems that makes better use of ecosystem services and where the profitable production of cultivated plants can be done with less environmental impact and consumption of resources than in today's conventional and organic farming.

Målet för ämneskommittén jordbearbetning är att hitta system för jordbearbetning, strukturförbättring och etablering av grödor som uthålligt kan ge en hög skörd till en låg kostnad. Minskad miljöpåverkan, minskad jordpackning och ökad bördighet är ytterligare målsättningar. Finansiering söks för två försöksserier, där en serie ska påvisa för- och nackdelar samt lönsamhet med fyra olika jordbearbetningssystem. Den andra serien ska undersöka olika strategiers för- och nackdelar vid vallbrott utan användning av Glyfosat.
Målet för ämneskommittén odlingssystem är att gemensamt med andra ämneskommittéer hitta odlingssystem som bättre tar tillvara ekosystemtjänster och där lönsam produktion av kulturväxter kan ske med mindre miljöpåverkan och minskad resursförbrukning än i dagens konventionella och ekologiska odling.

Glyfosatfritt vallbrott och Jordbearbetning i ett hållbart jordbruk -jämförelse i fältförsök, var två försöksserier som basfinansierats av Stiftelsens lantbruksforskning inom ämnet jordbearbetning. I glyfosatfritt vallbrott var syftet att utvärdera olika mekaniska och kemiska alternativ för att utföra ett vallbrott utan glyfosat. Två överfarter med mekanisk bearbetning krävdes för att få god sönderdelning av vallsvålen samt effekt på gräsogräsen. En selektiv gräsherbicidbehandling på våren i höstvetet gav i flera fall högsta kärnavkastning samt hade god effekt mot vallgräs och kvickrot. En tendens till ökande halter kväve i marken för försöksled som bearbetades intensivt, men även utan mekanisk bearbetning har det frigjorts mycket kväve under hösten. I den andra försöksserien Jordbearbetning i ett hållbart jordbruk som var i uppstart avslutades samma år på grund av utebliven långsiktig finansiering.

Jordbearbetning
I försöksserien Glyfosatfritt vallbrott var syftet att utvärdera olika mekaniska och kemiska alternativ för att utföra ett vallbrott utan glyfosat. I undersökningen testats olika maskintyper med mekanisk bearbetning, för att se hur vallsvålen sönderdelas, effekt på gräsogräs samt mätning av kärnaavkastning och kvävehalt i jorden. Kraven på tallrikskultivatorerna var att tallrikarna skulle vara tandade med minst 50 cm i diameter och väga minst 100 kg per tallrik. Motsvarande krav för styvpinnekultivatorerna var tre axlar, högst 30 cm pinndelning och utrustade med gåsfotsskär eller vingskär. Båda maskintyperna vara utrustade med återpackningsvals. Vallbrotten har gjorts i fält där vallen varit minst två år gammal och bestod av gräs och baljväxter. I utvärderingen av tallrikskultivatorer och styvpinnkultivatorer har det jämförts två överfarter med ca två veckors mellanrum med antingen tallrik+tallrik, pinne+pinne eller tallrik+pinne. Två överfarter har också jämförts med enbart en överfart med tallrik. I två försöksled putsades vallen strax innan plöjning och i ett av leden kompletterades det med en gräsherbicid på våren i höstvetet. Referensledet är behandlat med enbart glyfosat. Höstvete såddes hösten 2020 i alla led efter plöjning och kärnavkastning vägdes hösten 2021. Försöken lades ut på fem platser, Svalöv Skåne, Falkenberg Halland, Kalmar Småland, Vreta Kloster Östergötland och Ransta Västmanland.

Försöken visade på att få bra sönderdelning av vallsvålen krävdes två överfarter med mekanisk bearbetning. På platserna med torra och leriga förhållanden hade styvpinnekultivatorerna lättare att komma ner genom vallsvålen jämfört med tallrikskultivatorerna.

I försöket i Falkenberg var marktäckning av kvickrot 36 % i leden med putsning innan plöjning. I ledet med kemisk behandling med glyfosat var marktäckning kvickrot 0,2 %, i leden med två överfarter med mekaniska bearbetningar 3–4 % och ledet med en överfart med mekanisk bearbetning 20 % marktäckning kvickrot efter behandling innan plöjning. För att få god effekt mot rotogräs och kvickrot i samband med ett vallbrott krävdes minst två mekaniska bearbetningar. Marktäckningen av kvickrot, efter skörd av höstvetet, var 26–32 % för två överfarter med mekanisk bearbetning jämfört med 2–6 % täckning för behandling med glyfosat eller en selektiv gräsherbicid. Vid en överfart med mekanisk bearbetning var marktäckningen av kvickrot 72 %.

I försöken gav en selektiv gräsherbicidbehandling på våren i flera fall den högsta skörden av höstvete. Effekten av gräsherbiciden var god både mot vallgräs och kvickrot. Blev ett högre ekonomiskt netto, skördevärde minus behandlingskostnad, i leden med behandling glyfosat eller gräsherbicid jämfört med mekanisk bearbetade led.

Stora mängder kväve frigörs i samband med ett vallbrott. Det fanns en tendens till ökande halter kväve i marken i led som bearbetades intensivt men även utan mekanisk bearbetning frigjordes mycket kväve under hösten. Tendens finns att vid 30–60 cm provtagningsdjup blev kvävemängden högre för leden med mekanisk bearbetning jämfört med putsning eller glyosatbehandling.

Inom jordbearbetning startade försöksserien Jordbearbetning i hållbart jordbruk -jämförelse i fältförsök upp under hösten 2019. Syftet var att påvisa fördelar, nackdelar och lönsamhet med fyra olika jordbearbetningssystem. Målgruppen var i första hand sydsvenska jordbrukare med moränlättlera samt att hitta bättre lönsamhet i ett hållbart jordbruk och en förbättrad miljö med reducerad bearbetning med mellangrödor. Denna försöksserie blev nedprioriterad i den nya treåriga basfinansieringen i konkurrens av andra försöksserier, därmed beslutades att avsluta försöksserien innan skörd 2020.

Försöksserien Glyfosatfritt vallbrott kommer att presenteras på växtodlingskonferenser. Artikel med resultat för försöksserien kommer att finns i Försöksrapport Sverigeförsöken 2021 samt på www.sverigeforsoken.se Resultat och statistik för enskilda fältförsök finns på Nordic field trial system, www.nfts.dk Under 2020 gjordes även en film från de olika bearbetningarna, filmen finns att se på sverigeforsoken.se

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev