Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Odlingssystem och jordbearbetning 2020

Status: Avslutat
Projektnummer: S-19-60-189
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2019
Datum för slutrapport: 29 oktober 2021
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapen Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0701709225
Beviljade medel: 810 000 SEK

The aim of the committee of soil management is to find systems for soil tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. Further objectives are to reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility. With this application we seek funding for two series of field trials. One series will demonstrate advantages, disadvantages and profitability with four different soil tillage systems. The second series will investigate the various strategies and disadvantages of termination of grassland without the use of Glyphosate.
The aim of the committee of cropping systems is to, together with other subject committees, find cropping systems that makes better use of ecosystem services and where the profitable production of cultivated plants can be done with less environmental impact and consumption of resources than in today's conventional and organic farming.

Målet för ämneskommittén jordbearbetning är att hitta system för jordbearbetning, strukturförbättring och etablering av grödor som uthålligt kan ge en hög skörd till en låg kostnad. Minskad miljöpåverkan, minskad jordpackning och ökad bördighet är ytterligare målsättningar. Finansiering söks för två försöksserier, där en serie ska påvisa för- och nackdelar samt lönsamhet med fyra olika jordbearbetningssystem. Den andra serien ska undersöka olika strategiers för- och nackdelar vid vallbrott utan användning av Glyfosat.
Målet för ämneskommittén odlingssystem är att gemensamt med andra ämneskommittéer hitta odlingssystem som bättre tar tillvara ekosystemtjänster och där lönsam produktion av kulturväxter kan ske med mindre miljöpåverkan och minskad resursförbrukning än i dagens konventionella och ekologiska odling.

Glyfosatfritt vallbrott och Jordbearbetning i ett hållbart jordbruk -jämförelse i fältförsök, var två försöksserier som basfinansierats av Stiftelsens lantbruksforskning inom ämnet jordbearbetning. I glyfosatfritt vallbrott var syftet att utvärdera olika mekaniska och kemiska alternativ för att utföra ett vallbrott utan glyfosat. Två överfarter med mekanisk bearbetning krävdes för att få god sönderdelning av vallsvålen samt effekt på gräsogräsen. En selektiv gräsherbicidbehandling på våren i höstvetet gav i flera fall högsta kärnavkastning samt hade god effekt mot vallgräs och kvickrot. En tendens till ökande halter kväve i marken för försöksled som bearbetades intensivt, men även utan mekanisk bearbetning har det frigjorts mycket kväve under hösten. I den andra försöksserien Jordbearbetning i ett hållbart jordbruk som var i uppstart avslutades samma år på grund av utebliven långsiktig finansiering.

Jordbearbetning
I försöksserien Glyfosatfritt vallbrott var syftet att utvärdera olika mekaniska och kemiska alternativ för att utföra ett vallbrott utan glyfosat. I undersökningen testats olika maskintyper med mekanisk bearbetning, för att se hur vallsvålen sönderdelas, effekt på gräsogräs samt mätning av kärnaavkastning och kvävehalt i jorden. Kraven på tallrikskultivatorerna var att tallrikarna skulle vara tandade med minst 50 cm i diameter och väga minst 100 kg per tallrik. Motsvarande krav för styvpinnekultivatorerna var tre axlar, högst 30 cm pinndelning och utrustade med gåsfotsskär eller vingskär. Båda maskintyperna vara utrustade med återpackningsvals. Vallbrotten har gjorts i fält där vallen varit minst två år gammal och bestod av gräs och baljväxter. I utvärderingen av tallrikskultivatorer och styvpinnkultivatorer har det jämförts två överfarter med ca två veckors mellanrum med antingen tallrik+tallrik, pinne+pinne eller tallrik+pinne. Två överfarter har också jämförts med enbart en överfart med tallrik. I två försöksled putsades vallen strax innan plöjning och i ett av leden kompletterades det med en gräsherbicid på våren i höstvetet. Referensledet är behandlat med enbart glyfosat. Höstvete såddes hösten 2020 i alla led efter plöjning och kärnavkastning vägdes hösten 2021. Försöken lades ut på fem platser, Svalöv Skåne, Falkenberg Halland, Kalmar Småland, Vreta Kloster Östergötland och Ransta Västmanland.

Försöken visade på att få bra sönderdelning av vallsvålen krävdes två överfarter med mekanisk bearbetning. På platserna med torra och leriga förhållanden hade styvpinnekultivatorerna lättare att komma ner genom vallsvålen jämfört med tallrikskultivatorerna.

I försöket i Falkenberg var marktäckning av kvickrot 36 % i leden med putsning innan plöjning. I ledet med kemisk behandling med glyfosat var marktäckning kvickrot 0,2 %, i leden med två överfarter med mekaniska bearbetningar 3–4 % och ledet med en överfart med mekanisk bearbetning 20 % marktäckning kvickrot efter behandling innan plöjning. För att få god effekt mot rotogräs och kvickrot i samband med ett vallbrott krävdes minst två mekaniska bearbetningar. Marktäckningen av kvickrot, efter skörd av höstvetet, var 26–32 % för två överfarter med mekanisk bearbetning jämfört med 2–6 % täckning för behandling med glyfosat eller en selektiv gräsherbicid. Vid en överfart med mekanisk bearbetning var marktäckningen av kvickrot 72 %.

I försöken gav en selektiv gräsherbicidbehandling på våren i flera fall den högsta skörden av höstvete. Effekten av gräsherbiciden var god både mot vallgräs och kvickrot. Blev ett högre ekonomiskt netto, skördevärde minus behandlingskostnad, i leden med behandling glyfosat eller gräsherbicid jämfört med mekanisk bearbetade led.

Stora mängder kväve frigörs i samband med ett vallbrott. Det fanns en tendens till ökande halter kväve i marken i led som bearbetades intensivt men även utan mekanisk bearbetning frigjordes mycket kväve under hösten. Tendens finns att vid 30–60 cm provtagningsdjup blev kvävemängden högre för leden med mekanisk bearbetning jämfört med putsning eller glyosatbehandling.

Inom jordbearbetning startade försöksserien Jordbearbetning i hållbart jordbruk -jämförelse i fältförsök upp under hösten 2019. Syftet var att påvisa fördelar, nackdelar och lönsamhet med fyra olika jordbearbetningssystem. Målgruppen var i första hand sydsvenska jordbrukare med moränlättlera samt att hitta bättre lönsamhet i ett hållbart jordbruk och en förbättrad miljö med reducerad bearbetning med mellangrödor. Denna försöksserie blev nedprioriterad i den nya treåriga basfinansieringen i konkurrens av andra försöksserier, därmed beslutades att avsluta försöksserien innan skörd 2020.

Försöksserien Glyfosatfritt vallbrott kommer att presenteras på växtodlingskonferenser. Artikel med resultat för försöksserien kommer att finns i Försöksrapport Sverigeförsöken 2021 samt på www.sverigeforsoken.se Resultat och statistik för enskilda fältförsök finns på Nordic field trial system, www.nfts.dk Under 2020 gjordes även en film från de olika bearbetningarna, filmen finns att se på sverigeforsoken.se

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Medicintekniska produkter – innehåll och effekt på ledinflammation
Maria Löfgren, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Projektnummer: H-16-47-182 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 december 2020

Joint inflammation (osteoarthritis) is a common cause of lameness in horses. There is a need for safe and effective treatments of the disease. Blood derived autologous biological products such as autologous conditioned serum (ACS) and platelet-rich plasma (PRP) are used as intra-articular …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2020

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2020

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2020

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Vägen till cirkulära ekonomi i svenskt jordbruk för ökad återvinning av växtnäring och för effektiv och hållbar produktion
Erik Sindhöj, RISE

Projektnummer: JTI-19-82-291 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 september 2020

Applying circular economy principles to agriculture is a systematic approach to reduce the environmental and climate impact of agriculture while increasing efficiency, production and profitability. The road to circular agriculture requires that we 1) minimize external inputs, 2) reduce losses and …

Läs mer

Syntes av unga lantbrukares förutsättningar och möjligheter för ett hållbart och produktivt lantbruksföretag som omfattar betesmarker och vattenvård
Eva Edin, HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-19-82-289 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 september 2020

Kim, aged 24, is to take over Grandpa's dairy farm with a large acreage of land and natural pastures. The synthesis will address the development opportunities of the farm based on knowledge regarding cultivation systems, technical solutions and animal husbandry, but above all highlight unresolved …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 september 2020

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev