Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019

Status: Avslutat
Projektnummer: S-18-60-000
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 29 januari 2020
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapens Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0325-618614
Beviljade medel: 1 839 713 SEK

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials in testing of grassland plant varieties, whole-crop maize varieties and nitrogen fertilization of mixed leys. In future trials yield and characteristics of different varieties in areas from southern to northern Sweden will be investigated. Varieties of grasses such as timothy, meadow fescue, tall fescue, perennial ryegrass, red clover and whole-crop maize are included in the field trials. In the series "Nitrogen fertilization and strategy of mixed leys" the effect of fertilization is examined and in the series "Ley grass varieties in competition" grass variety characteristics when intercropped with other species of grass and clover will be examined.

Vallen har som foder en betydligt större inverkan på animalieproduktionens effektivitet än någon annan gröda i det svenska jordbruket. Inom vall- och grovfoderförsöken söks medel från Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av fältförsöksserier inom provning av vallväxtsorter, ensilagemajssorter och kvävegödsling till blandvall. I kommande försöksserier ska undersökas avkastning och egenskaper för olika sorter i områden från södra till norra Sverige. Sorter av vallväxter som timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs, rödklöver samt ensilagemajs ingår i fältförsöken. Utöver detta ska undersökas effekten av gödsling i pågående försöksserie ”Kvävegödsling och strategi till blandvall” och i serien ”Vallsortprovning i konkurrens” undersöka grässorters egenskaper när de samodlas med andra gräsarter och klöver.

Inom vall- och grovfoderförsöken bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av 11 fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I försöksserierna med sortprovning undersöktes avkastning och kvalitet för vallväxter och majs till ensilage, i olika geografiska områden, från södra till norra Sverige. I odlingstekniska försöksserier undersöktes effekten av kvävegödsling i blandvall och olika grässorters egenskaper i samodling med andra gräsarter och klöver. I serien med kvävegödsling i blandvall blev slutsatsen att vallavkastningen och kväveskörden blev störst under alla tre vallåren i högsta kvävegödslade led med 270 kg N/ha. Första vallåret blev råproteinhalten 16,5 % av ts i ogödslad blandvall med 50 % klöver vilket är i samma nivå som kvävegödslad blandvall med 270 kg N/ha. I serien grässorter i samodling framkom att avkastningsskillnaderna mellan sorterna kan kompenseras av de ingående arterna i blandvallen.

Stor vallavkastning och låga proteinhalter i tredjeårsvallen 2019
Att säkra vallens avkastning och kvalitet är viktigt för att det påverkar det ekonomiska utbytet av animalieproduktionen för enskilda lantbruksföretag och regioner. De fältförsöksserier som Stiftelsen Lantbruksforskning bidrar till inom ämnesområdet vall och grovfoder syftar till att på ett effektivt sätt utnyttja gräs och baljväxter i vallproduktionen, gödsla optimalt och att välja rätt sorter. 2019 utfördes 11 fältförsöksserier inom försöksområdet vall och grovfoder. De flesta försöksserier ingår i långliggande sortprovningsförsök, där vallens olika arters och sorters egenskaper, avkastning och näringskvalitet undersöks. Två odlingstekniska försöksserier avslutades med tredje vallåret 2019 ”Kvävegödsling och strategi till blandvall” belyser effekter på avkastning, baljväxtandel och råproteinhalt med syfte att ge nyare underlag för kvävegödslingsrekommendationer till vall och i ”Vallsortprovning i konkurrens” undersöktes grässorternas egenskaper och avkastningen påverkas vid konkurrens av andra arter.
Flerårsanalyser av sorternas egenskaper, avkastning och näringskvalitet redovisas årligen för arterna timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs, rajsvingel, rödklöver, vitklöver, lusern och majs till ensilage.

Tredje och sista vallåret blev skördat i försöksserien ”Kvävegödsling och kvävestrategi till blandvall”, på sex platser under 2019. Kvävegödsling med 180 och 270 kg N/ha till blandvallen gav större total vallavkastning än ogödslade led och kvävegödslade led med 90 kg N/ha till blandvallen. Råproteinskörden var störst i ledet med 270 kg N/ha med 1 650 kg råprotein/ha vilket motsvarar en kväveskörd på 264 kg N/ha. Vallavkastningen och kväveskörden blev störst under alla tre vallåren i högsta kvävegödslade led med 270 kg N/ha. Råproteinhalten blev samma första vallåret i ogödslad blandvall på 16,5 % av ts som i kvävegödslad blandvall med 270 kg N/ha, när vi hade en klöverandel på 50 % i ogödslad blandvall. I ogödslad blandvall andra och tredje vallåret med klöverandel på ca 20 % medel för tre skördar per år i medel för sex försöksplatser, blev proteinhalten andra vallåret 13,2 % av ts och i tredje vallåret 11,4 % av ts. Vilket är en för låg proteinhalt för många mjölk- och nötköttsproducenter och gödsling med kväve krävdes för att nå en högre råproteinhalt.

I vallsortprovningen i renbestånd framkommer det fler signifikanta skillnader mellan sorter än vad som framgår av försöksserien vallsortprovning i konkurrens. Fler försöksserier med liknande försöksplaner skulle bli en styrka för att kunna visa på säkrare slutsatser kring sorters egenskaper och vallavkastning i en vallblandning. Vilka gräsarter som samodlas har större betydelse för vallens sammansättning än vid val av sort, framkom i försöksserien ”Vallsortprovning i konkurrens”. Grässorter som är mindre avkastande i renbestånd verkar ha en mindre konkurrensförmåga i blandvallsbestånd. Avkastningsskillnaderna mellan sorterna kan kompenseras av de ingående arterna i blandvallen och det gör att botaniska sammansättningen förändras, beroende på valet av vallgrässort i vallfröblandningen. Vid val av sort till vallfröblandningen är resultaten från vallsortprovning i renbestånd ett bra hjälpmedel för att jämföra sorternas avkastnings- och konkurrensförmåga, tidpunkt för begynnande axgång i första skörd och utveckling i återväxten.

Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök finns på www.slu.se/fakulteter/nj/om-fakulteten/centrumbildningar-och-storre-forskningsplattformar/faltforsk/resultat/

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Växtodling
Potatis

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 maj 2019

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2019

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2019

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 april 2019

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 mars 2019

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Småskalig uppgradering av biogas och utvinning av koncentrerat kvävegödselmedel
Gustav Rogstrand,

Projektnummer: O-15-22-361 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 mars 2019

Energi & biomassa
Kött
Mjölk

This project is intended to demonstrate a cost effective concept for small-scale production and utilization of biomethane as vehicle fuel and extraction of concentrated ammonium nitrogen fertilizer. The system is composed of standard components that are commonly used in farm scale biogas …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress