Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtskydd 2019

Status: Avslutat
Projektnummer: S-18-60-001
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 29 januari 2020
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapets Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0325-618614
Beviljade medel: 1 369 713 SEK

In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the harvest. To obtain high harvest require, among other things, the ability to fight existing plant pests. The chemical plant protection products should be used in the best possible way, like all agricultural inputs, i.e. contributing to a sustainable agriculture and, as little as possible, affect health and the environment.
Without field trials, we would not have answers to many questions in the area of plant protection, questions like: When is it necessary to start treatment of a pest? What is the pest’s treatment threshold? To what extent are precautionary measures? How is IPM achieved in a cost effective way? At which time and with what dose should the crop be treated?

För att uppnå höga och friska skördar krävs det en kontrollerad insats av växtskyddsmedel. Detta är ett viktigt hjälpmedel för att bevara grödan frisk från sjukdomar som både agerar skördenedsättande och sänker den betalningsgrundande nivån vid leverans av gröda samt stärker kvaliteten för en eventuell överlagring. Höga skördar kräver bland annat möjlighet att bekämpa förekommande växtskadegörare. De kemiska bekämpningsmedlen ska som alla insatsmedel i jordbruket användas på bästa möjliga sätt, det vill säga bidra till ett hållbart jordbruk och så lite som möjligt påverka hälsa och miljö.
Utan resultat från fältförsök skulle svar på många frågor inom området växtskydd saknas, frågor som När behöver en skadegörare bekämpas?, Vilken är skadegörarens bekämpningströskel?, I vilken mån räcker förebyggande åtgärder innan direkta åtgärder behöver sättas in?, Hur uppnås IPM kostnadseffektivt? Vid vilken tidpunkt och med vilken dos ska grödan behandlas? etc.

Under odlingssäsongen 2018–2019 planerades 15 fältförsöksserier med totalt 74 planerade fältförsök med stöd från Stiftelsen Lantbruksforskning (projekt S-18-60-001). Av dessa lades 70 ut varav 67 skördades. Fältförsöken utfördes från Dalarna i norr till Skåne i söder. Växtodlingssäsongen 2018/2019 var gynnsam med ett fördelaktigt klimat för våra grödor. Frånvaron av gulrost medförde att några försök inte alls lades ut och några kasserades på grund av att förekomsten av skadegörare var för liten. Totalt ett 40-tal pesticider provades på olika sätt. Resultaten från fältförsöken ger ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i höstvete, höstråg, höstraps, vårkorn, havre och matpotatis; såsom val av preparat, preparatkombinationer, tidpunkter och doser. Fältförsöksverksamhet inom området växtskydd inriktat på IPM spelar stor roll för ”bondenyttan” men även för samhällets acceptans av strävan mot ett hållbart jordbruk.

I växtodlingen eftersträvas hög avkastning av god kvalitet. En grödas avkastningspotential beror på jordens geologiska ursprung, klimat, väderlek, hävd etcetera. Avkastnings- och kvalitetsbegränsande faktorerna är många varav vi kan påverka flera vilket bevisas av de i våra grödor mycket stora avkastningsökningar som handelsgödsel, pesticider, högavkastande sorter och ny teknik har lett fram till under de senast gångna 75 åren. Men det är uppenbart att vi kan och behöver nå ännu längre, både i ökad avkastning per ytenhet och i högre odlingssäkerhet. Detta är en stor biologisk utmaning som om vi antar den sannolikt kommer att leda till högre avkastning samt ökad odlingssäkerhet.
Växtskadegörarna är många i våra grödor. Enbart i stråsäd presenteras ett trettiotal svampsjukdomar och ett tjugotal skadeinsekter i boken Skadegörare på lantbruksgrödor (Hedene & Olofsson LTs förlag 1994). Växtskadegörarna begränsas och bekämpas med olika åtgärder, preventiva såväl som akuta. Preventiva åtgärder ger ett bra grundskydd mot skadegörarna. Bästa lönsamhet med akuta åtgärder som kemiska bekämpningsmedel uppnås genom att göra rätt åtgärd vid rätt tidpunkt med rätt insats eller genom att undvika att göra insatser som inte ger ett lönsamt resultat, dvs. undvika onödiga kostnader.
Årsmånen avgör till stor del grödors vegetativa och generativa tillväxt och därmed deras avkastningspotential samt vilka växtskadegörare som gynnas och därmed blir ett akut problem. Nederbörd och temperatur är viktiga storheter i begreppet årsmån även om fler ingår. Starkt förenklat kan sägas att svampsjukdomar gynnas av hög luftfuktighet medan skadeinsekter är tydligt temperaturberoende.
Med hjälp av fältförsöksverksamheten får vi ny kunskap som leder till högre avkastning samt ökad odlingssäkerhet. I fältförsöken kommer vi praktiken nära och resultaten från dem blir därför direkt användbara och tillförlitliga. Under odlingssäsongen 2018–2019 planerades femton fältförsöksserier med totalt 74 fältförsök med stöd från Stiftelsen Lantbruksforskning. Fjorton fältförsöksserier genomfördes och av de planerade 74 fältförsöken skördades 67. Fältförsöken utfördes från Dalarna i norr till Skåne i söder. Växtodlingssäsongen 2018/2019 var gynnsam för våra grödor. Frånvaron av gulrost medförde att några försök inte alls lades ut och några kasserades på grund av att förekomsten av skadegörare var för liten eller att kommunikationen med försöksvärden fallerade.
Trots dessa svårigheter har mycket intressanta resultat framkommit som givit ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i höstvete, höstråg, höstraps, vårkorn, havre och matpotatis. Slutsatserna från projektets fältförsök är många och presenteras i detalj i försöksrapporten. För att visa på bredden ges här kortfattat några utvalda resultat:
• Effekten av triazol-preparat har långsamt försämrats under senare år. Höstvete Mellansverige.
• Engångsbehandlingarna vid axgång hävdade sig ekonomiskt väl jämfört med övriga behandlingar. Höstvete Mellansverige.
• För bekämpning av kornets bladfläcksjuka krävs något högre doser jämfört med bekämpning av kornrost. Vårkorn i Sydsverige.
• Varierande resultat mellan försöksplatser visar på vikten av att välja bekämpningsinsats efter de specifika förutsättningarna på varje plats. Vårkorn i Mellansverige.
• Kurativ behandling kan fungera under vissa förutsättningar. Matpotatis Sydsverige.

Resultaten ger bland annat besked om vilka preparat eller preparatkombinationer som ger bäst bekämpningseffekt och bäst lönsamhet jämte lämplig dos och optimala tidpunkter för behandling. Resultaten ger vidare underlag till bekämpningströsklar och beslutsstödsystem vilket möjliggör växtskydd enligt IPM.
Viktig kunskap och erfarenhet från dessa fältförsök förmedlas till lantbrukarna med hjälp av rådgivare, försöksrapporter, växtskyddsbrev, jordbrukardagar och olika typer av möten. Fältförsöksverksamhet inom området växtskydd inriktat på IPM spelar stor roll för ”bondenyttan” och strävan mot ett hållbart jordbruk.

 

Antal träffar i projektbanken: 1715

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Ny teknik och regional strategi för recirkulering av växtnäring i stallgödsel
Helena Aronsson

Projektnummer: O-20-23-457 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass
Milk

A main challenge for regions with intensive livestock production is phosphorus (P) surplus on farms, resulting in low P use efficiency and losses to waters. The project will provide solutions to increase P recycling from animal manure. This will decrease our dependency on imported P fertilizers, …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev