Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtskydd 2019

Status: Avslutat
Projektnummer: S-18-60-001
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 29 januari 2020
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapets Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0325-618614
Beviljade medel: 1 369 713 SEK

In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the harvest. To obtain high harvest require, among other things, the ability to fight existing plant pests. The chemical plant protection products should be used in the best possible way, like all agricultural inputs, i.e. contributing to a sustainable agriculture and, as little as possible, affect health and the environment.
Without field trials, we would not have answers to many questions in the area of plant protection, questions like: When is it necessary to start treatment of a pest? What is the pest’s treatment threshold? To what extent are precautionary measures? How is IPM achieved in a cost effective way? At which time and with what dose should the crop be treated?

För att uppnå höga och friska skördar krävs det en kontrollerad insats av växtskyddsmedel. Detta är ett viktigt hjälpmedel för att bevara grödan frisk från sjukdomar som både agerar skördenedsättande och sänker den betalningsgrundande nivån vid leverans av gröda samt stärker kvaliteten för en eventuell överlagring. Höga skördar kräver bland annat möjlighet att bekämpa förekommande växtskadegörare. De kemiska bekämpningsmedlen ska som alla insatsmedel i jordbruket användas på bästa möjliga sätt, det vill säga bidra till ett hållbart jordbruk och så lite som möjligt påverka hälsa och miljö.
Utan resultat från fältförsök skulle svar på många frågor inom området växtskydd saknas, frågor som När behöver en skadegörare bekämpas?, Vilken är skadegörarens bekämpningströskel?, I vilken mån räcker förebyggande åtgärder innan direkta åtgärder behöver sättas in?, Hur uppnås IPM kostnadseffektivt? Vid vilken tidpunkt och med vilken dos ska grödan behandlas? etc.

Under odlingssäsongen 2018–2019 planerades 15 fältförsöksserier med totalt 74 planerade fältförsök med stöd från Stiftelsen Lantbruksforskning (projekt S-18-60-001). Av dessa lades 70 ut varav 67 skördades. Fältförsöken utfördes från Dalarna i norr till Skåne i söder. Växtodlingssäsongen 2018/2019 var gynnsam med ett fördelaktigt klimat för våra grödor. Frånvaron av gulrost medförde att några försök inte alls lades ut och några kasserades på grund av att förekomsten av skadegörare var för liten. Totalt ett 40-tal pesticider provades på olika sätt. Resultaten från fältförsöken ger ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i höstvete, höstråg, höstraps, vårkorn, havre och matpotatis; såsom val av preparat, preparatkombinationer, tidpunkter och doser. Fältförsöksverksamhet inom området växtskydd inriktat på IPM spelar stor roll för ”bondenyttan” men även för samhällets acceptans av strävan mot ett hållbart jordbruk.

I växtodlingen eftersträvas hög avkastning av god kvalitet. En grödas avkastningspotential beror på jordens geologiska ursprung, klimat, väderlek, hävd etcetera. Avkastnings- och kvalitetsbegränsande faktorerna är många varav vi kan påverka flera vilket bevisas av de i våra grödor mycket stora avkastningsökningar som handelsgödsel, pesticider, högavkastande sorter och ny teknik har lett fram till under de senast gångna 75 åren. Men det är uppenbart att vi kan och behöver nå ännu längre, både i ökad avkastning per ytenhet och i högre odlingssäkerhet. Detta är en stor biologisk utmaning som om vi antar den sannolikt kommer att leda till högre avkastning samt ökad odlingssäkerhet.
Växtskadegörarna är många i våra grödor. Enbart i stråsäd presenteras ett trettiotal svampsjukdomar och ett tjugotal skadeinsekter i boken Skadegörare på lantbruksgrödor (Hedene & Olofsson LTs förlag 1994). Växtskadegörarna begränsas och bekämpas med olika åtgärder, preventiva såväl som akuta. Preventiva åtgärder ger ett bra grundskydd mot skadegörarna. Bästa lönsamhet med akuta åtgärder som kemiska bekämpningsmedel uppnås genom att göra rätt åtgärd vid rätt tidpunkt med rätt insats eller genom att undvika att göra insatser som inte ger ett lönsamt resultat, dvs. undvika onödiga kostnader.
Årsmånen avgör till stor del grödors vegetativa och generativa tillväxt och därmed deras avkastningspotential samt vilka växtskadegörare som gynnas och därmed blir ett akut problem. Nederbörd och temperatur är viktiga storheter i begreppet årsmån även om fler ingår. Starkt förenklat kan sägas att svampsjukdomar gynnas av hög luftfuktighet medan skadeinsekter är tydligt temperaturberoende.
Med hjälp av fältförsöksverksamheten får vi ny kunskap som leder till högre avkastning samt ökad odlingssäkerhet. I fältförsöken kommer vi praktiken nära och resultaten från dem blir därför direkt användbara och tillförlitliga. Under odlingssäsongen 2018–2019 planerades femton fältförsöksserier med totalt 74 fältförsök med stöd från Stiftelsen Lantbruksforskning. Fjorton fältförsöksserier genomfördes och av de planerade 74 fältförsöken skördades 67. Fältförsöken utfördes från Dalarna i norr till Skåne i söder. Växtodlingssäsongen 2018/2019 var gynnsam för våra grödor. Frånvaron av gulrost medförde att några försök inte alls lades ut och några kasserades på grund av att förekomsten av skadegörare var för liten eller att kommunikationen med försöksvärden fallerade.
Trots dessa svårigheter har mycket intressanta resultat framkommit som givit ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i höstvete, höstråg, höstraps, vårkorn, havre och matpotatis. Slutsatserna från projektets fältförsök är många och presenteras i detalj i försöksrapporten. För att visa på bredden ges här kortfattat några utvalda resultat:
• Effekten av triazol-preparat har långsamt försämrats under senare år. Höstvete Mellansverige.
• Engångsbehandlingarna vid axgång hävdade sig ekonomiskt väl jämfört med övriga behandlingar. Höstvete Mellansverige.
• För bekämpning av kornets bladfläcksjuka krävs något högre doser jämfört med bekämpning av kornrost. Vårkorn i Sydsverige.
• Varierande resultat mellan försöksplatser visar på vikten av att välja bekämpningsinsats efter de specifika förutsättningarna på varje plats. Vårkorn i Mellansverige.
• Kurativ behandling kan fungera under vissa förutsättningar. Matpotatis Sydsverige.

Resultaten ger bland annat besked om vilka preparat eller preparatkombinationer som ger bäst bekämpningseffekt och bäst lönsamhet jämte lämplig dos och optimala tidpunkter för behandling. Resultaten ger vidare underlag till bekämpningströsklar och beslutsstödsystem vilket möjliggör växtskydd enligt IPM.
Viktig kunskap och erfarenhet från dessa fältförsök förmedlas till lantbrukarna med hjälp av rådgivare, försöksrapporter, växtskyddsbrev, jordbrukardagar och olika typer av möten. Fältförsöksverksamhet inom området växtskydd inriktat på IPM spelar stor roll för ”bondenyttan” och strävan mot ett hållbart jordbruk.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev