Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019

Status: Avslutat
Projektnummer: S-18-60-002
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 29 januari 2020
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapens Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0325-618614
Beviljade medel: 773 713 SEK

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the weeds under control can cause major problems with an increasing seed bank in the future crop. The effort of combating weeds varies largely between different crops and a well thought trough strategy in the crop rotation is important. The application applies to 10 series of field trials in weed combating, focusing on blackgrass, poa annua, common windgrass, thistle and annual weeds in crops of winter wheat, barley, peas, flax and winter oilseed rape. Also included is a new series of trials studying the effect of water quality on annual weed combating.

Ogräs konkurrerar med grödan om ljus, vatten och näring. Konkurrensen om resurser kan orsaka skördeförluster som i vissa fall kan vara betydande samt ge en gröda med sämre kvalitet. Det är därför viktigt att utveckla strategier som håller ogräsfloran på en lagom nivå. Att inte hålla ogräset under kontroll kan ge stora problem med växande fröbank i kommande grödor. Det är stor skillnad mellan hur svårt det är att bekämpa ogräs i olika grödor och en genomtänkt strategi i växtföljden är viktigt. Ansökan avser 10 fältförsöksserier där fokus ligger på renkavle, vitgröe, åkerven, tistel samt örtogräs i grödorna höstvete, vårkorn, ärter, lin och höstraps. Det ingår även en ny försöksserie med undersökning av vattenkvaliténs betydelse för örtogräsbekämpning.

Under odlingssäsongen 2018–2019 planerades åtta försöksserier med totalt 29 fältförsök med stöd från SLF (projekt S-18-60-002). Av dessa fältförsök utlades 28 varav 16 skördades. Tre av försöksserierna skulle inte skördas. Växtodlingssäsongen 2018/2019 var i det stora hela gynnsam för våra grödor. Syftet med försöksserierna uppfylldes helt eller delvis. Mycket intressanta resultat framkom som gav ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i grödor som vete, korn, ärter, rap och oljelin; såsom mekaniska åtgärder, val av preparat, tidpunkter och doser, lämpliga kombinationer av produkter med olika verksamma substanser, behandling på hösten och/eller våren etcetera. Herbicider är viktiga hjälpmedel, inte minst hur dessa kombineras med odlingstekniska åtgärder som begränsar ogräsen. Fältförsöksverksamheten spelar stor roll för ”bondenyttan” men även som en del i vår strävan mot ett hållbart jordbruk. Resultat från dessa försöksserier förmedlas till lantbrukarna på flera sätt.

I växtodlingen eftersträvas hög avkastning av god kvalitet. En grödas avkastningspotential beror på jordens geologiska ursprung, klimat, väderlek, hävd etcetera. Avkastnings- och kvalitetsbegränsande faktorerna är många varav vi kan påverka flera vilket bevisas av de i våra grödor mycket stora avkastningsökningar som handelsgödsel, pesticider, högavkastande sorter och ny teknik har lett fram till under de senast gångna 75 åren. Men det är uppenbart att vi kan och behöver nå ännu längre, både i ökad avkastning per ytenhet och i högre odlingssäkerhet. Detta är en stor biologisk utmaning som om vi antar den sannolikt kommer att leda till högre avkastning, ökad odlingssäkerhet och mindre inverkan på miljön.
Ogräs konkurrerar bland annat om näring, ljus och vatten med de grödor eller kulturväxter som odlas. Ogräsen minskar därmed grödornas avkastning. Antalet arter av åkerogräs är många i Sverige. I exempelvis boken Åkerogräs i Sverige (Fogelfors SLU 1989) beskrivs över hundra arter och då är inga gräsogräs medtagna. Ogräsbeståndets sammansättning varierar mellan fält och olika delar av landet. När herbicider behöver användas kan mottot vara ”rätt preparat och kvantitet till rätt ogräsart eller ogräsbestånd”. Då kan bästa lönsamhet för herbicidanvändningen uppnås. Onödiga insatser med herbicider skall naturligtvis undvikas om ogrästrycket inte kräver det.
Årsmånen avgör till stor del grödors och ogräsarters vegetativa och generativa tillväxt och därmed grödornas avkastningspotential samt förekomsten och spridningen av ogräs. Växtodlingssäsongen 2018/2019 var betydligt gynnsammare än 2017/2018 och skördarna i fältförsöken var mycket höga.
Med hjälp av fältförsöksverksamheten får vi ny kunskap som leder till högre avkastning samt ökad odlingssäkerhet. I fältförsöken kommer vi praktiken nära och resultaten från dem blir därför direkt användbara och tillförlitliga. Under odlingssäsongen 2018/2019 planerades åtta försöksserier med totalt 29 fältförsök med stöd från Stiftelsen Lantbruksforskning (projekt S-18-60-002). Av dessa fältförsök utlades 28 varav 16 skördades. Tre av försöksserierna skulle inte skördas. Syftet med försöksserierna uppfylldes helt eller delvis.
Mycket intressanta resultat framkom som gav ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i grödor som vete, korn, ärter, oljelin och höstraps; såsom mekaniska åtgärder, val av preparat, tidpunkter och doser, lämpliga kombinationer av produkter med olika verksamma substanser, behandling på hösten och/eller våren etc. Här följer några slutsatser som exempel från 2018/2019 års fältförsök:
 Med en måttlig ogräsbehandling på hösten samt med en likaledes måttlig insats på våren säkras både en god ogräseffekt mot både åkerven och örtogräs samt ett bra ekonomiskt netto.
 Vissa år kan en komplettering med någon gräsverkande herbicid på våren i höstvete vara aktuell men de flesta år ger en höstbehandling tillräcklig effekt mot vitgröe.
 Det är viktigt att arbeta förebyggande och med odlingstekniska åtgärder för att minska förekomsten av renkavle och örtogräs i höstvete.
 Valet av preparat på våren i höstvete måste styras efter de örtogräs som dominerar.
 Det är viktigt att variera preparatvalet mellan åren för att undvika resistens mot svårbekämpade ogräs.
 I vissa fall kan mekanisk bekämpning av örtogräs vara ett alternativ till kemisk i ärter. I konventionell odling blir mekanisk bekämpning av ogräs mer intressant allteftersom redskap och deras kapacitet förbättras.

Herbicider är viktiga hjälpmedel, inte minst hur de kombineras med odlingstekniska åtgärder som begränsar ogräsen. Fältförsöksverksamheten inom området ogräs spelar stor roll för ”bondenyttan” men även som en del i vår strävan mot ett hållbart jordbruk. Viktig kunskap och erfarenhet från dessa fältförsök förmedlas till lantbrukarna med hjälp av rådgivare, försöksrapporter, växtskyddsbrev, jordbrukardagar och olika typer av möten.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev