Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further objectives. With this application we seek basic funding for two field trials. An experimental series will investigate the establishment of winter oilseed rapes with strategies for combating snails (Deroceras reticulatum) and in the second series, a comparison will be made between systems for reduced tillage with conventional tillage.

The aim of the committee of cropping systems is to, together with other subject committees, find cropping systems that makes better use of ecosystem services and where the profitable production of cultivated plants can be done with less environmental impact and consumption of resources than in today's conventional and organic farming.

Målet för ämneskommitté jordbearbetning är att hitta system för jordbearbetning, strukturförbättring och etablering av grödor som uthålligt kan ge en hög skörd till en låg kostnad. Minskad miljöpåverkan, minskad jordpackning och ökad bördighet är ytterligare målsättningar. Finansiering söks för två fältförsöksserier, där en serie ska undersöka etablering av höstraps med strategier för bekämpning av åkersnigel och den andra serien ska jämföra olika system för reducerad jordbearbetning med konventionell jordbearbetning.

Målet för ämneskommitté odlingssystem är att gemensamt med andra ämneskommittéer hitta odlingssystem som bättre tar till vara ekosystemtjänster och där lönsam produktion av kulturväxter kan ske med mindre miljöpåverkan och förbrukning av resurser än i dagens konventionella och ekologiska odling.

Två fältförsöksserier inom jordbearbetning i Sverigeförsökens regi har Stiftelsen lantbruksforskning gett medel till i basfinansiering 2019. I en försöksserie undersöks etablering av höstraps med olika bekämpningsstrategier mot åkersnigel och i den andra serien görs en jämförelse mellan reducerad jordbearbetning kontra konventionell jordbearbetning. I den sist nämnda jämförs Mulschaat-metoden med grund plöjning och konventionell jordbearbetning. Serien reducerad jordbearbetning visar på att grund plöjning och mullsådd (plöjningsfri jordbearbetning) kan uppnå samma skördenivå som konventionell bearbetning med plöjning. Resultaten i serien ”Etablering av höstraps och bekämpningsstrategier mot åkersnigel” visar på att etablering med olika typer av ”konventionella” kultivatorer generellt gav fullgod rapsskörd som plöjning.

Etablering i höstraps och reducerad jordbearbetning
Syftet med fältförsök med etablering av gröda inom området jordbearbetning är att hitta system för jordbearbetning, strukturförbättring och etablering av grödor som uthålligt kan ge en hög skörd till en låg kostnad för jordbruket. Att minska miljöpåverkan, minska jordpackning och att öka bördigheten är ytterligare viktiga områden att undersöka. Två försöksserier inom jordbearbetning utfördes under 2019, ”Etableringsförsök i höstraps med olika bekämpningsstrategier mot åkersnigel” och ”Reducerad jordbearbetning i jämförelse med konventionell jordbearbetning”. Nyttan med försöksserierna är att skapa en förståelse för hur man bäst etablerar grödor och vad man ska eftersträva i den praktiska odlingen.

Skörderesultaten från 2004 till 2019 visar att grund plöjning, mullsådd (plöjningsfri jordbearbetning) och mullsådd med djupluckring på hösten kan uppnå samma skördenivå som konventionell bearbetning med plöjning. Resultaten varierade mellan åren och mellan platserna. I totalt 44 enskilda försök (15 år på Sandby gård och Borgeby gård, 14 år på Planagården) konstaterades bara 14 (32 %) försök där signifikanta skördeskillnader fanns. Grund plöjning gav allmänt jämnare skördar än mullsådd. Det hände framförallt i mullsådd att skördar av sockerbetor och höstraps blev betydligt sämre i vissa år jämfört med de andra leden.

I försöksserien ”Etableringsförsök i höstraps med olika bekämpningsstrategier mot åkersnigel” genomfördes det två försök i Skåne och ett i Västergötland. Skörderesultaten för etableringsmetoderna i försöksserie visar på att etablering med olika typer av ”konventionella” kultivatorer generellt gav fullgod skörd som plöjning. Enda undantaget var försöket i Björnstorp (Skåne) 2018 där Plöjning och harvning gav påvisbart högre skörd än övriga led. De tekniker som stod ut med lägre skördenivåer var Djupkultivator-Heva och stripbearbetning-Tempo. Plöjning och sådd med Cameleon hade signifikant lägre skörd än övriga led i ett försök: Grästorp 2018, men detta led hade inga sådana tendenser i övriga försök. I analysen av snigelbehandlingsmetoder framgår för planträkningar och graderingar av planttäthet att man kan se att behandling med Sluxx gav signifikant positiv effekt i försöket på Lagmanstorp (2017), Grästorp (2018) och Trolleberg (2018). Man kan dock inte se någon ytterligare effekt av den andra behandlingen med Sluxx efter uppkomst. För behandlingar mot snigel i försöken var det få påvisbara skillnader i skördemängd.

Seriesammanställningar för dessa två försöksserier ”Etableringsförsök i höstraps med olika bekämpningsstrategier mot åkersnigel” och ”Reducerad jordbearbetning i jämförelse med konventionell jordbearbetning” kommer att publiceras på hemsidan
www.sverigeforsoken.se