Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Vatten 2020

Status: Avslutat
Projektnummer: S-19-60-183
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2019
Datum för slutrapport: 11 februari 2021
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapen Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0701709225
Beviljade medel: 485 000 SEK

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. In the water-committee we work with research and experimentation within water-maintenance and hydro-technology areas. The water-committee we are applying for funds from “Stiftelsen lantbruksforskning” for basic funding of field trials in irrigation. The petition for a fourth years is due to the differences in weather 2017 and 2018. 2017 was a rainy summer and in 2018 it was an extremely warm and dry summer. So to get a good experimental material another year is necessary.

Vatten är centralt för alla processer både i och på marken. Under torra år och vid dåligt bestånd på våren är tillskottsbevattning nödvändig för att optimera spannmålsproduktionen. Kunskap om vattenvård och vattenhushållning är viktigt för att utveckla långsiktigt hållbara odlingssystem. I kommittén arbetar vi med forskning och försöksverksamhet inom vattenområdet (vattenvård och hydroteknik). Ämneskommitté vatten söker medel från Stiftelsen lantbruksforskning för basfinansiering av fältförsöksserier inom bevattning. Ansökan om ett fjärde år i försöket beror på stora skillnader mellan somrarna 2017 och 2018 där 2017 var en regnig sommar och 2018 en extremt varm och torr sommar. Så för att få ett bra material lär det behövas 1 försöksår till i serien.

Lagom med vatten och växtnäring är en grundförutsättning för goda skördar. Syftet med projektet är att belysa de positiva effekterna som kan uppnås med bevattning. Två försök ingår i försöksserien L1-267 ”Bevattning till vall”. Försöken består av fyra randomiserade block med fyra bevattningsled; obevattnat, bevattning hela säsongen, bevattning fram till första skörd och bevattning fram till andra skörd. Bevattningsbehovet beräknas från en vattenbalans där underskottet av vatten är skillnaden mellan nederbörd och evapotranspiration. Resultat från ett försöksår på etablerade treårsvallar visar tydligt att en merskörd kan uppnås med bevattning under perioder med nederbördsunderskott. De positiva effekterna är direkt kopplade till hur lång tid in på säsongen som bevattningen utförs. Inga eller väldigt svaga effekter av bevattning på den botaniska sammansättningen och skördens kvalitet observerades.

Bevattning till vall
De senaste årens nederbördsfattiga odlingssäsonger har lett till en brist på grovfoder i Sverige. Idag odlas vall på 37 % av Sveriges åkermark. Vallen är en vattenkrävande gröda och för att kunna producera grovfoder av önskad mängd och kvalitet kan det vara aktuellt för djurgårdar att använda bevattning. Många har redan i dag införskaffat system för att kunna utföra bevattning, men det behövs mer kunskap om hur effekterna blir av olika bevattningsstrategier. Huvudmålet med projektet är att bedöma effekter av olika bevattningsstrategier på avkastning och kvalitet i en vall med torktålig artsammansättning och en traditionell slåttervall vad det gäller tidpunkt och bevattningsmängd utifrån klimat, grödans utvecklingsstadier, jordart och markvattenhalt.
Försöken ingår i en ettårig försöksserie L1-267 ”Bevattning till vall”. Under år 2020 var två försök utlagda, ett på Öland och ett på Gotland. I försöken ingick jordprovtagning, två gånger per år, för analys av mineralkväveförråd. Mätning av vattenhalten i marken utfördes en gång per vecka i varje försöksruta. Skörden mättes i skörderutor i varje försöksled och block. Försöket på Öland skördades fyra gånger och försöket på Gotland skördades tre gånger. I samband med skörd utfördes rutvisa observationer av utvecklingsstadier och analyser av botanisk artsammansättning. Rutvisa analyser har utförts på skördens kvalitet.
Försöken bestod av fyra randomiserade block med fyra bevattningsled. Totalt hade försöken 16 försöksrutor. Alla behandlingar slumpades inom varje block. Bevattningen utfördes med en bevattningsramp. Bevattningen styrdes med hjälp av en markvattenbalans som var grundad på klimatdata uppmätt på försöksplatsen. Följande fyra försöksled ingick för att representera olika nivåer av vattenstress; obevattnat, bevattning hela säsongen, bevattning fram till första skörd och bevattning fram till andra skörd. Bevattningsbehovet beräknas från en vattenbalans där underskottet av vatten är skillnaden mellan nederbörd och evpotranspiration.
Nederbördsunderskottet var störst under försommaren på båda försöksplatserna år 2020. På Öland var nederbörden över den normala i augusti medan det på Gotland var mindre nederbörd än normalt under augusti och september. Detta ledde till ett större nederbördsunderskott och ett större bevattningsbehov i försöket på Gotland jämfört med i försöket på Öland. Försöksresultaten visade störst effekt av bevattning vid bevattning under hela säsongen och vid bevattning fram till andra skörd. På Öland gav nederbörden under augusti möjlighet till en fjärde skörd. Totalskörden blev större med tre skördar på Gotland än fyra skördar på Öland. Vid första skörd fanns inga signifikanta skillnader i avkastning mellan obevattnade och bevattnade led. Vid andra och tredje skörd hade samtliga bevattnade led en signifikant större avkastning jämfört med de obevattnade leden på båda försöksplatserna. På Öland gav de bevattnade leden, 45 respektive 31 % större totalavkastning än obevattnat led. Motsvarande skördeökning på Gotland var för leden, 37 respektive 20 %.
Efter ett försöksår på etablerade treårsvallar kan vi konstatera att en tydlig merskörd kan uppnås med bevattning under perioder med nederbördsunderskott. De positiva effekterna är direkt kopplade till hur lång tid in på säsongen som bevattningen utförs. Inga eller väldigt svaga effekter av bevattning på den botaniska sammansättningen eller skördens kvalitet observerades. Flera försöksår (mera underlag) och vallar med annorlunda sammansättning behövs för att kunna ge mera allmänna slutsatser och rekommendationer kring bevattning av vallar.
Resultaten är redovisade på växtskyddskonferens, i försöksrapport 2020 samt på hemsidan www.sverigeforsoken.se. Försöksserien L1-267-2020 ”Tillskottsbevattning till vall” kompletterar och ingår som delundersökning i projektet ”Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor -vad händer med kvaliteten? (O-19-20-316).

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Medicintekniska produkter – innehåll och effekt på ledinflammation
Maria Löfgren, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Projektnummer: H-16-47-182 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 december 2020

Joint inflammation (osteoarthritis) is a common cause of lameness in horses. There is a need for safe and effective treatments of the disease. Blood derived autologous biological products such as autologous conditioned serum (ACS) and platelet-rich plasma (PRP) are used as intra-articular …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2020

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2020

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2020

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Vägen till cirkulära ekonomi i svenskt jordbruk för ökad återvinning av växtnäring och för effektiv och hållbar produktion
Erik Sindhöj, RISE

Projektnummer: JTI-19-82-291 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 september 2020

Applying circular economy principles to agriculture is a systematic approach to reduce the environmental and climate impact of agriculture while increasing efficiency, production and profitability. The road to circular agriculture requires that we 1) minimize external inputs, 2) reduce losses and …

Läs mer

Syntes av unga lantbrukares förutsättningar och möjligheter för ett hållbart och produktivt lantbruksföretag som omfattar betesmarker och vattenvård
Eva Edin, HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-19-82-289 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 september 2020

Kim, aged 24, is to take over Grandpa's dairy farm with a large acreage of land and natural pastures. The synthesis will address the development opportunities of the farm based on knowledge regarding cultivation systems, technical solutions and animal husbandry, but above all highlight unresolved …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 september 2020

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev