Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Vatten 2020

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. In the water-committee we work with research and experimentation within water-maintenance and hydro-technology areas. The water-committee we are applying for funds from “Stiftelsen lantbruksforskning” for basic funding of field trials in irrigation. The petition for a fourth years is due to the differences in weather 2017 and 2018. 2017 was a rainy summer and in 2018 it was an extremely warm and dry summer. So to get a good experimental material another year is necessary.

Vatten är centralt för alla processer både i och på marken. Under torra år och vid dåligt bestånd på våren är tillskottsbevattning nödvändig för att optimera spannmålsproduktionen. Kunskap om vattenvård och vattenhushållning är viktigt för att utveckla långsiktigt hållbara odlingssystem. I kommittén arbetar vi med forskning och försöksverksamhet inom vattenområdet (vattenvård och hydroteknik). Ämneskommitté vatten söker medel från Stiftelsen lantbruksforskning för basfinansiering av fältförsöksserier inom bevattning. Ansökan om ett fjärde år i försöket beror på stora skillnader mellan somrarna 2017 och 2018 där 2017 var en regnig sommar och 2018 en extremt varm och torr sommar. Så för att få ett bra material lär det behövas 1 försöksår till i serien.

Lagom med vatten och växtnäring är en grundförutsättning för goda skördar. Syftet med projektet är att belysa de positiva effekterna som kan uppnås med bevattning. Två försök ingår i försöksserien L1-267 ”Bevattning till vall”. Försöken består av fyra randomiserade block med fyra bevattningsled; obevattnat, bevattning hela säsongen, bevattning fram till första skörd och bevattning fram till andra skörd. Bevattningsbehovet beräknas från en vattenbalans där underskottet av vatten är skillnaden mellan nederbörd och evapotranspiration. Resultat från ett försöksår på etablerade treårsvallar visar tydligt att en merskörd kan uppnås med bevattning under perioder med nederbördsunderskott. De positiva effekterna är direkt kopplade till hur lång tid in på säsongen som bevattningen utförs. Inga eller väldigt svaga effekter av bevattning på den botaniska sammansättningen och skördens kvalitet observerades.

Bevattning till vall
De senaste årens nederbördsfattiga odlingssäsonger har lett till en brist på grovfoder i Sverige. Idag odlas vall på 37 % av Sveriges åkermark. Vallen är en vattenkrävande gröda och för att kunna producera grovfoder av önskad mängd och kvalitet kan det vara aktuellt för djurgårdar att använda bevattning. Många har redan i dag införskaffat system för att kunna utföra bevattning, men det behövs mer kunskap om hur effekterna blir av olika bevattningsstrategier. Huvudmålet med projektet är att bedöma effekter av olika bevattningsstrategier på avkastning och kvalitet i en vall med torktålig artsammansättning och en traditionell slåttervall vad det gäller tidpunkt och bevattningsmängd utifrån klimat, grödans utvecklingsstadier, jordart och markvattenhalt.
Försöken ingår i en ettårig försöksserie L1-267 ”Bevattning till vall”. Under år 2020 var två försök utlagda, ett på Öland och ett på Gotland. I försöken ingick jordprovtagning, två gånger per år, för analys av mineralkväveförråd. Mätning av vattenhalten i marken utfördes en gång per vecka i varje försöksruta. Skörden mättes i skörderutor i varje försöksled och block. Försöket på Öland skördades fyra gånger och försöket på Gotland skördades tre gånger. I samband med skörd utfördes rutvisa observationer av utvecklingsstadier och analyser av botanisk artsammansättning. Rutvisa analyser har utförts på skördens kvalitet.
Försöken bestod av fyra randomiserade block med fyra bevattningsled. Totalt hade försöken 16 försöksrutor. Alla behandlingar slumpades inom varje block. Bevattningen utfördes med en bevattningsramp. Bevattningen styrdes med hjälp av en markvattenbalans som var grundad på klimatdata uppmätt på försöksplatsen. Följande fyra försöksled ingick för att representera olika nivåer av vattenstress; obevattnat, bevattning hela säsongen, bevattning fram till första skörd och bevattning fram till andra skörd. Bevattningsbehovet beräknas från en vattenbalans där underskottet av vatten är skillnaden mellan nederbörd och evpotranspiration.
Nederbördsunderskottet var störst under försommaren på båda försöksplatserna år 2020. På Öland var nederbörden över den normala i augusti medan det på Gotland var mindre nederbörd än normalt under augusti och september. Detta ledde till ett större nederbördsunderskott och ett större bevattningsbehov i försöket på Gotland jämfört med i försöket på Öland. Försöksresultaten visade störst effekt av bevattning vid bevattning under hela säsongen och vid bevattning fram till andra skörd. På Öland gav nederbörden under augusti möjlighet till en fjärde skörd. Totalskörden blev större med tre skördar på Gotland än fyra skördar på Öland. Vid första skörd fanns inga signifikanta skillnader i avkastning mellan obevattnade och bevattnade led. Vid andra och tredje skörd hade samtliga bevattnade led en signifikant större avkastning jämfört med de obevattnade leden på båda försöksplatserna. På Öland gav de bevattnade leden, 45 respektive 31 % större totalavkastning än obevattnat led. Motsvarande skördeökning på Gotland var för leden, 37 respektive 20 %.
Efter ett försöksår på etablerade treårsvallar kan vi konstatera att en tydlig merskörd kan uppnås med bevattning under perioder med nederbördsunderskott. De positiva effekterna är direkt kopplade till hur lång tid in på säsongen som bevattningen utförs. Inga eller väldigt svaga effekter av bevattning på den botaniska sammansättningen eller skördens kvalitet observerades. Flera försöksår (mera underlag) och vallar med annorlunda sammansättning behövs för att kunna ge mera allmänna slutsatser och rekommendationer kring bevattning av vallar.
Resultaten är redovisade på växtskyddskonferens, i försöksrapport 2020 samt på hemsidan www.sverigeforsoken.se. Försöksserien L1-267-2020 ”Tillskottsbevattning till vall” kompletterar och ingår som delundersökning i projektet ”Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor -vad händer med kvaliteten? (O-19-20-316).