Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Vatten 2020

Status: Avslutat
Projektnummer: S-19-60-183
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2019
Datum för slutrapport: 11 februari 2021
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapen Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0701709225
Beviljade medel: 485 000 SEK

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. In the water-committee we work with research and experimentation within water-maintenance and hydro-technology areas. The water-committee we are applying for funds from “Stiftelsen lantbruksforskning” for basic funding of field trials in irrigation. The petition for a fourth years is due to the differences in weather 2017 and 2018. 2017 was a rainy summer and in 2018 it was an extremely warm and dry summer. So to get a good experimental material another year is necessary.

Vatten är centralt för alla processer både i och på marken. Under torra år och vid dåligt bestånd på våren är tillskottsbevattning nödvändig för att optimera spannmålsproduktionen. Kunskap om vattenvård och vattenhushållning är viktigt för att utveckla långsiktigt hållbara odlingssystem. I kommittén arbetar vi med forskning och försöksverksamhet inom vattenområdet (vattenvård och hydroteknik). Ämneskommitté vatten söker medel från Stiftelsen lantbruksforskning för basfinansiering av fältförsöksserier inom bevattning. Ansökan om ett fjärde år i försöket beror på stora skillnader mellan somrarna 2017 och 2018 där 2017 var en regnig sommar och 2018 en extremt varm och torr sommar. Så för att få ett bra material lär det behövas 1 försöksår till i serien.

Lagom med vatten och växtnäring är en grundförutsättning för goda skördar. Syftet med projektet är att belysa de positiva effekterna som kan uppnås med bevattning. Två försök ingår i försöksserien L1-267 ”Bevattning till vall”. Försöken består av fyra randomiserade block med fyra bevattningsled; obevattnat, bevattning hela säsongen, bevattning fram till första skörd och bevattning fram till andra skörd. Bevattningsbehovet beräknas från en vattenbalans där underskottet av vatten är skillnaden mellan nederbörd och evapotranspiration. Resultat från ett försöksår på etablerade treårsvallar visar tydligt att en merskörd kan uppnås med bevattning under perioder med nederbördsunderskott. De positiva effekterna är direkt kopplade till hur lång tid in på säsongen som bevattningen utförs. Inga eller väldigt svaga effekter av bevattning på den botaniska sammansättningen och skördens kvalitet observerades.

Bevattning till vall
De senaste årens nederbördsfattiga odlingssäsonger har lett till en brist på grovfoder i Sverige. Idag odlas vall på 37 % av Sveriges åkermark. Vallen är en vattenkrävande gröda och för att kunna producera grovfoder av önskad mängd och kvalitet kan det vara aktuellt för djurgårdar att använda bevattning. Många har redan i dag införskaffat system för att kunna utföra bevattning, men det behövs mer kunskap om hur effekterna blir av olika bevattningsstrategier. Huvudmålet med projektet är att bedöma effekter av olika bevattningsstrategier på avkastning och kvalitet i en vall med torktålig artsammansättning och en traditionell slåttervall vad det gäller tidpunkt och bevattningsmängd utifrån klimat, grödans utvecklingsstadier, jordart och markvattenhalt.
Försöken ingår i en ettårig försöksserie L1-267 ”Bevattning till vall”. Under år 2020 var två försök utlagda, ett på Öland och ett på Gotland. I försöken ingick jordprovtagning, två gånger per år, för analys av mineralkväveförråd. Mätning av vattenhalten i marken utfördes en gång per vecka i varje försöksruta. Skörden mättes i skörderutor i varje försöksled och block. Försöket på Öland skördades fyra gånger och försöket på Gotland skördades tre gånger. I samband med skörd utfördes rutvisa observationer av utvecklingsstadier och analyser av botanisk artsammansättning. Rutvisa analyser har utförts på skördens kvalitet.
Försöken bestod av fyra randomiserade block med fyra bevattningsled. Totalt hade försöken 16 försöksrutor. Alla behandlingar slumpades inom varje block. Bevattningen utfördes med en bevattningsramp. Bevattningen styrdes med hjälp av en markvattenbalans som var grundad på klimatdata uppmätt på försöksplatsen. Följande fyra försöksled ingick för att representera olika nivåer av vattenstress; obevattnat, bevattning hela säsongen, bevattning fram till första skörd och bevattning fram till andra skörd. Bevattningsbehovet beräknas från en vattenbalans där underskottet av vatten är skillnaden mellan nederbörd och evpotranspiration.
Nederbördsunderskottet var störst under försommaren på båda försöksplatserna år 2020. På Öland var nederbörden över den normala i augusti medan det på Gotland var mindre nederbörd än normalt under augusti och september. Detta ledde till ett större nederbördsunderskott och ett större bevattningsbehov i försöket på Gotland jämfört med i försöket på Öland. Försöksresultaten visade störst effekt av bevattning vid bevattning under hela säsongen och vid bevattning fram till andra skörd. På Öland gav nederbörden under augusti möjlighet till en fjärde skörd. Totalskörden blev större med tre skördar på Gotland än fyra skördar på Öland. Vid första skörd fanns inga signifikanta skillnader i avkastning mellan obevattnade och bevattnade led. Vid andra och tredje skörd hade samtliga bevattnade led en signifikant större avkastning jämfört med de obevattnade leden på båda försöksplatserna. På Öland gav de bevattnade leden, 45 respektive 31 % större totalavkastning än obevattnat led. Motsvarande skördeökning på Gotland var för leden, 37 respektive 20 %.
Efter ett försöksår på etablerade treårsvallar kan vi konstatera att en tydlig merskörd kan uppnås med bevattning under perioder med nederbördsunderskott. De positiva effekterna är direkt kopplade till hur lång tid in på säsongen som bevattningen utförs. Inga eller väldigt svaga effekter av bevattning på den botaniska sammansättningen eller skördens kvalitet observerades. Flera försöksår (mera underlag) och vallar med annorlunda sammansättning behövs för att kunna ge mera allmänna slutsatser och rekommendationer kring bevattning av vallar.
Resultaten är redovisade på växtskyddskonferens, i försöksrapport 2020 samt på hemsidan www.sverigeforsoken.se. Försöksserien L1-267-2020 ”Tillskottsbevattning till vall” kompletterar och ingår som delundersökning i projektet ”Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor -vad händer med kvaliteten? (O-19-20-316).

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev