Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Ogräs 2020

Status: Avslutat
Projektnummer: S-19-60-184
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2019
Datum för slutrapport: 14 februari 2021
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapen Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0701709225
Beviljade medel: 810 000 SEK

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the weeds under control can cause major problems with an increasing seed bank in the future crop. The effort of combating weeds varies largely between different crops and a well thought trough strategy in the crop rotation is important. The application applies to 9 series of field trials in weed combating, focusing on blackgrass, poa annua, common windgrass and annual weeds in crops of winter wheat, barley, peas, flax and winter oilseed rape. The future for the use of glyphosate is uncertain, today there are no comparative studies on the systemic effect of various grass herbicides on couch. Differences in the systemic effect of different products are discussed.

Ogräs konkurrerar med grödan om ljus, vatten och näring. Konkurrensen om resurser kan orsaka skördeförluster som i vissa fall kan vara betydande samt ge en gröda med sämre kvalitet. Det är därför viktigt att utveckla strategier som håller ogräsfloran på en lagom nivå. Att inte hålla ogräset under kontroll kan ge stora problem med växande fröbank i kommande grödor. Det är stor skillnad mellan hur svårt det är att bekämpa ogräs i olika grödor och en genomtänkt strategi i växtföljden är viktigt. Ansökan avser 9 fältförsöksserier där fokus ligger på renkavle, vitgröe, åkerven samt örtogräs i grödorna höstvete, vårkorn, ärter, lin och höstraps. Framtiden för användning av glyfosat är osäker, det finns idag inga jämförande studier på olika gräsherbiciders systemiska effekt på kvickrot. Det diskuteras skillnader i olika produkters systemiska verkan. Vi önskar starta en ny serie för att öka kunskapen i detta ämne.

Under odlingssäsongen 2019–2020 genomfördes åtta försöksserier med totalt 27 fältförsök med stöd från SLF (projekt S-19-60-184). Resultat från fältförsöken gör det möjligt att optimera användningen och ta fram lämpliga bekämpningsstrategier. Totalt 36 herbicider provades på olika sätt och i vissa fall i kombination med andra åtgärder. Mycket intressanta resultat framkom som gav ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i flera grödor; såsom mekaniska åtgärder, val av preparat, tidpunkter och doser, lämpliga kombinationer av produkter med olika verksamma substanser, behandling på hösten och/eller våren etcetera. Herbicider är viktiga hjälpmedel, inte minst hur dessa kombineras med odlingstekniska åtgärder som begränsar ogräsen. Fältförsöksverksamheten spelar stor roll för ”bondenyttan” men även som en del i vår strävan mot ett hållbart jordbruk. Resultat från dessa försöksserier förmedlas till lantbrukarna på flera sätt.

Avkastnings- och kvalitetsbegränsande faktorer är många i växtodlingen. En del av dessa kan vi påverka vilket bevisas av de mycket stora avkastningsökningar som handelsgödsel, pesticider, högavkastande sorter och ny teknik bidragit till. Men det är uppenbart att vi kan och behöver nå ännu längre, både i ökad avkastning per ytenhet och i högre odlingssäkerhet. Detta är en stor biologisk utmaning som om vi antar den sannolikt kommer att leda till högre avkastning, ökad odlingssäkerhet och mindre inverkan på miljön.
Växter som inverkar ogynnsamt i kulturväxtodlingen eller på annat sätt är störande kallas ogräs. Ogräs konkurrerar om näring, ljus och vatten. Ogräsen minskar därmed grödornas avkastning. Antalet arter av åkerogräs är många i Sverige. I boken Åkerogräs i Sverige beskrivs över hundra arter och då är inte gräsogräsen medtagna. Ogräsbeståndets sammansättning varierar mellan fält och olika delar av landet och faktorer som påverkar sammansättningen är tillgång på vatten, jordart, gödsling och odlingsteknik. Men även årsmånen avgör till stor del grödors och ogräsarters vegetativa och generativa tillväxt och därmed grödornas avkastningspotential samt förekomst och spridning av ogräs.
Ogräsen delas upp på olika sätt beroende på deras systematik och biologi; sommar- eller vinterannueller, bienner, perenner, fröogräs, rotogräs, örtogäs och gräsogräs. När herbicider behöver användas kan mottot vara ”rätt preparat och mängd/dos till rätt ogräsart eller ogräsbestånd”. Bästa lönsamhet för herbicidanvändningen kan då uppnås. Onödiga insatser med herbicider skall naturligtvis undvikas om ogrästrycket inte kräver det. Enligt en EU-förordning ska IPM (Integrerat växtskydd) tillämpas vilket innebär att ogräs ska förebyggas, bevakas, bekämpningen behovsanpassas och följas upp. I detta ingår att överväga andra åtgärder än behandling med herbicider för att minska ogräsförekomsten vilket är klokt och i många fall ekonomiskt försvarbart. Åtgärder som jordbrukaren kan göra är att variera växtföljden, så senare, mekaniskt bekämpa ogräsen genom plöjning, stubbearbetning, ogräsharvning, radhackning och begränsa spridningen på olika sätt.
Med hjälp av fältförsöksverksamheten får vi ny kunskap som leder till högre avkastning samt ökad odlingssäkerhet. I fältförsöken kommer vi praktiken nära och resultaten från dem blir därför direkt användbara och tillförlitliga. Under odlingssäsongen 2019/2020 genomfördes åtta försöksserier med totalt 27 fältförsök med stöd från SLF (projekt S-19-60-184). Mycket intressanta resultat framkom som gav ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i grödor som vete, korn, ärter, oljelin och höstraps; såsom mekaniska åtgärder, val av preparat, tidpunkter och doser, lämpliga kombinationer av produkter med olika verksamma substanser, behandling på hösten och/eller våren etcetera. Här följer några slutsatser som exempel från 2019/2020 års fältförsök:
 Finns betydande förekomst av åkerven är det en klar fördel ur flera aspekter att påbörja ogräsbehandlingen redan på hösten. Produkter som innehåller prosulfokarb respektive diflufenikan ska då vara basen i ogräsbekämpningsstrategin.
 Grunden i en långsiktig strategi mot vitgröe bör vara en höstbehandling som inkluderar prosulfokarb.
 Årets försök speglar de senaste årens verklighet med alltmer svårbehandlad renkavle i områden med etablerade och mångåriga förekomster. Det blir i dessa områden uppenbart att renkavle är en art som inte enbart kan hanteras med herbicidinsatser.
 Vid stora förekomster av svårbekämpade arter som blåklint, vallmo och snärjmåra i höstvete är det viktigt att behandla både på hösten och våren för att undvika skördeförluster.
 Hittillsvarande resultat visar att odling av vårkorn kan medföra en betydande konkurrens mot renkavle. Sortskillnader i förmåga att undertrycka ogräset är intressanta.
 Corum och Lentagran WP är effektiva herbicider i ärtodling.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev