Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Ogräs 2020

Status: Avslutat
Projektnummer: S-19-60-184
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2019
Datum för slutrapport: 14 februari 2021
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapen Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0701709225
Beviljade medel: 810 000 SEK

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the weeds under control can cause major problems with an increasing seed bank in the future crop. The effort of combating weeds varies largely between different crops and a well thought trough strategy in the crop rotation is important. The application applies to 9 series of field trials in weed combating, focusing on blackgrass, poa annua, common windgrass and annual weeds in crops of winter wheat, barley, peas, flax and winter oilseed rape. The future for the use of glyphosate is uncertain, today there are no comparative studies on the systemic effect of various grass herbicides on couch. Differences in the systemic effect of different products are discussed.

Ogräs konkurrerar med grödan om ljus, vatten och näring. Konkurrensen om resurser kan orsaka skördeförluster som i vissa fall kan vara betydande samt ge en gröda med sämre kvalitet. Det är därför viktigt att utveckla strategier som håller ogräsfloran på en lagom nivå. Att inte hålla ogräset under kontroll kan ge stora problem med växande fröbank i kommande grödor. Det är stor skillnad mellan hur svårt det är att bekämpa ogräs i olika grödor och en genomtänkt strategi i växtföljden är viktigt. Ansökan avser 9 fältförsöksserier där fokus ligger på renkavle, vitgröe, åkerven samt örtogräs i grödorna höstvete, vårkorn, ärter, lin och höstraps. Framtiden för användning av glyfosat är osäker, det finns idag inga jämförande studier på olika gräsherbiciders systemiska effekt på kvickrot. Det diskuteras skillnader i olika produkters systemiska verkan. Vi önskar starta en ny serie för att öka kunskapen i detta ämne.

Under odlingssäsongen 2019–2020 genomfördes åtta försöksserier med totalt 27 fältförsök med stöd från SLF (projekt S-19-60-184). Resultat från fältförsöken gör det möjligt att optimera användningen och ta fram lämpliga bekämpningsstrategier. Totalt 36 herbicider provades på olika sätt och i vissa fall i kombination med andra åtgärder. Mycket intressanta resultat framkom som gav ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i flera grödor; såsom mekaniska åtgärder, val av preparat, tidpunkter och doser, lämpliga kombinationer av produkter med olika verksamma substanser, behandling på hösten och/eller våren etcetera. Herbicider är viktiga hjälpmedel, inte minst hur dessa kombineras med odlingstekniska åtgärder som begränsar ogräsen. Fältförsöksverksamheten spelar stor roll för ”bondenyttan” men även som en del i vår strävan mot ett hållbart jordbruk. Resultat från dessa försöksserier förmedlas till lantbrukarna på flera sätt.

Avkastnings- och kvalitetsbegränsande faktorer är många i växtodlingen. En del av dessa kan vi påverka vilket bevisas av de mycket stora avkastningsökningar som handelsgödsel, pesticider, högavkastande sorter och ny teknik bidragit till. Men det är uppenbart att vi kan och behöver nå ännu längre, både i ökad avkastning per ytenhet och i högre odlingssäkerhet. Detta är en stor biologisk utmaning som om vi antar den sannolikt kommer att leda till högre avkastning, ökad odlingssäkerhet och mindre inverkan på miljön.
Växter som inverkar ogynnsamt i kulturväxtodlingen eller på annat sätt är störande kallas ogräs. Ogräs konkurrerar om näring, ljus och vatten. Ogräsen minskar därmed grödornas avkastning. Antalet arter av åkerogräs är många i Sverige. I boken Åkerogräs i Sverige beskrivs över hundra arter och då är inte gräsogräsen medtagna. Ogräsbeståndets sammansättning varierar mellan fält och olika delar av landet och faktorer som påverkar sammansättningen är tillgång på vatten, jordart, gödsling och odlingsteknik. Men även årsmånen avgör till stor del grödors och ogräsarters vegetativa och generativa tillväxt och därmed grödornas avkastningspotential samt förekomst och spridning av ogräs.
Ogräsen delas upp på olika sätt beroende på deras systematik och biologi; sommar- eller vinterannueller, bienner, perenner, fröogräs, rotogräs, örtogäs och gräsogräs. När herbicider behöver användas kan mottot vara ”rätt preparat och mängd/dos till rätt ogräsart eller ogräsbestånd”. Bästa lönsamhet för herbicidanvändningen kan då uppnås. Onödiga insatser med herbicider skall naturligtvis undvikas om ogrästrycket inte kräver det. Enligt en EU-förordning ska IPM (Integrerat växtskydd) tillämpas vilket innebär att ogräs ska förebyggas, bevakas, bekämpningen behovsanpassas och följas upp. I detta ingår att överväga andra åtgärder än behandling med herbicider för att minska ogräsförekomsten vilket är klokt och i många fall ekonomiskt försvarbart. Åtgärder som jordbrukaren kan göra är att variera växtföljden, så senare, mekaniskt bekämpa ogräsen genom plöjning, stubbearbetning, ogräsharvning, radhackning och begränsa spridningen på olika sätt.
Med hjälp av fältförsöksverksamheten får vi ny kunskap som leder till högre avkastning samt ökad odlingssäkerhet. I fältförsöken kommer vi praktiken nära och resultaten från dem blir därför direkt användbara och tillförlitliga. Under odlingssäsongen 2019/2020 genomfördes åtta försöksserier med totalt 27 fältförsök med stöd från SLF (projekt S-19-60-184). Mycket intressanta resultat framkom som gav ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i grödor som vete, korn, ärter, oljelin och höstraps; såsom mekaniska åtgärder, val av preparat, tidpunkter och doser, lämpliga kombinationer av produkter med olika verksamma substanser, behandling på hösten och/eller våren etcetera. Här följer några slutsatser som exempel från 2019/2020 års fältförsök:
 Finns betydande förekomst av åkerven är det en klar fördel ur flera aspekter att påbörja ogräsbehandlingen redan på hösten. Produkter som innehåller prosulfokarb respektive diflufenikan ska då vara basen i ogräsbekämpningsstrategin.
 Grunden i en långsiktig strategi mot vitgröe bör vara en höstbehandling som inkluderar prosulfokarb.
 Årets försök speglar de senaste årens verklighet med alltmer svårbehandlad renkavle i områden med etablerade och mångåriga förekomster. Det blir i dessa områden uppenbart att renkavle är en art som inte enbart kan hanteras med herbicidinsatser.
 Vid stora förekomster av svårbekämpade arter som blåklint, vallmo och snärjmåra i höstvete är det viktigt att behandla både på hösten och våren för att undvika skördeförluster.
 Hittillsvarande resultat visar att odling av vårkorn kan medföra en betydande konkurrens mot renkavle. Sortskillnader i förmåga att undertrycka ogräset är intressanta.
 Corum och Lentagran WP är effektiva herbicider i ärtodling.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2021

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2021

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2021

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 april 2021

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 april 2021

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Nutritions- och hälsoindikatorer inom Livscykelanalyser (LCA) av livsmedel
Ulf Sonesson, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: R-18-26-133 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2021

Food is a central component for a sustainable society, environmentally but also for public health. To make sound decisions on sustainable food choices, methods that combine environmental impact, nutritional supply and health impacts need to be developed. Currently, evidence based methods for such …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Växtnäring 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-185 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 februari 2021

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Odlingsmaterial 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-188 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 februari 2021

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev