Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Ogräs 2020

Status: Avslutat
Projektnummer: S-19-60-184
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2019
Datum för slutrapport: 14 februari 2021
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapen Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0701709225
Beviljade medel: 810 000 SEK

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the weeds under control can cause major problems with an increasing seed bank in the future crop. The effort of combating weeds varies largely between different crops and a well thought trough strategy in the crop rotation is important. The application applies to 9 series of field trials in weed combating, focusing on blackgrass, poa annua, common windgrass and annual weeds in crops of winter wheat, barley, peas, flax and winter oilseed rape. The future for the use of glyphosate is uncertain, today there are no comparative studies on the systemic effect of various grass herbicides on couch. Differences in the systemic effect of different products are discussed.

Ogräs konkurrerar med grödan om ljus, vatten och näring. Konkurrensen om resurser kan orsaka skördeförluster som i vissa fall kan vara betydande samt ge en gröda med sämre kvalitet. Det är därför viktigt att utveckla strategier som håller ogräsfloran på en lagom nivå. Att inte hålla ogräset under kontroll kan ge stora problem med växande fröbank i kommande grödor. Det är stor skillnad mellan hur svårt det är att bekämpa ogräs i olika grödor och en genomtänkt strategi i växtföljden är viktigt. Ansökan avser 9 fältförsöksserier där fokus ligger på renkavle, vitgröe, åkerven samt örtogräs i grödorna höstvete, vårkorn, ärter, lin och höstraps. Framtiden för användning av glyfosat är osäker, det finns idag inga jämförande studier på olika gräsherbiciders systemiska effekt på kvickrot. Det diskuteras skillnader i olika produkters systemiska verkan. Vi önskar starta en ny serie för att öka kunskapen i detta ämne.

Under odlingssäsongen 2019–2020 genomfördes åtta försöksserier med totalt 27 fältförsök med stöd från SLF (projekt S-19-60-184). Resultat från fältförsöken gör det möjligt att optimera användningen och ta fram lämpliga bekämpningsstrategier. Totalt 36 herbicider provades på olika sätt och i vissa fall i kombination med andra åtgärder. Mycket intressanta resultat framkom som gav ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i flera grödor; såsom mekaniska åtgärder, val av preparat, tidpunkter och doser, lämpliga kombinationer av produkter med olika verksamma substanser, behandling på hösten och/eller våren etcetera. Herbicider är viktiga hjälpmedel, inte minst hur dessa kombineras med odlingstekniska åtgärder som begränsar ogräsen. Fältförsöksverksamheten spelar stor roll för ”bondenyttan” men även som en del i vår strävan mot ett hållbart jordbruk. Resultat från dessa försöksserier förmedlas till lantbrukarna på flera sätt.

Avkastnings- och kvalitetsbegränsande faktorer är många i växtodlingen. En del av dessa kan vi påverka vilket bevisas av de mycket stora avkastningsökningar som handelsgödsel, pesticider, högavkastande sorter och ny teknik bidragit till. Men det är uppenbart att vi kan och behöver nå ännu längre, både i ökad avkastning per ytenhet och i högre odlingssäkerhet. Detta är en stor biologisk utmaning som om vi antar den sannolikt kommer att leda till högre avkastning, ökad odlingssäkerhet och mindre inverkan på miljön.
Växter som inverkar ogynnsamt i kulturväxtodlingen eller på annat sätt är störande kallas ogräs. Ogräs konkurrerar om näring, ljus och vatten. Ogräsen minskar därmed grödornas avkastning. Antalet arter av åkerogräs är många i Sverige. I boken Åkerogräs i Sverige beskrivs över hundra arter och då är inte gräsogräsen medtagna. Ogräsbeståndets sammansättning varierar mellan fält och olika delar av landet och faktorer som påverkar sammansättningen är tillgång på vatten, jordart, gödsling och odlingsteknik. Men även årsmånen avgör till stor del grödors och ogräsarters vegetativa och generativa tillväxt och därmed grödornas avkastningspotential samt förekomst och spridning av ogräs.
Ogräsen delas upp på olika sätt beroende på deras systematik och biologi; sommar- eller vinterannueller, bienner, perenner, fröogräs, rotogräs, örtogäs och gräsogräs. När herbicider behöver användas kan mottot vara ”rätt preparat och mängd/dos till rätt ogräsart eller ogräsbestånd”. Bästa lönsamhet för herbicidanvändningen kan då uppnås. Onödiga insatser med herbicider skall naturligtvis undvikas om ogrästrycket inte kräver det. Enligt en EU-förordning ska IPM (Integrerat växtskydd) tillämpas vilket innebär att ogräs ska förebyggas, bevakas, bekämpningen behovsanpassas och följas upp. I detta ingår att överväga andra åtgärder än behandling med herbicider för att minska ogräsförekomsten vilket är klokt och i många fall ekonomiskt försvarbart. Åtgärder som jordbrukaren kan göra är att variera växtföljden, så senare, mekaniskt bekämpa ogräsen genom plöjning, stubbearbetning, ogräsharvning, radhackning och begränsa spridningen på olika sätt.
Med hjälp av fältförsöksverksamheten får vi ny kunskap som leder till högre avkastning samt ökad odlingssäkerhet. I fältförsöken kommer vi praktiken nära och resultaten från dem blir därför direkt användbara och tillförlitliga. Under odlingssäsongen 2019/2020 genomfördes åtta försöksserier med totalt 27 fältförsök med stöd från SLF (projekt S-19-60-184). Mycket intressanta resultat framkom som gav ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i grödor som vete, korn, ärter, oljelin och höstraps; såsom mekaniska åtgärder, val av preparat, tidpunkter och doser, lämpliga kombinationer av produkter med olika verksamma substanser, behandling på hösten och/eller våren etcetera. Här följer några slutsatser som exempel från 2019/2020 års fältförsök:
 Finns betydande förekomst av åkerven är det en klar fördel ur flera aspekter att påbörja ogräsbehandlingen redan på hösten. Produkter som innehåller prosulfokarb respektive diflufenikan ska då vara basen i ogräsbekämpningsstrategin.
 Grunden i en långsiktig strategi mot vitgröe bör vara en höstbehandling som inkluderar prosulfokarb.
 Årets försök speglar de senaste årens verklighet med alltmer svårbehandlad renkavle i områden med etablerade och mångåriga förekomster. Det blir i dessa områden uppenbart att renkavle är en art som inte enbart kan hanteras med herbicidinsatser.
 Vid stora förekomster av svårbekämpade arter som blåklint, vallmo och snärjmåra i höstvete är det viktigt att behandla både på hösten och våren för att undvika skördeförluster.
 Hittillsvarande resultat visar att odling av vårkorn kan medföra en betydande konkurrens mot renkavle. Sortskillnader i förmåga att undertrycka ogräset är intressanta.
 Corum och Lentagran WP är effektiva herbicider i ärtodling.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Test och utvärdering av ett digitalt utbildningskoncept till nytta för Sveriges fjäderfäbransch.
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-19-62-181 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2021

The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2020

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Medicintekniska produkter – innehåll och effekt på ledinflammation
Maria Löfgren, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Projektnummer: H-16-47-182 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 december 2020

Joint inflammation (osteoarthritis) is a common cause of lameness in horses. There is a need for safe and effective treatments of the disease. Blood derived autologous biological products such as autologous conditioned serum (ACS) and platelet-rich plasma (PRP) are used as intra-articular …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2020

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2020

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Trädgård
Växtodling

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2020

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Vägen till cirkulära ekonomi i svenskt jordbruk för ökad återvinning av växtnäring och för effektiv och hållbar produktion
Erik Sindhöj, RISE

Projektnummer: JTI-19-82-291 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 september 2020

Applying circular economy principles to agriculture is a systematic approach to reduce the environmental and climate impact of agriculture while increasing efficiency, production and profitability. The road to circular agriculture requires that we 1) minimize external inputs, 2) reduce losses and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev