Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Ogräs 2020

Status: Avslutat
Projektnummer: S-19-60-184
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2019
Datum för slutrapport: 14 februari 2021
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapen Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0701709225
Beviljade medel: 810 000 SEK

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the weeds under control can cause major problems with an increasing seed bank in the future crop. The effort of combating weeds varies largely between different crops and a well thought trough strategy in the crop rotation is important. The application applies to 9 series of field trials in weed combating, focusing on blackgrass, poa annua, common windgrass and annual weeds in crops of winter wheat, barley, peas, flax and winter oilseed rape. The future for the use of glyphosate is uncertain, today there are no comparative studies on the systemic effect of various grass herbicides on couch. Differences in the systemic effect of different products are discussed.

Ogräs konkurrerar med grödan om ljus, vatten och näring. Konkurrensen om resurser kan orsaka skördeförluster som i vissa fall kan vara betydande samt ge en gröda med sämre kvalitet. Det är därför viktigt att utveckla strategier som håller ogräsfloran på en lagom nivå. Att inte hålla ogräset under kontroll kan ge stora problem med växande fröbank i kommande grödor. Det är stor skillnad mellan hur svårt det är att bekämpa ogräs i olika grödor och en genomtänkt strategi i växtföljden är viktigt. Ansökan avser 9 fältförsöksserier där fokus ligger på renkavle, vitgröe, åkerven samt örtogräs i grödorna höstvete, vårkorn, ärter, lin och höstraps. Framtiden för användning av glyfosat är osäker, det finns idag inga jämförande studier på olika gräsherbiciders systemiska effekt på kvickrot. Det diskuteras skillnader i olika produkters systemiska verkan. Vi önskar starta en ny serie för att öka kunskapen i detta ämne.

Under odlingssäsongen 2019–2020 genomfördes åtta försöksserier med totalt 27 fältförsök med stöd från SLF (projekt S-19-60-184). Resultat från fältförsöken gör det möjligt att optimera användningen och ta fram lämpliga bekämpningsstrategier. Totalt 36 herbicider provades på olika sätt och i vissa fall i kombination med andra åtgärder. Mycket intressanta resultat framkom som gav ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i flera grödor; såsom mekaniska åtgärder, val av preparat, tidpunkter och doser, lämpliga kombinationer av produkter med olika verksamma substanser, behandling på hösten och/eller våren etcetera. Herbicider är viktiga hjälpmedel, inte minst hur dessa kombineras med odlingstekniska åtgärder som begränsar ogräsen. Fältförsöksverksamheten spelar stor roll för ”bondenyttan” men även som en del i vår strävan mot ett hållbart jordbruk. Resultat från dessa försöksserier förmedlas till lantbrukarna på flera sätt.

Avkastnings- och kvalitetsbegränsande faktorer är många i växtodlingen. En del av dessa kan vi påverka vilket bevisas av de mycket stora avkastningsökningar som handelsgödsel, pesticider, högavkastande sorter och ny teknik bidragit till. Men det är uppenbart att vi kan och behöver nå ännu längre, både i ökad avkastning per ytenhet och i högre odlingssäkerhet. Detta är en stor biologisk utmaning som om vi antar den sannolikt kommer att leda till högre avkastning, ökad odlingssäkerhet och mindre inverkan på miljön.
Växter som inverkar ogynnsamt i kulturväxtodlingen eller på annat sätt är störande kallas ogräs. Ogräs konkurrerar om näring, ljus och vatten. Ogräsen minskar därmed grödornas avkastning. Antalet arter av åkerogräs är många i Sverige. I boken Åkerogräs i Sverige beskrivs över hundra arter och då är inte gräsogräsen medtagna. Ogräsbeståndets sammansättning varierar mellan fält och olika delar av landet och faktorer som påverkar sammansättningen är tillgång på vatten, jordart, gödsling och odlingsteknik. Men även årsmånen avgör till stor del grödors och ogräsarters vegetativa och generativa tillväxt och därmed grödornas avkastningspotential samt förekomst och spridning av ogräs.
Ogräsen delas upp på olika sätt beroende på deras systematik och biologi; sommar- eller vinterannueller, bienner, perenner, fröogräs, rotogräs, örtogäs och gräsogräs. När herbicider behöver användas kan mottot vara ”rätt preparat och mängd/dos till rätt ogräsart eller ogräsbestånd”. Bästa lönsamhet för herbicidanvändningen kan då uppnås. Onödiga insatser med herbicider skall naturligtvis undvikas om ogrästrycket inte kräver det. Enligt en EU-förordning ska IPM (Integrerat växtskydd) tillämpas vilket innebär att ogräs ska förebyggas, bevakas, bekämpningen behovsanpassas och följas upp. I detta ingår att överväga andra åtgärder än behandling med herbicider för att minska ogräsförekomsten vilket är klokt och i många fall ekonomiskt försvarbart. Åtgärder som jordbrukaren kan göra är att variera växtföljden, så senare, mekaniskt bekämpa ogräsen genom plöjning, stubbearbetning, ogräsharvning, radhackning och begränsa spridningen på olika sätt.
Med hjälp av fältförsöksverksamheten får vi ny kunskap som leder till högre avkastning samt ökad odlingssäkerhet. I fältförsöken kommer vi praktiken nära och resultaten från dem blir därför direkt användbara och tillförlitliga. Under odlingssäsongen 2019/2020 genomfördes åtta försöksserier med totalt 27 fältförsök med stöd från SLF (projekt S-19-60-184). Mycket intressanta resultat framkom som gav ny kunskap om lämpliga bekämpningsstrategier i grödor som vete, korn, ärter, oljelin och höstraps; såsom mekaniska åtgärder, val av preparat, tidpunkter och doser, lämpliga kombinationer av produkter med olika verksamma substanser, behandling på hösten och/eller våren etcetera. Här följer några slutsatser som exempel från 2019/2020 års fältförsök:
 Finns betydande förekomst av åkerven är det en klar fördel ur flera aspekter att påbörja ogräsbehandlingen redan på hösten. Produkter som innehåller prosulfokarb respektive diflufenikan ska då vara basen i ogräsbekämpningsstrategin.
 Grunden i en långsiktig strategi mot vitgröe bör vara en höstbehandling som inkluderar prosulfokarb.
 Årets försök speglar de senaste årens verklighet med alltmer svårbehandlad renkavle i områden med etablerade och mångåriga förekomster. Det blir i dessa områden uppenbart att renkavle är en art som inte enbart kan hanteras med herbicidinsatser.
 Vid stora förekomster av svårbekämpade arter som blåklint, vallmo och snärjmåra i höstvete är det viktigt att behandla både på hösten och våren för att undvika skördeförluster.
 Hittillsvarande resultat visar att odling av vårkorn kan medföra en betydande konkurrens mot renkavle. Sortskillnader i förmåga att undertrycka ogräset är intressanta.
 Corum och Lentagran WP är effektiva herbicider i ärtodling.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Vägen till cirkulära ekonomi i svenskt jordbruk för ökad återvinning av växtnäring och för effektiv och hållbar produktion
Erik Sindhöj, RISE

Projektnummer: JTI-19-82-291 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 september 2020

Applying circular economy principles to agriculture is a systematic approach to reduce the environmental and climate impact of agriculture while increasing efficiency, production and profitability. The road to circular agriculture requires that we 1) minimize external inputs, 2) reduce losses and …

Läs mer

Syntes av unga lantbrukares förutsättningar och möjligheter för ett hållbart och produktivt lantbruksföretag som omfattar betesmarker och vattenvård
Eva Edin, HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-19-82-289 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 september 2020

Kim, aged 24, is to take over Grandpa's dairy farm with a large acreage of land and natural pastures. The synthesis will address the development opportunities of the farm based on knowledge regarding cultivation systems, technical solutions and animal husbandry, but above all highlight unresolved …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 september 2020

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev