Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | S-19-60-186 |
Kategori: | Research program | Field trial and method development |
Ansökningsår: | 2019 |
Datum för slutrapport: | 11 februari 2021 |
Huvudsökande: | Ola Hallin |
Organisation: | Hushållningssällskapen Service AB |
E-postadress: | ola.hallin@hushallningssallskapet.se |
Telefon: | 0701709225 |
The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials in testing of grassland plant varieties, whole-crop maize varieties and a new field trial series with autumn sowing time for clover and lucerne. In future trials yield and characteristics of different varieties in areas from southern to northern Sweden will be investigated. Varieties of grasses such as timothy, meadow fescue, tall fescue, perennial ryegrass, red clover and whole-crop maize are included in the field trials. The new field trial series Sow time and varieties for under sown crop of clover and lucerne in the autumn, will be testing the legume emergence and winter survival of the crop, when sown in the autumn.
Vallen har som foder en betydligt större inverkan på animalieproduktionens effektivitet än någon annan gröda i det svenska jordbruket. Inom vall- och grovfoderförsöken söks medel från Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av fältförsöksserier inom provning av vallväxtsorter, av majssorter till ensilage och en ny försöksserie med såtidpunkt för baljväxter på hösten. I kommande försöksserier ska undersökas avkastning och egenskaper för olika sorter i områden från södra till norra Sverige. Sorter av vallväxter som timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs, rödklöver samt majs till ensilage ingår i fältförsöken. I den nya försöksserien, Tidpunkt och art för insådd av baljväxter på hösten, ska undersökas baljväxternas uppkomst och övervintring vid sådd på hösten.
Inom vall- och grovfoderförsöken bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av nio fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I försöksserierna med sortprovning undersöktes avkastning och kvalitet för vallväxter och majs till ensilage, i olika geografiska områden, från södra till norra Sverige. I odlingsteknisk försöksserie undersöktes såtidpunkterna augusti, september och oktober för vallbaljväxterna röd-, vitklöver och lusern. Resultaten från första året visade på bra etablering på hösten för vallbaljväxterna. I Skåne blev det bra bestånd av plantorna på våren och överlevande plantor för sista såtidpunkten oktober blev kring 50 %. För Västergötland och Örebro blev det kraftig minskning av antal överlevande plantor mellan såtidpunkterna augusti och september, samt få överlevande plantor vid såtidpunkt oktober.
Sortprovning av vallväxter och insådd av vallbaljväxter på hösten
Att säkra vallens avkastning och kvalitet är viktigt för att det påverkar det ekonomiska utbytet av animalieproduktionen för enskilda lantbruksföretag och regioner. De fältförsöksserier som Stiftelsen Lantbruksforskning bidrar till inom ämnesområdet vall och grovfoder syftar till att på ett effektivt sätt utnyttja gräs och baljväxter i vallproduktionen, lyckad valletablering och att välja rätt sorter.
Försökserier i ämnet Vall och grovfoder har under 2020 varit ”Vallsortprovning i rödklöver, vitklöver, lusern, timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs och rajsvingel”, samt sortprovning i ”Majs till ensilage” samt ny serie med etableringsförsök ”Tidpunkt och art för insådd av vallbaljväxter på hösten”. De flesta försökserier ingår i långliggande sortprovningsförsök, där vallens olika arters och sorters egenskaper, avkastning och näringskvalitet undersöks.
Syftet med nya försöksserien ”Tidpunkt och art för insådd av vallbaljväxter på hösten” är att undersöka vilka baljväxter, röd-, vitklöver, och lusern som kan sås och hur sent på hösten det går att göra sådd av vallbaljväxterna. Fältförsöket i Skåne visade på mindre skillnader i plantantal vår och grönmassaavkastning i första skörd 2020 mellan såtidpunkterna augusti, september och oktober, jämfört med övriga platser. För Västergötland och Örebro var det såtidpunkten i augusti som hade tillräckligt med plantor efter vintern att det skulle bli en grönmassaavkastning i första skörd. Än så länge har vi enbart resultat från ett år och försöksserien kommer att fortsätta under 2021 och 2022.
I Götaland och Svealand har det under 2020 anlagts, tre basförsök per art (rödklöver, vitklöver, lusern, timotej, svingel, engelskt rajgräs) med totalt 64 sorter, sju kompletterande försök (1 rödklöver, 2 timotej, 2 svingel, 2 engelskt rajgräs) med totalt 32 sorter. I Norrland anlagts fyra försök i gräsarter med totalt 15 sorter och fyra försök i rödklöver med 10 sorter. I Norrland var det tuffa vinterförhållanden som innebar stora skador i rödklövern våren 2020. Endast en av fyra förstaårsvallar finns kvar, även en del av andra och tredjeårsvallarna har kasserats. Även i försöken med ängssvingel- och rörsvingelsorterna fick vinterskador av istäcke och några försök fick kasseras under året.
33 majssorter till ensilage provades på fyra platser, Kristianstad Skåne, Våxtorp Halland, Färjestaden Öland och Visby Gotland. I medeltal för fyra platserna har mätarsorten Asgaard en ts-skörd på 14 060 kg ts/ha (1 260 kg ts/ha mindre jämfört med femårsmedeltal), stärkelsehalten 25,8 % av ts (3,9 % lägre jämfört med femårsmedeltal) och stärkelseskörd på 3 663 kg/ha (1 020 kg/ha mindre jämfört med femårsmedeltal).
14 majssorter till ensilage provades på tre platser Lidköping Västergötland, Vikingstad Östergötland och Köping Västmanland. I medeltal för tre platserna har mätarsorten Ambition en ts-skörd på 14 440 kg ts/ha (850 kg ts/ha mer jämfört med femårsmedeltal), stärkelsehalten 29,2 % av ts (0,3 % lägre jämfört med femårsmedeltal) och stärkelseskörd på 4 211 kg/ha (211 kg/ha mer jämfört med femårsmedeltal).
Flerårsanalyser av sorternas egenskaper, avkastning och näringskvalitet för arterna timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs, rajsvingel, rödklöver, vitklöver, lusern och majs till ensilage redovisas årligen. Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och www.slu.se/institutioner/norrlandsk-jordbruksvetenskap/ samt resultat för enskilda fältförsök finns på www.nfts.dlbr.dk och www.slu.se/faltforsk. I försöksrapporten Sverigeförsöken 2020 rapporterar vi nu för första gången Vallsortprovningen för hela landet, Götaland, Svealand och Norrland.
Projektnummer: O-20-22-476 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The raw material potential in Swedish agriculture needs to be utilized more efficiently to produce sustainable biofuels and thereby increase security of supply and reach the goals of reducing emissions from the transport sector by 2030. Aim of the project is examine how farms can adapt and …
Läs merProjektnummer: H-20-47-553 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Young horses can develop cervical vertebral stenotic myelopathy and ataxia, known as "wobbler syndrome" and associated with loss of breeding value, reduced athletic potential and euthanasia. Some wobblers have osteochondrosis of their vertebral facet joints, but it is now known how this relates to …
Läs merProjektnummer: H-20-47-556 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The alarming development of triple resistant Parascaris spp. is an increasing threat to foal health and the equine industry, due to the risk of increasing veterinary costs and loss of foals. A continued development of triple resistant roundworms in Sweden would be devastating for foals and …
Läs merProjektnummer: H-21-47-641 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Insulin dysregulation and hyperinsulinemia is a horse welfare problem that also increase the incidence of the severely painful condition laminitis in horses. Today, no pharmacological treatment is available but recent weak evidence suggest that Sodium-glucose cotransporters (SGLT) inhibitors (e.g. …
Läs merProjektnummer: O-21-20-623 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The bacterium Lawsonia intracellularis causes the disease proliferative enteropathy. The bacterium is present in >40% of the Swedish piglet-producing herds and production losses are estimated to 2 900 SEK per sow and year. The disease is spread by faeces and the pigs are usually affected after …
Läs merProjektnummer: H-21-47-649 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
It is generally accepted that muscle enzyme activity (CK and AST) levels in plasma may increase in Standardbreds and Thoroughbreds after exercise and racing, indicating muscle damage. However, in one recent study on healthy Standardbred trotters fed a forage only diet muscle enzyme activity levels …
Läs merProjektnummer: O-21-23-622 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Structure liming on clayey soils (>15% clay) is one of the prioritized measures for mitigation of phosphorous losses to surrounding water. This project increases the knowledge about the effect of structure liming on phosphorous leaching losses on short and long term by investigating the timing and …
Läs merProjektnummer: O-21-20-628 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Diseases that can limit Swedish OSR production include clubroot, Sclerotinia stem rot (Ssr) and the recently escalating blackleg. Novel DNA-methods, based on qPCR and LAMP are used to detect and to further develop diagnostic tools to enhance food and feed production by providing site-specific …
Läs merProjektnummer: O-21-20-636 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Oilseed rape (OSR) is a profitable and important crop in Swedish agriculture, especially winter OSR which is cultivated on approximately 100000 ha each year. Cultivation of OSR relies on large inputs of fertilizers and pesticides, which has economic costs as well as negative environmental impacts. …
Läs merProjektnummer: R-22-46-760 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022
Swedish farmers face increasing societal expectations to contribute to climate change mitigation and need to find economically viable ways to reduce the greenhouse gas (GHG) emissions. Knowledge on the planning- and other control tools for ensuring farm profitability under transition to lower …
Läs mer