Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Vall och grovfoder 2020

Status: Avslutat
Projektnummer: S-19-60-186
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2019
Datum för slutrapport: 11 februari 2021
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapen Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0701709225
Beviljade medel: 1 527 000 SEK

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials in testing of grassland plant varieties, whole-crop maize varieties and a new field trial series with autumn sowing time for clover and lucerne. In future trials yield and characteristics of different varieties in areas from southern to northern Sweden will be investigated. Varieties of grasses such as timothy, meadow fescue, tall fescue, perennial ryegrass, red clover and whole-crop maize are included in the field trials. The new field trial series Sow time and varieties for under sown crop of clover and lucerne in the autumn, will be testing the legume emergence and winter survival of the crop, when sown in the autumn.

Vallen har som foder en betydligt större inverkan på animalieproduktionens effektivitet än någon annan gröda i det svenska jordbruket. Inom vall- och grovfoderförsöken söks medel från Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av fältförsöksserier inom provning av vallväxtsorter, av majssorter till ensilage och en ny försöksserie med såtidpunkt för baljväxter på hösten. I kommande försöksserier ska undersökas avkastning och egenskaper för olika sorter i områden från södra till norra Sverige. Sorter av vallväxter som timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs, rödklöver samt majs till ensilage ingår i fältförsöken. I den nya försöksserien, Tidpunkt och art för insådd av baljväxter på hösten, ska undersökas baljväxternas uppkomst och övervintring vid sådd på hösten.

Inom vall- och grovfoderförsöken bidrog Stiftelsen lantbruksforskning till basfinansiering av nio fältförsöksserier i Sverigeförsökens regi. I försöksserierna med sortprovning undersöktes avkastning och kvalitet för vallväxter och majs till ensilage, i olika geografiska områden, från södra till norra Sverige. I odlingsteknisk försöksserie undersöktes såtidpunkterna augusti, september och oktober för vallbaljväxterna röd-, vitklöver och lusern. Resultaten från första året visade på bra etablering på hösten för vallbaljväxterna. I Skåne blev det bra bestånd av plantorna på våren och överlevande plantor för sista såtidpunkten oktober blev kring 50 %. För Västergötland och Örebro blev det kraftig minskning av antal överlevande plantor mellan såtidpunkterna augusti och september, samt få överlevande plantor vid såtidpunkt oktober.

Sortprovning av vallväxter och insådd av vallbaljväxter på hösten
Att säkra vallens avkastning och kvalitet är viktigt för att det påverkar det ekonomiska utbytet av animalieproduktionen för enskilda lantbruksföretag och regioner. De fältförsöksserier som Stiftelsen Lantbruksforskning bidrar till inom ämnesområdet vall och grovfoder syftar till att på ett effektivt sätt utnyttja gräs och baljväxter i vallproduktionen, lyckad valletablering och att välja rätt sorter.
Försökserier i ämnet Vall och grovfoder har under 2020 varit ”Vallsortprovning i rödklöver, vitklöver, lusern, timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs och rajsvingel”, samt sortprovning i ”Majs till ensilage” samt ny serie med etableringsförsök ”Tidpunkt och art för insådd av vallbaljväxter på hösten”. De flesta försökserier ingår i långliggande sortprovningsförsök, där vallens olika arters och sorters egenskaper, avkastning och näringskvalitet undersöks.
Syftet med nya försöksserien ”Tidpunkt och art för insådd av vallbaljväxter på hösten” är att undersöka vilka baljväxter, röd-, vitklöver, och lusern som kan sås och hur sent på hösten det går att göra sådd av vallbaljväxterna. Fältförsöket i Skåne visade på mindre skillnader i plantantal vår och grönmassaavkastning i första skörd 2020 mellan såtidpunkterna augusti, september och oktober, jämfört med övriga platser. För Västergötland och Örebro var det såtidpunkten i augusti som hade tillräckligt med plantor efter vintern att det skulle bli en grönmassaavkastning i första skörd. Än så länge har vi enbart resultat från ett år och försöksserien kommer att fortsätta under 2021 och 2022.
I Götaland och Svealand har det under 2020 anlagts, tre basförsök per art (rödklöver, vitklöver, lusern, timotej, svingel, engelskt rajgräs) med totalt 64 sorter, sju kompletterande försök (1 rödklöver, 2 timotej, 2 svingel, 2 engelskt rajgräs) med totalt 32 sorter. I Norrland anlagts fyra försök i gräsarter med totalt 15 sorter och fyra försök i rödklöver med 10 sorter. I Norrland var det tuffa vinterförhållanden som innebar stora skador i rödklövern våren 2020. Endast en av fyra förstaårsvallar finns kvar, även en del av andra och tredjeårsvallarna har kasserats. Även i försöken med ängssvingel- och rörsvingelsorterna fick vinterskador av istäcke och några försök fick kasseras under året.
33 majssorter till ensilage provades på fyra platser, Kristianstad Skåne, Våxtorp Halland, Färjestaden Öland och Visby Gotland. I medeltal för fyra platserna har mätarsorten Asgaard en ts-skörd på 14 060 kg ts/ha (1 260 kg ts/ha mindre jämfört med femårsmedeltal), stärkelsehalten 25,8 % av ts (3,9 % lägre jämfört med femårsmedeltal) och stärkelseskörd på 3 663 kg/ha (1 020 kg/ha mindre jämfört med femårsmedeltal).
14 majssorter till ensilage provades på tre platser Lidköping Västergötland, Vikingstad Östergötland och Köping Västmanland. I medeltal för tre platserna har mätarsorten Ambition en ts-skörd på 14 440 kg ts/ha (850 kg ts/ha mer jämfört med femårsmedeltal), stärkelsehalten 29,2 % av ts (0,3 % lägre jämfört med femårsmedeltal) och stärkelseskörd på 4 211 kg/ha (211 kg/ha mer jämfört med femårsmedeltal).
Flerårsanalyser av sorternas egenskaper, avkastning och näringskvalitet för arterna timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs, rajsvingel, rödklöver, vitklöver, lusern och majs till ensilage redovisas årligen. Artiklar med resultat för försöksserier finns på www.sverigeforsoken.se och www.slu.se/institutioner/norrlandsk-jordbruksvetenskap/ samt resultat för enskilda fältförsök finns på www.nfts.dlbr.dk och www.slu.se/faltforsk. I försöksrapporten Sverigeförsöken 2020 rapporterar vi nu för första gången Vallsortprovningen för hela landet, Götaland, Svealand och Norrland.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Hotspot-områden och tidpunkter med hög markpackningsrisk i Sverige
Lorena Chagas Torres, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: O-22-23-740 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Crop production

The risk of soil compaction is high in Sweden, as soils are often wet during field operations and because heavy machinery is used. The predicted increase in precipitation and increase of extreme weather events with heavy rainfall will potentially increase this risk, indicating a need for a reliable …

Läs mer

Travsporten ur ett vetenskapligt perspektiv: körbarhet som ett koncept för att förstå kopplingar mellan beteende, val av utrustning, optimal prestation och god hästvälfärd
Elke Hartmann, Swedish University of Agricultural Sciences (SLU)

Projektnummer: R-22-47-677 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Effective communication between driver and horse via rein signals is essential for safety and horse welfare. Good driveability should at best reflect the absence of unnecessary harsh equipment. Yet, many trotters suffer from mouth lesions but associations with equipment, rein tension and motion …

Läs mer

Träning och tävling av travhästar vid kyla och dess påverkan i luftvägar
Miia Riihimäki, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: R-22-47-700 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Human athletes that perform strenuous exercise in cold climates have a high prevalence of chronic airway inflammation and airway hyper-reactivity. Cold weather exercise can also cause inflammation in equine airways. The Swedish Animal Welfare Act and the equine sport industry have regulations for …

Läs mer

Bättre hov, bättre häst?
Susanne Eriksson, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: R-22-47-675 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Racing unshod improves the speed, but not all horses have sufficient hoof quality to run barefoot repeatedly without risking health problems. If measures of the ability to race barefoot based on routinely recorded data can be used as a genetic selection tool, it will improve animal health and …

Läs mer

Ergonomi och arbetsställningar hos anställda på ridskolor - en ny mätmetod med smarta arbetskläder
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-22-47-721 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

The work in horse stables is commonly characterised by heavy and monotonous work, a low degree of
mechanisation and often outdated and worn facilities, and studies have shown a high prevalence of musculoskeletal
complaints for employees at riding schools. The objective of this study is to evaluate …

Läs mer

Grovfôr som et lokalprodusert protein- og energirikt fôr til hester
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-22-47-714 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

The amount and nutritive content of forages has major impact on equine behaviour, health, and disease. In the Nordic countries, forages for horses consist almost exclusively of grasses, and to a limited extent of legumes. Legumes contain more crude protein than grasses, hence locally produced …

Läs mer

Är migrerande spolmasklarver en del av etiologin bakom luftvägssymptom och nedsatt prestation hos unga travhästar? Utveckling och tillämpning av ett serodiagnostiskt test för spolmaskdiagnostik.
Frida Kristina Martin, Swedish university of agricultural sciences

Projektnummer: H-22-47-712 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

The equine roundworm, Parascaris, is the major pathogenic parasite of foals, but has also been suggested to be involved in mild equine asthma (EA) in young Standardbreds. We intend to develop a serodiagnostic test with a saliva based sampling method for detection of early Parascaris infection. …

Läs mer

Validering av nya biomarkörer för hästens astma i flytande vätskebiopsier
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-22-47-717 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Equine asthma is a disease with a significant negative impact on horse welfare and performance. Novel biomarkers for the disease have the potential to support diagnosis and prediction of treatment response. In a previous study we discovered genes that were significantly upregulated in lung …

Läs mer

Biomarkörer för detection av våmacidos hos mjölkkor (SARA) och utveckling av nya diagnosmetoder
Horacio Leandro Gonda, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: O-22-20-735 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Milk

The Swedish dairy industry has made significant improvements in welfare, feeding, disease control and management. However, diagnosis and prevention of a very common metabolic disorder, subacute ruminal acidosis (SARA), remains a challenge. Even in well-managed dairy herds 11 to 26% of SARA cases …

Läs mer

Vallsat: Satellitbaserade digitala verktyg för vallhantering
Junxiang Peng, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: O-22-20-758 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2023

Crop production
Meat
Milk

Forage crops occupy a dominant part of the agricultural landscape in Sweden and form the basis of ruminant diets. Farmers aim to maximize harvest yield while maintaining a high level of forage quality. The proposed project is a partnership between SLU and Dataväxt, and aims to develop a decision …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev