Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019

Status: Avslutat
Projektnummer: S-18-60-999
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 30 januari 2020
Huvudsökande: Ola Hallin
Organisation: Hushållningssällskapen Service AB
E-postadress: ola.hallin@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0325-618 614
Beviljade medel: 485 713 SEK

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. In the water-committee we work with research and experimentation within water-maintenance and hydro-technology areas. The water-committee we are applying for funds from “Stiftelsen lantbruksforskning” for basic funding of field trials in irrigation.

Vatten är centralt för alla processer både i och på marken. Under torra år och vid dåligt bestånd på våren är tillskottsbevattning nödvändig för att optimera spannmålsproduktionen. Kunskap om vattenvård och vattenhushållning är viktigt för att utveckla långsiktigt hållbara odlingssystem. I kommittén arbetar vi med forskning och försöksverksamhet inom vattenområdet (vattenvård och hydroteknik). Ämneskommitté vatten söker medel från Stiftelsen lantbruksforskning för basfinansiering av fältförsöksserier inom bevattning.

Inom ämnet fältförsök vatten har serien ”Tillskottsbevattning till spannmål” undersökts i tre år. Syftet med försöksserien är att visa på positiva effekter av tillskottsbevattning till spannmål och ta fram rekommendationer som syftar till att optimera tidpunkter för tillskottsbevattning för vete, samt utvärdera effekterna av olika bevattningsstrategier på vattenåtgång, näringsupptag, avkastning och kvalitet.
Resultaten visar att tidig bevattning vid försommartorka och även vid torka under större delen av växtsäsongen ger en skördeökning som ligger i nivå med optimal bevattning. Samt att tidig bevattning ger den största skördeökningen per mm bevattning. Skördeökningen för bevattning gav i genomsnitt 20 kg kärna per mm vatten. Ekonomiskt utbyte i höstvete blev 29 kr per hektar och mm.

Tillskottsbevattning till spannmål
Under torra år och vid dåligt bestånd på våren är tillskottsbevattning nödvändig för att optimera spannmålsproduktionen. Målsättningen med projektet är att visa på positiva effekter av tillskottsbevattning till spannmål. Genom att styra bevattningen till kritiska utvecklingsstadier kan man öka skördeutbytet. Denna typ av information har stor betydelse när lantbrukare ska väga nyttan med bevattning mot behovet av insatser.
Försöken ingår i försöksserien L1-265 och L1-266 ”Tillskottsbevattning till höstvete/spannmål” med sammanlagt nio försök utlagda år 2017, 2018 och 2019 som syftar till att optimera tidpunkter för tillskottsbevattning för vete. Utvärdera effekterna av olika bevattningsstrategier på vattenåtgång, näringsupptag, avkastning och kvalitet. Ta fram riktlinjer för bestämning av behov av tillskottsbevattning med hänsyn till utvecklingsstadier och tillgång till bevattningsvatten.
Försöken består av fyra randomiserade block med fyra bevattningsled. Totalt har försöken 16 försöksrutor; obevattnat, optimal, tidig och sen bevattning. Alla behandlingar slumpas inom varje block. Bevattningen styrs med hjälp av en markvattenbalans som är grundad på klimatdata uppmätt på försöksplatsen och utförs med en bevattningsramp. Bevattningsbehovet beräknas från en vattenbalans där underskottet av vatten är skillnaden mellan nederbörd och evapotranspiration.
Resultaten från åren 2017 och 2018 visar att tidig bevattning vid försommartorka och även vid torka under större delen av växtsäsongen ger en skördeökning som ligger i nivå med optimal bevattning samt att tidig bevattning ger den största skördeökningen per mm bevattning. År 2019 gav försöken på Öland och Gotland störst skördeutbyte per mm bevattning i de sent bevattnade leden. Nederbördsunderskottet var stort under hela försöksperioden på samtliga försöksplatser. Detta tillsammans med dygnsmedeltemperaturer över det normala ledde till en tidig avmognad i alla behandlingar. Nästan samtliga bevattnade led hade en signifikant högre skörd jämfört med obevattnade led. Trots vissa skillnader mellan platser och försöksled kan en försiktig uppskattning av det ekonomiska utbytet nämnas. Vid tidig bevattning i försommartorra områden på Sveriges östra sida har försöken visat en genomsnittlig skördeökning på ca 20 kg per hektar och mm tillfört vatten. Om man har en bevattningsutrustning kostar det cirka 7 kr per hektar och mm att bevattna. Om man däremot måste investera i en bevattningsutrustning ökar kostnaderna för bevattning till 28 kr per hektar och mm. Avdrag är gjort med bevattningskostnaden 2150 kr för tre bevattningar med 25 mm per år och ha (eller 28 kr per mm). I denna beräkning ingår inte kostnader för vattenanskaffning.
Det ekonomiska utbytet för resultaten i höstvete, med ett vetepris på 1,82 kr per kilo blir då 29, respektive 1 kr per hektar och mm. I försöken med Durumvete är priset 2,23 kr per kilo vilket skulle innebära ett ekonomiskt utbyte på 38 kr respektive 16 kr per hektar och mm. Under mycket torra år som 2018 blev obevattnat led i försöket med Durumvete på Gotland klassat som fodervete, vilket innebar ett ännu högre netto för bevattning.
Artikel med resultat för försöksserien finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök finns på www.slu.se/faltforsk

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Minimal processpåverkan för en naturlig mjölk
Maria Glantz

Projektnummer: O-17-20-941 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

Consumer trends are focused on minimal processing of milk. The new process technologies for heat treatment used in the dairy industry today probably have smaller effects on the nutritional quality and functionality of milk than the older technologies that are the basis for the calculations of …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Jenny Larsson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Analys av rotgallnematod i jord med ny DNA-metod
Zahra Omer, HS Konsult AB

Projektnummer: R-18-25-022 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The root-knot nematode, Meloidogyne hapla, is an increasing problem in carrot cultivation in Sweden and Europe. Soil analysis is extremely important to plan sustainable crop rotations, reduce nematode multiplication in soil and eventually minimize yield loss. Traditional soil analyses are time …

Läs mer

Ökad hållbarhet i mjölkproduktionen genom förbättrad fodereffektivitet
Pekka Huhtanen, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-129 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Improved feed efficiency (FE) is a key parameter for increased sustainability in modern diary production. The project aims to increase the efficiency of converting feed into milk and reducing the environmental impact of dairy production. In order for farmers and breeding companies to include FE as …

Läs mer

Nutritions- och hälsoindikatorer inom Livscykelanalyser (LCA) av livsmedel
Ulf Sonesson, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: R-18-26-133 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food is a central component for a sustainable society, environmentally but also for public health. To make sound decisions on sustainable food choices, methods that combine environmental impact, nutritional supply and health impacts need to be developed. Currently, evidence based methods for such …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet
Pernilla Tidåker, SLU

Projektnummer: R-18-26-136 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Sustainable dairy systems must strive for practices that reduce the negative impacts and enhance the positive impacts, and find measures to track changes in relation to different goals. The aim of this project is to investigate how indicators and tools for ecosystem services and biodiversity can be …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress