Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. In the water-committee we work with research and experimentation within water-maintenance and hydro-technology areas. The water-committee we are applying for funds from “Stiftelsen lantbruksforskning” for basic funding of field trials in irrigation.

Vatten är centralt för alla processer både i och på marken. Under torra år och vid dåligt bestånd på våren är tillskottsbevattning nödvändig för att optimera spannmålsproduktionen. Kunskap om vattenvård och vattenhushållning är viktigt för att utveckla långsiktigt hållbara odlingssystem. I kommittén arbetar vi med forskning och försöksverksamhet inom vattenområdet (vattenvård och hydroteknik). Ämneskommitté vatten söker medel från Stiftelsen lantbruksforskning för basfinansiering av fältförsöksserier inom bevattning.

Inom ämnet fältförsök vatten har serien ”Tillskottsbevattning till spannmål” undersökts i tre år. Syftet med försöksserien är att visa på positiva effekter av tillskottsbevattning till spannmål och ta fram rekommendationer som syftar till att optimera tidpunkter för tillskottsbevattning för vete, samt utvärdera effekterna av olika bevattningsstrategier på vattenåtgång, näringsupptag, avkastning och kvalitet.
Resultaten visar att tidig bevattning vid försommartorka och även vid torka under större delen av växtsäsongen ger en skördeökning som ligger i nivå med optimal bevattning. Samt att tidig bevattning ger den största skördeökningen per mm bevattning. Skördeökningen för bevattning gav i genomsnitt 20 kg kärna per mm vatten. Ekonomiskt utbyte i höstvete blev 29 kr per hektar och mm.

Tillskottsbevattning till spannmål
Under torra år och vid dåligt bestånd på våren är tillskottsbevattning nödvändig för att optimera spannmålsproduktionen. Målsättningen med projektet är att visa på positiva effekter av tillskottsbevattning till spannmål. Genom att styra bevattningen till kritiska utvecklingsstadier kan man öka skördeutbytet. Denna typ av information har stor betydelse när lantbrukare ska väga nyttan med bevattning mot behovet av insatser.
Försöken ingår i försöksserien L1-265 och L1-266 ”Tillskottsbevattning till höstvete/spannmål” med sammanlagt nio försök utlagda år 2017, 2018 och 2019 som syftar till att optimera tidpunkter för tillskottsbevattning för vete. Utvärdera effekterna av olika bevattningsstrategier på vattenåtgång, näringsupptag, avkastning och kvalitet. Ta fram riktlinjer för bestämning av behov av tillskottsbevattning med hänsyn till utvecklingsstadier och tillgång till bevattningsvatten.
Försöken består av fyra randomiserade block med fyra bevattningsled. Totalt har försöken 16 försöksrutor; obevattnat, optimal, tidig och sen bevattning. Alla behandlingar slumpas inom varje block. Bevattningen styrs med hjälp av en markvattenbalans som är grundad på klimatdata uppmätt på försöksplatsen och utförs med en bevattningsramp. Bevattningsbehovet beräknas från en vattenbalans där underskottet av vatten är skillnaden mellan nederbörd och evapotranspiration.
Resultaten från åren 2017 och 2018 visar att tidig bevattning vid försommartorka och även vid torka under större delen av växtsäsongen ger en skördeökning som ligger i nivå med optimal bevattning samt att tidig bevattning ger den största skördeökningen per mm bevattning. År 2019 gav försöken på Öland och Gotland störst skördeutbyte per mm bevattning i de sent bevattnade leden. Nederbördsunderskottet var stort under hela försöksperioden på samtliga försöksplatser. Detta tillsammans med dygnsmedeltemperaturer över det normala ledde till en tidig avmognad i alla behandlingar. Nästan samtliga bevattnade led hade en signifikant högre skörd jämfört med obevattnade led. Trots vissa skillnader mellan platser och försöksled kan en försiktig uppskattning av det ekonomiska utbytet nämnas. Vid tidig bevattning i försommartorra områden på Sveriges östra sida har försöken visat en genomsnittlig skördeökning på ca 20 kg per hektar och mm tillfört vatten. Om man har en bevattningsutrustning kostar det cirka 7 kr per hektar och mm att bevattna. Om man däremot måste investera i en bevattningsutrustning ökar kostnaderna för bevattning till 28 kr per hektar och mm. Avdrag är gjort med bevattningskostnaden 2150 kr för tre bevattningar med 25 mm per år och ha (eller 28 kr per mm). I denna beräkning ingår inte kostnader för vattenanskaffning.
Det ekonomiska utbytet för resultaten i höstvete, med ett vetepris på 1,82 kr per kilo blir då 29, respektive 1 kr per hektar och mm. I försöken med Durumvete är priset 2,23 kr per kilo vilket skulle innebära ett ekonomiskt utbyte på 38 kr respektive 16 kr per hektar och mm. Under mycket torra år som 2018 blev obevattnat led i försöket med Durumvete på Gotland klassat som fodervete, vilket innebar ett ännu högre netto för bevattning.
Artikel med resultat för försöksserien finns på www.sverigeforsoken.se och resultat för enskilda fältförsök finns på www.slu.se/faltforsk