Bättre beslutsstöd i spannmålsodlingen med platsspecifik ekonomisk nettokarta

Syftet med det här projektet var att, med dagens möjligheter för precisionsodling som utgångspunkt, visa på möjligheterna med framtidens beslutsstödsystem för precisionsodling och möjliga vägar att nå dit. Målet med projektet har varit att utifrån loggad information ta fram platsspecifika kartor över ekonomiskt resultat från tre spannmålsfält i Sverige, undersöka vilka användarbehov som föreligger hos svenska precisionsodlare, belysa hur tillämpningen av Lean kan komplettera användningen av beslutsstödssystem och slutligen jämföra dessa delar med ett koncept för framtidens precisionsodling som tagits fram i ett parallellt pågående internationellt projekt.
Variationen i lönsamhet var mycket stor inom respektive fält. Det finns en stor relativt outnyttjad potential bland dagens lantbrukare att använda FMIS till planering och uppföljning. Erfarenheterna från projektet visar vilka barriärer som behöver överbryggas för att underlätta för introduktionen av framtidens beslutstödssystem.

Precisionsodling är ett koncept som funnits under ungefär 15 år. Idag är skördekartering och platsspecifik kvävegödsling vanligt förekommande i spannmålsodling. I takt med ökande mängd insamlad data har också behovet för hanterings- och beslutssystem av data ökat. Beslutsstöds-system för lantbruket, s.k. FMIS (Farm Management Information Systems) är utvecklade för lagring och bearbetning av data och för att stötta lantbrukaren i sitt beslutsfattande.

Idag finns möjligheten att via traktorns (CAN-bus) och redskapens (ISOBUS) digitala interna kommunikation få information om rumslig variation av en mängd olika parametrar. Parametrarna mäts av olika sensorer på traktor och redskap för att styra dessa i det dagliga arbetet. Med hjälp av loggutrustning kan informationen om en parameter lagras över tid.

Syftet med det här projektet har varit att, med dagens möjligheter för precisionsodling som utgångspunkt, visa på möjligheterna med framtidens beslutsstödsystem för precisionsodling och möjliga vägar att nå dit. Målet med projektet har varit att utifrån loggad information ta fram platsspecifika kartor över ekonomiskt resultat från tre spannmålsfält i Sverige, undersöka vilka användarbehov som föreligger hos svenska precisionsodlare, belysa hur tillämpningen av Lean kan komplettera användningen av beslutsstödssystem och slutligen jämföra dessa delar med ett koncept för framtidens precisionsodling som tagits fram i ett parallellt pågående internationellt projekt.

En ekonomisk nettokarta som tagits fram i detta projekt kan vara ett sätt att tydliggöra hur stora de ekonomiska skillnaderna faktiskt är inom ett fält och skapa en drivkraft till förändring. I vissa fall orsakas stora kostnader i kanten av fälten, eller runt åkerholmar, på grund av alla vändningar och dubbelarbete som utförs där. För att gå till botten med vad som orsakar det dåliga resultatet behövs en mer utförlig undersökning, också av hur resultatet påverkas av årsmånen på den aktuella platsen. Kartorna över det platsspecifika resultatet kan även användas till att undersöka kostnaden för åkerholmar och delade fält och fundera på rationaliseringsmöjligheter.

Spridningen bland dagens lantbrukare i intresse och kunskap av precisionsodling är stor och varierar med gårdsstorlek och geografisk spridning. En stor del av lantbrukarna använder troligen papper och penna för att göra noteringar i sprutjournaler, notera utsädesgivor och gödselmängder. Inte oväntat har de med större arealer mer erfarenhet av precisionsodling. Även ålder kan spela in då det troligen är de yngre som tar till sig ny teknik snabbast, med exempelvis smarta telefoner, och upptäcker bristerna i internetuppkoppling, medan övriga inte är medvetna eller inte använder denna typ av teknik med mobil internetuppkoppling. Bristande eller instabil uppkoppling till internet medför att utrustning för precisionsodling bör kunna användas inte bara online utan även offline.

Bland de som praktiserar precisionsodling är viljan att lägga extra tid på att få tekniken att fungera generellt högre, vilket kan tyda på att man ser nyttan med tekniken när den fungerar väl. De kanske också är medvetna om att det kräver lite tid att få tekniken att fungera. För att minska ribban att använda precisionsodling kan enkla och tydliga instruktioner och lättillgängliga rutiner vara till stor hjälp. Detta är något man lägger stor vikt på inom Lean.
När antalet användare av precisionsodlingsteknik ökar, ökar även antalet tillverkare av precisionsodlingsteknik, antalet maskinkombinationer och mjukvaruprogram. En tillförlitlig kommunikation och en gemensam standard som tekniken kan baseras på är önskvärt för att begränsa dessa hinder och underlätta för investering i precisionsodlingsteknik.