Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bättre beslutsstöd i spannmålsodlingen med platsspecifik ekonomisk nettokarta

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033240
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 30 december 2014
Huvudsökande: Anna Rydberg
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: anna.rydberg@jti.se
Telefon: 010-516 69 55
Beviljade medel: 1 000 000 SEK

Syftet med det här projektet var att, med dagens möjligheter för precisionsodling som utgångspunkt, visa på möjligheterna med framtidens beslutsstödsystem för precisionsodling och möjliga vägar att nå dit. Målet med projektet har varit att utifrån loggad information ta fram platsspecifika kartor över ekonomiskt resultat från tre spannmålsfält i Sverige, undersöka vilka användarbehov som föreligger hos svenska precisionsodlare, belysa hur tillämpningen av Lean kan komplettera användningen av beslutsstödssystem och slutligen jämföra dessa delar med ett koncept för framtidens precisionsodling som tagits fram i ett parallellt pågående internationellt projekt.
Variationen i lönsamhet var mycket stor inom respektive fält. Det finns en stor relativt outnyttjad potential bland dagens lantbrukare att använda FMIS till planering och uppföljning. Erfarenheterna från projektet visar vilka barriärer som behöver överbryggas för att underlätta för introduktionen av framtidens beslutstödssystem.

Precisionsodling är ett koncept som funnits under ungefär 15 år. Idag är skördekartering och platsspecifik kvävegödsling vanligt förekommande i spannmålsodling. I takt med ökande mängd insamlad data har också behovet för hanterings- och beslutssystem av data ökat. Beslutsstöds-system för lantbruket, s.k. FMIS (Farm Management Information Systems) är utvecklade för lagring och bearbetning av data och för att stötta lantbrukaren i sitt beslutsfattande.

Idag finns möjligheten att via traktorns (CAN-bus) och redskapens (ISOBUS) digitala interna kommunikation få information om rumslig variation av en mängd olika parametrar. Parametrarna mäts av olika sensorer på traktor och redskap för att styra dessa i det dagliga arbetet. Med hjälp av loggutrustning kan informationen om en parameter lagras över tid.

Syftet med det här projektet har varit att, med dagens möjligheter för precisionsodling som utgångspunkt, visa på möjligheterna med framtidens beslutsstödsystem för precisionsodling och möjliga vägar att nå dit. Målet med projektet har varit att utifrån loggad information ta fram platsspecifika kartor över ekonomiskt resultat från tre spannmålsfält i Sverige, undersöka vilka användarbehov som föreligger hos svenska precisionsodlare, belysa hur tillämpningen av Lean kan komplettera användningen av beslutsstödssystem och slutligen jämföra dessa delar med ett koncept för framtidens precisionsodling som tagits fram i ett parallellt pågående internationellt projekt.

En ekonomisk nettokarta som tagits fram i detta projekt kan vara ett sätt att tydliggöra hur stora de ekonomiska skillnaderna faktiskt är inom ett fält och skapa en drivkraft till förändring. I vissa fall orsakas stora kostnader i kanten av fälten, eller runt åkerholmar, på grund av alla vändningar och dubbelarbete som utförs där. För att gå till botten med vad som orsakar det dåliga resultatet behövs en mer utförlig undersökning, också av hur resultatet påverkas av årsmånen på den aktuella platsen. Kartorna över det platsspecifika resultatet kan även användas till att undersöka kostnaden för åkerholmar och delade fält och fundera på rationaliseringsmöjligheter.

Spridningen bland dagens lantbrukare i intresse och kunskap av precisionsodling är stor och varierar med gårdsstorlek och geografisk spridning. En stor del av lantbrukarna använder troligen papper och penna för att göra noteringar i sprutjournaler, notera utsädesgivor och gödselmängder. Inte oväntat har de med större arealer mer erfarenhet av precisionsodling. Även ålder kan spela in då det troligen är de yngre som tar till sig ny teknik snabbast, med exempelvis smarta telefoner, och upptäcker bristerna i internetuppkoppling, medan övriga inte är medvetna eller inte använder denna typ av teknik med mobil internetuppkoppling. Bristande eller instabil uppkoppling till internet medför att utrustning för precisionsodling bör kunna användas inte bara online utan även offline.

Bland de som praktiserar precisionsodling är viljan att lägga extra tid på att få tekniken att fungera generellt högre, vilket kan tyda på att man ser nyttan med tekniken när den fungerar väl. De kanske också är medvetna om att det kräver lite tid att få tekniken att fungera. För att minska ribban att använda precisionsodling kan enkla och tydliga instruktioner och lättillgängliga rutiner vara till stor hjälp. Detta är något man lägger stor vikt på inom Lean.
När antalet användare av precisionsodlingsteknik ökar, ökar även antalet tillverkare av precisionsodlingsteknik, antalet maskinkombinationer och mjukvaruprogram. En tillförlitlig kommunikation och en gemensam standard som tekniken kan baseras på är önskvärt för att begränsa dessa hinder och underlätta för investering i precisionsodlingsteknik.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Marmorerad, mör och miljövänlig - jakten på det perfekta nötköttet
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-20-62-327 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

More and more consumers desire a tasty meat where production have considered the environmental impact and animal welfare. The purpose of this interdisciplinary project is to determine how to produce such a product while still make the production profitable, climate efficient and otherwise …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Håkan Schroeder, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev