Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bättre beslutsstöd i spannmålsodlingen med platsspecifik ekonomisk nettokarta

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033240
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 30 december 2014
Huvudsökande: Anna Rydberg
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: anna.rydberg@jti.se
Telefon: 010-516 69 55
Beviljade medel: 1 000 000 SEK

Syftet med det här projektet var att, med dagens möjligheter för precisionsodling som utgångspunkt, visa på möjligheterna med framtidens beslutsstödsystem för precisionsodling och möjliga vägar att nå dit. Målet med projektet har varit att utifrån loggad information ta fram platsspecifika kartor över ekonomiskt resultat från tre spannmålsfält i Sverige, undersöka vilka användarbehov som föreligger hos svenska precisionsodlare, belysa hur tillämpningen av Lean kan komplettera användningen av beslutsstödssystem och slutligen jämföra dessa delar med ett koncept för framtidens precisionsodling som tagits fram i ett parallellt pågående internationellt projekt.
Variationen i lönsamhet var mycket stor inom respektive fält. Det finns en stor relativt outnyttjad potential bland dagens lantbrukare att använda FMIS till planering och uppföljning. Erfarenheterna från projektet visar vilka barriärer som behöver överbryggas för att underlätta för introduktionen av framtidens beslutstödssystem.

Precisionsodling är ett koncept som funnits under ungefär 15 år. Idag är skördekartering och platsspecifik kvävegödsling vanligt förekommande i spannmålsodling. I takt med ökande mängd insamlad data har också behovet för hanterings- och beslutssystem av data ökat. Beslutsstöds-system för lantbruket, s.k. FMIS (Farm Management Information Systems) är utvecklade för lagring och bearbetning av data och för att stötta lantbrukaren i sitt beslutsfattande.

Idag finns möjligheten att via traktorns (CAN-bus) och redskapens (ISOBUS) digitala interna kommunikation få information om rumslig variation av en mängd olika parametrar. Parametrarna mäts av olika sensorer på traktor och redskap för att styra dessa i det dagliga arbetet. Med hjälp av loggutrustning kan informationen om en parameter lagras över tid.

Syftet med det här projektet har varit att, med dagens möjligheter för precisionsodling som utgångspunkt, visa på möjligheterna med framtidens beslutsstödsystem för precisionsodling och möjliga vägar att nå dit. Målet med projektet har varit att utifrån loggad information ta fram platsspecifika kartor över ekonomiskt resultat från tre spannmålsfält i Sverige, undersöka vilka användarbehov som föreligger hos svenska precisionsodlare, belysa hur tillämpningen av Lean kan komplettera användningen av beslutsstödssystem och slutligen jämföra dessa delar med ett koncept för framtidens precisionsodling som tagits fram i ett parallellt pågående internationellt projekt.

En ekonomisk nettokarta som tagits fram i detta projekt kan vara ett sätt att tydliggöra hur stora de ekonomiska skillnaderna faktiskt är inom ett fält och skapa en drivkraft till förändring. I vissa fall orsakas stora kostnader i kanten av fälten, eller runt åkerholmar, på grund av alla vändningar och dubbelarbete som utförs där. För att gå till botten med vad som orsakar det dåliga resultatet behövs en mer utförlig undersökning, också av hur resultatet påverkas av årsmånen på den aktuella platsen. Kartorna över det platsspecifika resultatet kan även användas till att undersöka kostnaden för åkerholmar och delade fält och fundera på rationaliseringsmöjligheter.

Spridningen bland dagens lantbrukare i intresse och kunskap av precisionsodling är stor och varierar med gårdsstorlek och geografisk spridning. En stor del av lantbrukarna använder troligen papper och penna för att göra noteringar i sprutjournaler, notera utsädesgivor och gödselmängder. Inte oväntat har de med större arealer mer erfarenhet av precisionsodling. Även ålder kan spela in då det troligen är de yngre som tar till sig ny teknik snabbast, med exempelvis smarta telefoner, och upptäcker bristerna i internetuppkoppling, medan övriga inte är medvetna eller inte använder denna typ av teknik med mobil internetuppkoppling. Bristande eller instabil uppkoppling till internet medför att utrustning för precisionsodling bör kunna användas inte bara online utan även offline.

Bland de som praktiserar precisionsodling är viljan att lägga extra tid på att få tekniken att fungera generellt högre, vilket kan tyda på att man ser nyttan med tekniken när den fungerar väl. De kanske också är medvetna om att det kräver lite tid att få tekniken att fungera. För att minska ribban att använda precisionsodling kan enkla och tydliga instruktioner och lättillgängliga rutiner vara till stor hjälp. Detta är något man lägger stor vikt på inom Lean.
När antalet användare av precisionsodlingsteknik ökar, ökar även antalet tillverkare av precisionsodlingsteknik, antalet maskinkombinationer och mjukvaruprogram. En tillförlitlig kommunikation och en gemensam standard som tekniken kan baseras på är önskvärt för att begränsa dessa hinder och underlätta för investering i precisionsodlingsteknik.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 september 2021

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021

Energi & biomassa
Trädgård
Växtodling

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2021

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2021

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev