Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bättre utnyttjande av skördepotentialen i vårraps

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333148
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 12 oktober 2017
Huvudsökande: Lena Engström
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: lena.engstrom@slu.se
Telefon: 0511-67141
Medsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Beviljade medel: 512 000 SEK

The number of hybrid cultivars of spring oilseed rape have increased recently but it is not clear whether their yield potential is reached and nitrogen fertilisation is optimal. Nine field trials will be performed 2014-2016 where the optimal N need and yield potential is determined. The aim is also to investigate if crop sensor readings can be used to measure both predicted crop yield potential and crop response to additional N. Fertilisation models will be made where the influence of yield and plant available soil N on the optimal N-rate is investigated. Old field trials will be analysed similarly and compared with.

Vårrapsodlingen har ökat de senaste åren men skördarna på gårdsnivå ökar inte på samma sätt som i sortförsöken. Antalet nya högre avkastande hybridsorter har ökat och dominerar i sortförsöken men det är osäkert om vi utnyttjar deras skördepotential genom att kvävegödsla optimalt. Syftet med studien är att i nio försök placerade på olika gårdar i Mellansverige 2014-2016, undersöka optimalt kvävebehov och skördepotential i hybridsorter och linjesorter som odlas idag. Utvärdera om man kan mäta skördepotentialen och kvävebehovet under säsongen med hjälp av grödsensorer för att vid behov kunna komplettera med kväve. Gårdarnas kvävegivor och behov av kompletteringsgödsling utvärderas i förhållande till resultaten på varje försöksplats. Gödslingsmodeller tas fram för att platsspecifikt kunna beräkna optimal kvävegiva med hjälp av uppskattad skördenivå och kväveleverans från marken och jämförs med gamla försök som analyseras

Optimalt kvävebehov (OptN) och skördepotential i hybrid-vårraps undersöktes i 17 försök 2014-2016. Gödslingsmodeller där OptN beräknas utifrån skörd och kväveupptag i knoppstadium, och möjliggör en justering av kvävegivan under säsongen, utvärderades och jämfördes med modeller som bygger på försöksmedelvärden av skörd (gällande N-rekommendationer). Ingen av modellerna fungerade tillräckligt bra som generell gödslingsmodell, men indikerar att OptN kan beräknas utifrån skörd och N-upptag i knoppstadium. Modellerna som byggde på försöksmedelvärden var sämst och visade att OptN i försöken var i medeltal 20 kg N/ha högre än rekommenderad N-giva. En annan modell visade på ett alternativt sätt att beräkna OptN utifrån sambandet med merskörd utöver nollskörd. Ytterligare data behövs för att göra modellerna stabilare och ev. fungera som generell gödslingsmodell. Studien visade på goda möjligheter att mäta N-upptaget i knoppstadium, med grödsensorer.

Hur påverkas optimal kvävegiva till vårraps av skördenivå och N-upptag i knoppstadium?

I sjutton försök, med kvävestegar i hybrid-vårraps (Mahjong), studerades hur optimal kvävegiva varierade mellan olika platser och år. Syftet var att undersöka hur skördenivå, kväveupptag i knoppstadium och markens kväveleverans kunde förklara variationen i optimal kvävegiva. Vi undersökte också om skörd och kväveupptag kunde förutsägas och mätas i tidigt knoppstadium med grödsensorer. Målet var att ta fram gödslingsmodeller som möjliggjorde anpassning av kvävegivan under säsongen med hjälp av grödsensorer, och därmed platsspecifikt bättre kunna beräkna optimal kvävegiva t.ex om man tror sig få större skörd än beräknat och vill öka kvävegivan.

Stor variation i optimal kvävegiva, skörd och markens kväveleverans
Optimal kvävegiva varierade mellan 60 och 180 kg N/ha och var i medeltal 141 kg N/ha. Skörden vid optimal kvävegiva var 2340 kg/ha (1100-3500 kg/ha) och i ogödslat led 1000 kg/ha (211-2100 kg/ha). På endast tre plaster blev skörden 3 ton eller mer (3200-3500 kg/ha). Markens kväveleverans, här beräknat som kväveupptaget vid avslutad blomning i ogödslat led, varierade mellan 10 och 73 kg N/ha och var i medeltal 43 kg N/ha. Precis som i höstraps och flera andra grödor visar den stora variationen mellan platserna på vikten av att mer platsspecifikt kunna beräkna kvävebehovet.

Optimal kvävegiva var i medeltal 20 kg N/ha högre än rekommenderad N-giva
När sambandet mellan optimal kvävegiva (årsmedel) i försöken 2014-2016 och skörd jämfördes med rekommenderad N-giva för samma skörd kunde man se att korrelationslinjerna låg parallellt men i medeltal 20 kg N/ha högre för 2014-2016. Man kunde också se att det egentligen inte fanns ett samband mellan alla försökens skördar och optimala kvävegivor då förklaringsgraden för det sambandet var lågt (r2= 0,15), vilket betyder att man inte kan använda bara skörden för att beräkna kvävebehovet.

Nya gödslingsmodeller gav lägre medelfel än rekommenderad kvävegiva
Inga av de testade modellerna fungerade tillräckligt bra för att användas som en generell gödslingsmodell, men indikerade ändå att optimum kan som bäst beräknas utifrån skördenivå och kväveupptag i knoppstadium. En gödslingsmodell där alla åren ingick hade som lägst ett medelfel på 34 kg N/ha, när modellen testades. Felet är nästan lika stort som standardavvikelsen för optimal kvävegiva i försöken (39 kg N/ha) och betyder att man kan lika gärna använda sig av medelvärdet i försöket som kvävegiva. Om bara åren 2015 och 2016 ingick i modellen blev medelfelet lägre, 26-29 kg N/ha. Men, modellen kunde inte beräkna optimal kvävegiva för 2014, medelfelet blev stort (44 kg N/ha). En gödslingsmodell baserad på Jordbruksverkets gällande N-rekommendationer och skördarna vid optimum i försöken 2014-2016 gav det största medelfelet på 41 kg N/ha, när den testades. Ett lika stort medelfel erhölls för modellen som byggde på medelvärdet av optimum och skördar för 2014-2016. Det hjälper alltså inte att höja dagens kväverekommendationer med 20 kg N/ha. Modellerna innehåller väldigt få data och skulle bli mer stabila med ytterligare försök och år som underlag. Det är dock inte en självklarhet att medelfelet skulle bli lägre med mer data, men borde undersökas.

Beräkna optimum genom att uppskatta nollskörden?
En annan modell, som var generell för alla år, visade på ett alternativt sätt att beräkna optimal kvävegiva utifrån ett samband vi såg mellan optimal kvävegiva och merskörd utöver nollskörden (medelfel = 26 kg N/ha). Man beräknar då optimum genom att uppskatta förväntad skörd och grundskörd (ogödslat). Grundskörden borde då bestämmas i sent knoppstadium inför andra kvävegivan, för att få ett bättre samband mellan skörd och kväveupptag i ogödslat led, t.ex. med en sensormätning. Studien visade på goda möjligheter att mäta N-upptag i knoppstadium med de testade grödsensorerna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Vilka faktorer förklarar variationer i djurhälsa, produktion och lönsamhet i svensk slaktsvinsproduktion
Ruben Hoffmann, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1146080 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 april 2015

Svensk grisproduktion har en kostnadsnackdel jämfört med konkurrerande import. Samtidigt är variationen i produktionsresultat mellan olika svenska producenter stor. Mot denna bakgrund undersöktes i detta projekt vilka faktorer som kan förklara skillnader mellan olika svenska grisföretag vad gäller …

Läs mer

Växtföljd och jordbearbetnings inverkan på knäpparlarvers förekomst”
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: V0642007 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 april 2015

Resultaten i projektet visade på mindre andel angripen potatis i leden där det genomförts jordbearbetning tillsammans med sådd av vårspannmål, bara sådd av vårspannmål, träda eller en växtföljd med ärtor och våroljeväxter kombinerat med flera jordbearbetningstillfällen. Ledet med fånggröda skiljde …

Läs mer

Växtföljd och jordbearbetnings inverkan på knäpparlarvers förekomst
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H0842022 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 april 2015

Resultaten i projektet visade på mindre andel angripen potatis i leden där det genomförts jordbearbetning tillsammans med sådd av vårspannmål, bara sådd av vårspannmål, träda eller en växtföljd med ärtor och våroljeväxter kombinerat med flera jordbearbetningstillfällen. Ledet med fånggröda skiljde …

Läs mer

Innehåll av fytoöstrogen i rödklöver
Gun Bernes, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1250090 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 april 2015

Legumes can contain phytoestrogens, which can have a hormone-like function in mammals. Red clover thereby can disturb the reproduction in sheep. Red clover is however an important source of protein in Swedish lamb production and is included in many seed mixtures for ley. The content of …

Läs mer

Effekten av 1% väteperoxidkräm (LHP) på bakteriell kolonisation och sårläkning hos häst
Hans Broström, SLU

Projektnummer: H0947065 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 april 2015

Resultat har presenterats vid tre int. kongresser: 20th ECVS Ann Scientific Meeting,Gent, Belgien,7-9 Juli, 2011, 23rd Conf of the European Wound Management Assoc, EWMA, Köpenhamn · Danmark,15-17 Maj, 2013 och 13th Congress of the World Eq Vet Assoc, Budapest, Ungern, 3 – 5 Oktober, 2013 …

Läs mer

Validering och implementering av NIR-teknik i jordlaboratoriers analysrutiner för billigare markkartering
Bo Stenberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1033307 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 april 2015

Markkartering i Sverige sker huvudsakligen med avseende på växtnäringsstatus och pH med ett prov/ha. Jordartskartering görs mer sällan och av kostnadsskäl oftast med 1 prov/3 ha, men för att vara användbart för precisionsodling borde även jordart analyseras tätare. Detta projekt syftar till att med …

Läs mer

Markstrukturförbättring och begränsning av fosforförluster från åkermark med hjälp av inblandning av olika kalciumprodukter i matjorden
Kerstin Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1070272 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2015

Målsättningen var att utvärdera effekten på markstruktur och avkastning av inblandning av olika kalciumprodukter i matjorden på lerjordar. Studierna gjordes både i fältförsök och på lab.

Strukturkalkning förbättrade aggregatstabiliteten som i sin tur kan minska P-förlusterna på lerjord. …

Läs mer

Minskad bränsleförbrukning vid skördetröskning genom anpassning av halmens hackningsgrad - ny mätteknik
Gunnar Lundin, Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI

Projektnummer: V1340050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 mars 2015

From both an environmental and economic point of view, it is important to increase the efficiency of agricultural energy use. Unlike field works with tractors the fuel consumption at combine harvesting over time tends to rise. This depends largely on the increasingly intensive processing that …

Läs mer

Närproducerade proteinfodermedel till kalvar - del 2
Birgitta Johansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H0950101 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 mars 2015

Närproducerade proteinfoder är intressanta som alternativ till importerat sojamjöl. Syftet med projektet var att undersöka om ärt, lupin, klöverensilage tillsammans med mer eller mindre kallpressad rapskaka kunde täcka kalvens proteinbehov, samt att beräkna lönsamhet. Två omgångar med ca 80 …

Läs mer

Integrerad bekämpning av åkersnigel i oljeväxter. Riskbedömning och anpassning av bekämpningströskel
Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H1260038 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 mars 2015

Problems with slugs in winter oilseed rape have increased during the last year. In some parts of Sweden many farmers use chemical products to prevent damages from slugs since the inputs in oilseed rape is high. The treatment gives the farmers higher costs and are negative for the environment.
It …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev