Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bättre utnyttjande av skördepotentialen i vårraps

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333148
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 12 oktober 2017
Huvudsökande: Lena Engström
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: lena.engstrom@slu.se
Telefon: 0511-67141
Medsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Beviljade medel: 512 000 SEK

The number of hybrid cultivars of spring oilseed rape have increased recently but it is not clear whether their yield potential is reached and nitrogen fertilisation is optimal. Nine field trials will be performed 2014-2016 where the optimal N need and yield potential is determined. The aim is also to investigate if crop sensor readings can be used to measure both predicted crop yield potential and crop response to additional N. Fertilisation models will be made where the influence of yield and plant available soil N on the optimal N-rate is investigated. Old field trials will be analysed similarly and compared with.

Vårrapsodlingen har ökat de senaste åren men skördarna på gårdsnivå ökar inte på samma sätt som i sortförsöken. Antalet nya högre avkastande hybridsorter har ökat och dominerar i sortförsöken men det är osäkert om vi utnyttjar deras skördepotential genom att kvävegödsla optimalt. Syftet med studien är att i nio försök placerade på olika gårdar i Mellansverige 2014-2016, undersöka optimalt kvävebehov och skördepotential i hybridsorter och linjesorter som odlas idag. Utvärdera om man kan mäta skördepotentialen och kvävebehovet under säsongen med hjälp av grödsensorer för att vid behov kunna komplettera med kväve. Gårdarnas kvävegivor och behov av kompletteringsgödsling utvärderas i förhållande till resultaten på varje försöksplats. Gödslingsmodeller tas fram för att platsspecifikt kunna beräkna optimal kvävegiva med hjälp av uppskattad skördenivå och kväveleverans från marken och jämförs med gamla försök som analyseras

Optimalt kvävebehov (OptN) och skördepotential i hybrid-vårraps undersöktes i 17 försök 2014-2016. Gödslingsmodeller där OptN beräknas utifrån skörd och kväveupptag i knoppstadium, och möjliggör en justering av kvävegivan under säsongen, utvärderades och jämfördes med modeller som bygger på försöksmedelvärden av skörd (gällande N-rekommendationer). Ingen av modellerna fungerade tillräckligt bra som generell gödslingsmodell, men indikerar att OptN kan beräknas utifrån skörd och N-upptag i knoppstadium. Modellerna som byggde på försöksmedelvärden var sämst och visade att OptN i försöken var i medeltal 20 kg N/ha högre än rekommenderad N-giva. En annan modell visade på ett alternativt sätt att beräkna OptN utifrån sambandet med merskörd utöver nollskörd. Ytterligare data behövs för att göra modellerna stabilare och ev. fungera som generell gödslingsmodell. Studien visade på goda möjligheter att mäta N-upptaget i knoppstadium, med grödsensorer.

Hur påverkas optimal kvävegiva till vårraps av skördenivå och N-upptag i knoppstadium?

I sjutton försök, med kvävestegar i hybrid-vårraps (Mahjong), studerades hur optimal kvävegiva varierade mellan olika platser och år. Syftet var att undersöka hur skördenivå, kväveupptag i knoppstadium och markens kväveleverans kunde förklara variationen i optimal kvävegiva. Vi undersökte också om skörd och kväveupptag kunde förutsägas och mätas i tidigt knoppstadium med grödsensorer. Målet var att ta fram gödslingsmodeller som möjliggjorde anpassning av kvävegivan under säsongen med hjälp av grödsensorer, och därmed platsspecifikt bättre kunna beräkna optimal kvävegiva t.ex om man tror sig få större skörd än beräknat och vill öka kvävegivan.

Stor variation i optimal kvävegiva, skörd och markens kväveleverans
Optimal kvävegiva varierade mellan 60 och 180 kg N/ha och var i medeltal 141 kg N/ha. Skörden vid optimal kvävegiva var 2340 kg/ha (1100-3500 kg/ha) och i ogödslat led 1000 kg/ha (211-2100 kg/ha). På endast tre plaster blev skörden 3 ton eller mer (3200-3500 kg/ha). Markens kväveleverans, här beräknat som kväveupptaget vid avslutad blomning i ogödslat led, varierade mellan 10 och 73 kg N/ha och var i medeltal 43 kg N/ha. Precis som i höstraps och flera andra grödor visar den stora variationen mellan platserna på vikten av att mer platsspecifikt kunna beräkna kvävebehovet.

Optimal kvävegiva var i medeltal 20 kg N/ha högre än rekommenderad N-giva
När sambandet mellan optimal kvävegiva (årsmedel) i försöken 2014-2016 och skörd jämfördes med rekommenderad N-giva för samma skörd kunde man se att korrelationslinjerna låg parallellt men i medeltal 20 kg N/ha högre för 2014-2016. Man kunde också se att det egentligen inte fanns ett samband mellan alla försökens skördar och optimala kvävegivor då förklaringsgraden för det sambandet var lågt (r2= 0,15), vilket betyder att man inte kan använda bara skörden för att beräkna kvävebehovet.

Nya gödslingsmodeller gav lägre medelfel än rekommenderad kvävegiva
Inga av de testade modellerna fungerade tillräckligt bra för att användas som en generell gödslingsmodell, men indikerade ändå att optimum kan som bäst beräknas utifrån skördenivå och kväveupptag i knoppstadium. En gödslingsmodell där alla åren ingick hade som lägst ett medelfel på 34 kg N/ha, när modellen testades. Felet är nästan lika stort som standardavvikelsen för optimal kvävegiva i försöken (39 kg N/ha) och betyder att man kan lika gärna använda sig av medelvärdet i försöket som kvävegiva. Om bara åren 2015 och 2016 ingick i modellen blev medelfelet lägre, 26-29 kg N/ha. Men, modellen kunde inte beräkna optimal kvävegiva för 2014, medelfelet blev stort (44 kg N/ha). En gödslingsmodell baserad på Jordbruksverkets gällande N-rekommendationer och skördarna vid optimum i försöken 2014-2016 gav det största medelfelet på 41 kg N/ha, när den testades. Ett lika stort medelfel erhölls för modellen som byggde på medelvärdet av optimum och skördar för 2014-2016. Det hjälper alltså inte att höja dagens kväverekommendationer med 20 kg N/ha. Modellerna innehåller väldigt få data och skulle bli mer stabila med ytterligare försök och år som underlag. Det är dock inte en självklarhet att medelfelet skulle bli lägre med mer data, men borde undersökas.

Beräkna optimum genom att uppskatta nollskörden?
En annan modell, som var generell för alla år, visade på ett alternativt sätt att beräkna optimal kvävegiva utifrån ett samband vi såg mellan optimal kvävegiva och merskörd utöver nollskörden (medelfel = 26 kg N/ha). Man beräknar då optimum genom att uppskatta förväntad skörd och grundskörd (ogödslat). Grundskörden borde då bestämmas i sent knoppstadium inför andra kvävegivan, för att få ett bättre samband mellan skörd och kväveupptag i ogödslat led, t.ex. med en sensormätning. Studien visade på goda möjligheter att mäta N-upptag i knoppstadium med de testade grödsensorerna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Besättningsrelaterad polyneuropati på häst - med fokus på fall, fallbesättningar samt förekomst av mögelsvampar och neurotoxiska substanser i inplastat vallfoder
Gittan Gröndahl, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V0747001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2015

Nervsjukdomen förvärvad polyneuropati hos häst (acquired equine polyneuropathy, AEP) förekommer i Norge, Sverige och Finland sedan 1990-talet. Målet för studien var att studera kliniska fynd, patologi, epidemiologi samt foderhygien vid AEP. 136 utbrott av AEP i Sverige och Norge registrerades …

Läs mer

Högre utnyttjande av protein i mjölkproduktionen för bättre miljö och mer pengar till mjölkföretagaren
Pekka Huhtanen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130045 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 februari 2015

I två produktionsförsök utfodrades mjölkkor med fullfoder. I det första försöket ökades foderstaternas råproteinkoncentration genom att korn ersattes med raps- eller sojamjöl i fyra gradvis ökande nivåer. Rapsmjölet var värmebehandlat (Expro). I det andra försöket ersattes korn med obehandlat …

Läs mer

Effekter av samspel mellan förfrukt och bearbetningssystem på patogena svampar i höstvete
Göran Bergkvist, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H0633195 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 februari 2015

Syftet var att bestämma hur förfruktseffekter beror av om växtrester plöjs ner eller bearbetas in ytligt och att utreda stråbas- och bladfläcksvamparnas betydelse för förfruktseffektens storlek. Vi genomförde tio försök där vi jämförde höstvete, vårkorn, havre, vårraps, lin och ärt som förfrukter …

Läs mer

Fröblandningar med blålusern - närproducerat protein i ett torrare klimat
Bodil Frankow-Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H0941232 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 februari 2015

• Fröblandningar med lusern som baljväxt gav en högre avkastning än kontrollfröblandningen med rödklöver.
• Lusern i blandning med de ’nya’ gräsen rörsvingel, rörsvingelhybrid och rajsvingel medförde inte en högre avkastning än den traditionella blandningen av lusern och hundäxing det första …

Läs mer

Band till tunga traktorer och tröskor
Johan Arvidsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1133209 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2015

Band har använts länge inom jordbruket, men det är först på senare år som band blivit vanliga i Sverige. Projektet hade framförallt tre syften: 1) Att mäta tryck under band och hjul på olika djup i marken under traktorer och tröskor. 2) Att jämföra slirning mellan band och hjul på traktorer vid …

Läs mer

Lagring av sockerbetor - möjligheter och begränsningar för fem koncept av vatten och frostskydd
Robert Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1144048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2015

Fem koncept för täckning av betstukor provades i full praktisk skala 2011-13. Stukan hade trapetsform, 7 ton betor/m och lagrades i 56-75 dagar. Omfattande temperatur och kvalitetsmätning genomfördes vid leverans i fem ytter och två innepositioner av stukan. Slutligen levererades runt 100 ton som …

Läs mer

Hästens roller i olika former av människovård
Gunilla Silfverberg, Ersta Sköndal högskola

Projektnummer: H1247027 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2015

The use of equine assisted therapy is increasing, however the specific function of the horse is insufficiently understood. This project investigates which concepts can be used to adequately describe the components that are involved in treatment. Is the horse a co-therapist? Coach? Friend or …

Läs mer

Utveckling av modeller för NorFor plan för beräkning av optimal utfodringsnivå till högt avkastande mjölkkor i Skandinavien
Jan Bertilsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H0930015 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2015

För att ge möjlighet till att få så ekonomisk utfodring av mjölkkor som möjligt behöver man veta hur mjölkproduktion reagerar på ökande tilldelning av foder , främst i form av energi. För att uppdatera tillgängliga modeller, så har en grupp skandinaviska forskare använt tillgänglig ny forskning …

Läs mer

Hållbar arbetskraft på friland - Rekommendationer för ett ergonomiskt utförande av det manuella arbetet
Stefan Pinzke, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1246032 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 januari 2015

Stooped and squatting work postures are common in agriculture worldwide. There is little knowledge of how the
ergonomic situation is in Sweden for workers in ground level horticulture in terms of prevalence of musculoskeletal
disorders, awkward work postures, lifting of heavy loads, monotonous …

Läs mer

Subklinisk juverinflammation hos får
Ylva Persson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1250075 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2014

For efficient and economic sheep production, the ewes need to give birth and take care of an optimal number of
lambs each year. Moreover, the lambs have to be healthy and have a good growth rate. This can only be achieved
with healthy ewes, able to take good care of their offspring. The milk …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev