Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bättre utnyttjande av skördepotentialen i vårraps

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333148
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 12 oktober 2017
Huvudsökande: Lena Engström
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: lena.engstrom@slu.se
Telefon: 0511-67141
Medsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Beviljade medel: 512 000 SEK

The number of hybrid cultivars of spring oilseed rape have increased recently but it is not clear whether their yield potential is reached and nitrogen fertilisation is optimal. Nine field trials will be performed 2014-2016 where the optimal N need and yield potential is determined. The aim is also to investigate if crop sensor readings can be used to measure both predicted crop yield potential and crop response to additional N. Fertilisation models will be made where the influence of yield and plant available soil N on the optimal N-rate is investigated. Old field trials will be analysed similarly and compared with.

Vårrapsodlingen har ökat de senaste åren men skördarna på gårdsnivå ökar inte på samma sätt som i sortförsöken. Antalet nya högre avkastande hybridsorter har ökat och dominerar i sortförsöken men det är osäkert om vi utnyttjar deras skördepotential genom att kvävegödsla optimalt. Syftet med studien är att i nio försök placerade på olika gårdar i Mellansverige 2014-2016, undersöka optimalt kvävebehov och skördepotential i hybridsorter och linjesorter som odlas idag. Utvärdera om man kan mäta skördepotentialen och kvävebehovet under säsongen med hjälp av grödsensorer för att vid behov kunna komplettera med kväve. Gårdarnas kvävegivor och behov av kompletteringsgödsling utvärderas i förhållande till resultaten på varje försöksplats. Gödslingsmodeller tas fram för att platsspecifikt kunna beräkna optimal kvävegiva med hjälp av uppskattad skördenivå och kväveleverans från marken och jämförs med gamla försök som analyseras

Optimalt kvävebehov (OptN) och skördepotential i hybrid-vårraps undersöktes i 17 försök 2014-2016. Gödslingsmodeller där OptN beräknas utifrån skörd och kväveupptag i knoppstadium, och möjliggör en justering av kvävegivan under säsongen, utvärderades och jämfördes med modeller som bygger på försöksmedelvärden av skörd (gällande N-rekommendationer). Ingen av modellerna fungerade tillräckligt bra som generell gödslingsmodell, men indikerar att OptN kan beräknas utifrån skörd och N-upptag i knoppstadium. Modellerna som byggde på försöksmedelvärden var sämst och visade att OptN i försöken var i medeltal 20 kg N/ha högre än rekommenderad N-giva. En annan modell visade på ett alternativt sätt att beräkna OptN utifrån sambandet med merskörd utöver nollskörd. Ytterligare data behövs för att göra modellerna stabilare och ev. fungera som generell gödslingsmodell. Studien visade på goda möjligheter att mäta N-upptaget i knoppstadium, med grödsensorer.

Hur påverkas optimal kvävegiva till vårraps av skördenivå och N-upptag i knoppstadium?

I sjutton försök, med kvävestegar i hybrid-vårraps (Mahjong), studerades hur optimal kvävegiva varierade mellan olika platser och år. Syftet var att undersöka hur skördenivå, kväveupptag i knoppstadium och markens kväveleverans kunde förklara variationen i optimal kvävegiva. Vi undersökte också om skörd och kväveupptag kunde förutsägas och mätas i tidigt knoppstadium med grödsensorer. Målet var att ta fram gödslingsmodeller som möjliggjorde anpassning av kvävegivan under säsongen med hjälp av grödsensorer, och därmed platsspecifikt bättre kunna beräkna optimal kvävegiva t.ex om man tror sig få större skörd än beräknat och vill öka kvävegivan.

Stor variation i optimal kvävegiva, skörd och markens kväveleverans
Optimal kvävegiva varierade mellan 60 och 180 kg N/ha och var i medeltal 141 kg N/ha. Skörden vid optimal kvävegiva var 2340 kg/ha (1100-3500 kg/ha) och i ogödslat led 1000 kg/ha (211-2100 kg/ha). På endast tre plaster blev skörden 3 ton eller mer (3200-3500 kg/ha). Markens kväveleverans, här beräknat som kväveupptaget vid avslutad blomning i ogödslat led, varierade mellan 10 och 73 kg N/ha och var i medeltal 43 kg N/ha. Precis som i höstraps och flera andra grödor visar den stora variationen mellan platserna på vikten av att mer platsspecifikt kunna beräkna kvävebehovet.

Optimal kvävegiva var i medeltal 20 kg N/ha högre än rekommenderad N-giva
När sambandet mellan optimal kvävegiva (årsmedel) i försöken 2014-2016 och skörd jämfördes med rekommenderad N-giva för samma skörd kunde man se att korrelationslinjerna låg parallellt men i medeltal 20 kg N/ha högre för 2014-2016. Man kunde också se att det egentligen inte fanns ett samband mellan alla försökens skördar och optimala kvävegivor då förklaringsgraden för det sambandet var lågt (r2= 0,15), vilket betyder att man inte kan använda bara skörden för att beräkna kvävebehovet.

Nya gödslingsmodeller gav lägre medelfel än rekommenderad kvävegiva
Inga av de testade modellerna fungerade tillräckligt bra för att användas som en generell gödslingsmodell, men indikerade ändå att optimum kan som bäst beräknas utifrån skördenivå och kväveupptag i knoppstadium. En gödslingsmodell där alla åren ingick hade som lägst ett medelfel på 34 kg N/ha, när modellen testades. Felet är nästan lika stort som standardavvikelsen för optimal kvävegiva i försöken (39 kg N/ha) och betyder att man kan lika gärna använda sig av medelvärdet i försöket som kvävegiva. Om bara åren 2015 och 2016 ingick i modellen blev medelfelet lägre, 26-29 kg N/ha. Men, modellen kunde inte beräkna optimal kvävegiva för 2014, medelfelet blev stort (44 kg N/ha). En gödslingsmodell baserad på Jordbruksverkets gällande N-rekommendationer och skördarna vid optimum i försöken 2014-2016 gav det största medelfelet på 41 kg N/ha, när den testades. Ett lika stort medelfel erhölls för modellen som byggde på medelvärdet av optimum och skördar för 2014-2016. Det hjälper alltså inte att höja dagens kväverekommendationer med 20 kg N/ha. Modellerna innehåller väldigt få data och skulle bli mer stabila med ytterligare försök och år som underlag. Det är dock inte en självklarhet att medelfelet skulle bli lägre med mer data, men borde undersökas.

Beräkna optimum genom att uppskatta nollskörden?
En annan modell, som var generell för alla år, visade på ett alternativt sätt att beräkna optimal kvävegiva utifrån ett samband vi såg mellan optimal kvävegiva och merskörd utöver nollskörden (medelfel = 26 kg N/ha). Man beräknar då optimum genom att uppskatta förväntad skörd och grundskörd (ogödslat). Grundskörden borde då bestämmas i sent knoppstadium inför andra kvävegivan, för att få ett bättre samband mellan skörd och kväveupptag i ogödslat led, t.ex. med en sensormätning. Studien visade på goda möjligheter att mäta N-upptag i knoppstadium med de testade grödsensorerna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Kvävegödslingens inverkan på rotutvecklingen hos olika potatissorter
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2015

This project sought grants to analyze root samples taken in an earlier SLF project. The results of the previous project have shown interesting differences in root development between different potato varieties. In this project we investigate the nitrogen fertilization effect on root development of …

Läs mer

Kväveutnyttjande, utlakning och fröskörd efter spridning av flytgödsel till tidigt och sent sådd höstraps
Lena Engström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1133026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 september 2015

För att undersöka effekten av tidig (1 augusti) och sen sådd (20 augusti) av höstraps, efter gödsling med flytgödsel eller mineralgödsel, på skörd och kväveutlakning utfördes två försök på en sandjord i Västergötland 2012/2013 och 2013/2014. Inga större skillnader fanns i kväveupptag på senhösten …

Läs mer

13C-bikarbonatmetoden - en non-invasiv, snabb och enkel metod för korrekt bestämning av energiförbrukning hos häst
Anne-Helene Tauson, Universitetet for miljø og biovitenskap

Projektnummer: H1047041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 september 2015

Projektet syftade till att utveckla 13C-bikarbonatmetoden (13CBT) för att bestämma energiförbrukning (EE) hos häst under normala levnadsbetingelser. Metoden validerades och därefter bestämdes EE i vila hos lätt- respektive normalfödda hästraser. Islandshästar hade signifikant lägre EE än …

Läs mer

På väg mot det nya jordbruket - kväverekommendationer och grödstatuskartering inom fält genom en kombination av satellitdata och N-sensorer
Mats Söderström, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233115 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2015

The aim is to develop and assess satellite-data based recommendations for supplementary nitrogen fertilization and fungicides in winter wheat. This is a two year project, the first year the focus will be on data collection, model development and analysis, and the second year we will test …

Läs mer

Etablering av höstoljeväxter i växande höstvetegröda
Mikael Gilbertsson, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1033255 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2015

Tidsfönstret är kort för att säkerställa en väl etablerad höstoljeväxtgröda efter stråsäd i Sverige. Det är därför intressant att försöka etablera höstoljeväxter i den växande grödan. Syftet med studien var att utvärdera möjligheten att använda GPS-styrd Cameleonmaskin för att precisionsetablera …

Läs mer

Gradering av fältförsök - fler och enklare eller färre med hög precision
Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus

Projektnummer: V1360014 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 augusti 2015

The re-entry of yellow rust (Puccinia striiformis f.sp. tritici) in recent years has changed the need for an increased number of assessments in fungicide trials and variety trials. Today's current method are time consuming and costly. Is it possible with a simpler and faster method to follow the …

Läs mer

Basfinansiering av den Regionala Försöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2014
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: V1460012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 augusti 2015

The purpose of the regional fieldtrials is to meet the agricultural needs of the renewed knowledge to
to produce raw materials for food , farming and industry, with high competitive and environmental concerns.
Field trials are production oriented and serve as a basis for providing advice in …

Läs mer

Basfinansiering av den Regionala Försöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2013
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: V1360018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 augusti 2015

The purpose of the regional fieldtrials is to meet agricultural needs of renewed knowledge to
successfully produce biological raw materials as food, farming and industry, with high standards of
quality and environmental concerns. Field trials are production oriented and serve as a basis for …

Läs mer

Effekt av dexametason på olika biokemiska variabler hos häst
harold tvedten, SLU

Projektnummer: H1247065 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 augusti 2015

Potent glucocorticoids, such as dexamethasone, are commonly used to minimize adverse patient's symptoms such as from inflammation and allergy. Glucocortiocoids have many biochemical effects on metabolism, renal and liver functions, electrolyte and fluid balance etc. To better understand diverse …

Läs mer

Sockerbetans etablering som funktion av markens såbäddsegenskaper
Johan Arvidsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1144183 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2015

Under 2012-2014 gjorde en stickprovsundersökning i 76 betfält i Skåne, med huvudsakligt syfte att studera uppkomst som funktion av såbäddsegenskaper och jordart. Såbäddarna och såddens utförande var oftast av hög kvalité, och uppkomsten i medeltal god. Sambanden mellan såbäddsegenskaper och både …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev