Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bättre utnyttjande av skördepotentialen i vårraps

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333148
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 12 oktober 2017
Huvudsökande: Lena Engström
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: lena.engstrom@slu.se
Telefon: 0511-67141
Medsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Beviljade medel: 512 000 SEK

The number of hybrid cultivars of spring oilseed rape have increased recently but it is not clear whether their yield potential is reached and nitrogen fertilisation is optimal. Nine field trials will be performed 2014-2016 where the optimal N need and yield potential is determined. The aim is also to investigate if crop sensor readings can be used to measure both predicted crop yield potential and crop response to additional N. Fertilisation models will be made where the influence of yield and plant available soil N on the optimal N-rate is investigated. Old field trials will be analysed similarly and compared with.

Vårrapsodlingen har ökat de senaste åren men skördarna på gårdsnivå ökar inte på samma sätt som i sortförsöken. Antalet nya högre avkastande hybridsorter har ökat och dominerar i sortförsöken men det är osäkert om vi utnyttjar deras skördepotential genom att kvävegödsla optimalt. Syftet med studien är att i nio försök placerade på olika gårdar i Mellansverige 2014-2016, undersöka optimalt kvävebehov och skördepotential i hybridsorter och linjesorter som odlas idag. Utvärdera om man kan mäta skördepotentialen och kvävebehovet under säsongen med hjälp av grödsensorer för att vid behov kunna komplettera med kväve. Gårdarnas kvävegivor och behov av kompletteringsgödsling utvärderas i förhållande till resultaten på varje försöksplats. Gödslingsmodeller tas fram för att platsspecifikt kunna beräkna optimal kvävegiva med hjälp av uppskattad skördenivå och kväveleverans från marken och jämförs med gamla försök som analyseras

Optimalt kvävebehov (OptN) och skördepotential i hybrid-vårraps undersöktes i 17 försök 2014-2016. Gödslingsmodeller där OptN beräknas utifrån skörd och kväveupptag i knoppstadium, och möjliggör en justering av kvävegivan under säsongen, utvärderades och jämfördes med modeller som bygger på försöksmedelvärden av skörd (gällande N-rekommendationer). Ingen av modellerna fungerade tillräckligt bra som generell gödslingsmodell, men indikerar att OptN kan beräknas utifrån skörd och N-upptag i knoppstadium. Modellerna som byggde på försöksmedelvärden var sämst och visade att OptN i försöken var i medeltal 20 kg N/ha högre än rekommenderad N-giva. En annan modell visade på ett alternativt sätt att beräkna OptN utifrån sambandet med merskörd utöver nollskörd. Ytterligare data behövs för att göra modellerna stabilare och ev. fungera som generell gödslingsmodell. Studien visade på goda möjligheter att mäta N-upptaget i knoppstadium, med grödsensorer.

Hur påverkas optimal kvävegiva till vårraps av skördenivå och N-upptag i knoppstadium?

I sjutton försök, med kvävestegar i hybrid-vårraps (Mahjong), studerades hur optimal kvävegiva varierade mellan olika platser och år. Syftet var att undersöka hur skördenivå, kväveupptag i knoppstadium och markens kväveleverans kunde förklara variationen i optimal kvävegiva. Vi undersökte också om skörd och kväveupptag kunde förutsägas och mätas i tidigt knoppstadium med grödsensorer. Målet var att ta fram gödslingsmodeller som möjliggjorde anpassning av kvävegivan under säsongen med hjälp av grödsensorer, och därmed platsspecifikt bättre kunna beräkna optimal kvävegiva t.ex om man tror sig få större skörd än beräknat och vill öka kvävegivan.

Stor variation i optimal kvävegiva, skörd och markens kväveleverans
Optimal kvävegiva varierade mellan 60 och 180 kg N/ha och var i medeltal 141 kg N/ha. Skörden vid optimal kvävegiva var 2340 kg/ha (1100-3500 kg/ha) och i ogödslat led 1000 kg/ha (211-2100 kg/ha). På endast tre plaster blev skörden 3 ton eller mer (3200-3500 kg/ha). Markens kväveleverans, här beräknat som kväveupptaget vid avslutad blomning i ogödslat led, varierade mellan 10 och 73 kg N/ha och var i medeltal 43 kg N/ha. Precis som i höstraps och flera andra grödor visar den stora variationen mellan platserna på vikten av att mer platsspecifikt kunna beräkna kvävebehovet.

Optimal kvävegiva var i medeltal 20 kg N/ha högre än rekommenderad N-giva
När sambandet mellan optimal kvävegiva (årsmedel) i försöken 2014-2016 och skörd jämfördes med rekommenderad N-giva för samma skörd kunde man se att korrelationslinjerna låg parallellt men i medeltal 20 kg N/ha högre för 2014-2016. Man kunde också se att det egentligen inte fanns ett samband mellan alla försökens skördar och optimala kvävegivor då förklaringsgraden för det sambandet var lågt (r2= 0,15), vilket betyder att man inte kan använda bara skörden för att beräkna kvävebehovet.

Nya gödslingsmodeller gav lägre medelfel än rekommenderad kvävegiva
Inga av de testade modellerna fungerade tillräckligt bra för att användas som en generell gödslingsmodell, men indikerade ändå att optimum kan som bäst beräknas utifrån skördenivå och kväveupptag i knoppstadium. En gödslingsmodell där alla åren ingick hade som lägst ett medelfel på 34 kg N/ha, när modellen testades. Felet är nästan lika stort som standardavvikelsen för optimal kvävegiva i försöken (39 kg N/ha) och betyder att man kan lika gärna använda sig av medelvärdet i försöket som kvävegiva. Om bara åren 2015 och 2016 ingick i modellen blev medelfelet lägre, 26-29 kg N/ha. Men, modellen kunde inte beräkna optimal kvävegiva för 2014, medelfelet blev stort (44 kg N/ha). En gödslingsmodell baserad på Jordbruksverkets gällande N-rekommendationer och skördarna vid optimum i försöken 2014-2016 gav det största medelfelet på 41 kg N/ha, när den testades. Ett lika stort medelfel erhölls för modellen som byggde på medelvärdet av optimum och skördar för 2014-2016. Det hjälper alltså inte att höja dagens kväverekommendationer med 20 kg N/ha. Modellerna innehåller väldigt få data och skulle bli mer stabila med ytterligare försök och år som underlag. Det är dock inte en självklarhet att medelfelet skulle bli lägre med mer data, men borde undersökas.

Beräkna optimum genom att uppskatta nollskörden?
En annan modell, som var generell för alla år, visade på ett alternativt sätt att beräkna optimal kvävegiva utifrån ett samband vi såg mellan optimal kvävegiva och merskörd utöver nollskörden (medelfel = 26 kg N/ha). Man beräknar då optimum genom att uppskatta förväntad skörd och grundskörd (ogödslat). Grundskörden borde då bestämmas i sent knoppstadium inför andra kvävegivan, för att få ett bättre samband mellan skörd och kväveupptag i ogödslat led, t.ex. med en sensormätning. Studien visade på goda möjligheter att mäta N-upptag i knoppstadium med de testade grödsensorerna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Ny metod för virulensbestämning av fotrötebakterier hos får
Erik Eriksson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1350161 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 juni 2015

Virulent footrot causes extensive damage to the feet of affected sheep and leads both to animal suffering and economic losses. In the UK, footrot is estimated to cost the industry £24 million annually. In the current situation there is no method for virulence determination of the footrot pathogen …

Läs mer

Optimal placering av motåtgärder på gårdsskala – möjligheter och begränsningar
Faruk Djodjic, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333066 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 juni 2015

Optimally positioned measures (eg buffer zones, wetlands, ponds, etc.) in high-risk areas where incoming nutrient levels are high, are also cost-effective. In this project, we want to use and apply farmers' knowledge, where farmers themselves make an inventory of risk on their farms, based on …

Läs mer

Genetisk variation och smittspridning av Staphylococcus aureus, Streptococcus dysgalactiae och Streptococcus uberis vid mastit hos mjölkkor
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1030002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juni 2015

Det övergripande syftet var att öka kunskapen om juverinfektioner med Staphylococcus aureus (Sa), Streptococcus dysgalactiae (Srd) och Streptococcus uberis (Sru) hos mjölkkor samt om hur dessa ska förebyggas. I en studie genotypades bakterieisolat från fall av klinisk mastit, i en annan samlades …

Läs mer

Miljöhänsyn för mark och vatten vid hästhållning
Barbro Ulén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1070010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 juni 2015

En fallstudie visade på förhöjd halter löst reaktiv fosfor (P) i dräneringsvattnet från rasthagar för hästar i jämförelse med en närliggande åker. Sju andra hästhagar på olika gårdar inventerades. Till hagarna fördes 60 kg P/ha i form av hästspillning jämfört med de 22 kg/ha som är tillåtet att …

Läs mer

Komposterad hästströgödsel som ett miljövänligt gödsel och jordförbättringsmedel för jordbruksmark- En kombination av hästens välbefinnande och minskade emissioner av näringsämnen till vatten
Barbro Ulén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1247024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 juni 2015

There are 360 000 horses in Sweden. Choice of bedding material affects the health of the horses (and young stable workers), since bedding is the major source of fungal spores and mycotoxins. There may also be high losses of ammonia unless this is adsorbed by the bedding. The huge amount of manure …

Läs mer

Mikronäringsämnen i svensk spannmål
Holger Kirchmann, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H0833513 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2015

Marken utarmas mycket långsamt på mikronäringsämnen. Trots bortförsel med höga skördar sker ingen signifikant minskning i marken efter 50 år. Långliggande fältförsök visar att organiska gödselmedel (stallgödsel och avloppsslam) inte påverkar koncentrationer av mikronäringsämnen i spannmålskärnor. …

Läs mer

Basfinansiering av den Regionala Försöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2012 Projekttitel (
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: V1260036 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 juni 2015

Applied research in plant and soil husbandry and local field trials in Sweden 2012

Läs mer

Växtstyrning och retardering av prydnadsväxter i växthus med hjälp av avancerad ljusstyrning
Karl-Johan Bergstrand, SLU

Projektnummer: H1156022 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 juni 2015

Avsikten med projektet var att utveckla metoder för att begränsa sträckningstillväxten hos kruk- och utplanteringsväxter med hjälp av ljuset. Tillskottsljus (smalspektrumljus från LED-ljuskällor) gavs före, under och efter den naturliga fotoperioden. Dessutom provades tillskott av ljus inuti …

Läs mer

Kostnadseffektiv allväders paddock för häst: praktisk tillämpning
Hans von Wachenfelt, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147167 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 juni 2015

Ytskicktets utförande hos konstruktionen minskade ytvattenflödet och stabiliserade dräneringsflödet över hela två-års perioden, vilket gav provytan stabilitet och en torr yta. Jämfört med tidigare studier var koncentrationen av totalkväve, totalfosfor, kemisk syreförbrukning och torrsubstanshalt i …

Läs mer

Immunologisk reaktivitet i tarmslemhinnan hos friska hästar och hos hästar med kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar
Ronny Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H0947249 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 juni 2015

Sammanfattning
Detta projekt syftar till förbättrad kunskap om immunopatologin vid idiopatisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) hos häst, med användning av qPCR för mRNAanalys och immunohistologi för cellfenotypning. I metodologiska studier etablerades relevanta kombinationer av referensgener för …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev