Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bättre utnyttjande av skördepotentialen i vårraps

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333148
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 12 oktober 2017
Huvudsökande: Lena Engström
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: lena.engstrom@slu.se
Telefon: 0511-67141
Medsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Beviljade medel: 512 000 SEK

The number of hybrid cultivars of spring oilseed rape have increased recently but it is not clear whether their yield potential is reached and nitrogen fertilisation is optimal. Nine field trials will be performed 2014-2016 where the optimal N need and yield potential is determined. The aim is also to investigate if crop sensor readings can be used to measure both predicted crop yield potential and crop response to additional N. Fertilisation models will be made where the influence of yield and plant available soil N on the optimal N-rate is investigated. Old field trials will be analysed similarly and compared with.

Vårrapsodlingen har ökat de senaste åren men skördarna på gårdsnivå ökar inte på samma sätt som i sortförsöken. Antalet nya högre avkastande hybridsorter har ökat och dominerar i sortförsöken men det är osäkert om vi utnyttjar deras skördepotential genom att kvävegödsla optimalt. Syftet med studien är att i nio försök placerade på olika gårdar i Mellansverige 2014-2016, undersöka optimalt kvävebehov och skördepotential i hybridsorter och linjesorter som odlas idag. Utvärdera om man kan mäta skördepotentialen och kvävebehovet under säsongen med hjälp av grödsensorer för att vid behov kunna komplettera med kväve. Gårdarnas kvävegivor och behov av kompletteringsgödsling utvärderas i förhållande till resultaten på varje försöksplats. Gödslingsmodeller tas fram för att platsspecifikt kunna beräkna optimal kvävegiva med hjälp av uppskattad skördenivå och kväveleverans från marken och jämförs med gamla försök som analyseras

Optimalt kvävebehov (OptN) och skördepotential i hybrid-vårraps undersöktes i 17 försök 2014-2016. Gödslingsmodeller där OptN beräknas utifrån skörd och kväveupptag i knoppstadium, och möjliggör en justering av kvävegivan under säsongen, utvärderades och jämfördes med modeller som bygger på försöksmedelvärden av skörd (gällande N-rekommendationer). Ingen av modellerna fungerade tillräckligt bra som generell gödslingsmodell, men indikerar att OptN kan beräknas utifrån skörd och N-upptag i knoppstadium. Modellerna som byggde på försöksmedelvärden var sämst och visade att OptN i försöken var i medeltal 20 kg N/ha högre än rekommenderad N-giva. En annan modell visade på ett alternativt sätt att beräkna OptN utifrån sambandet med merskörd utöver nollskörd. Ytterligare data behövs för att göra modellerna stabilare och ev. fungera som generell gödslingsmodell. Studien visade på goda möjligheter att mäta N-upptaget i knoppstadium, med grödsensorer.

Hur påverkas optimal kvävegiva till vårraps av skördenivå och N-upptag i knoppstadium?

I sjutton försök, med kvävestegar i hybrid-vårraps (Mahjong), studerades hur optimal kvävegiva varierade mellan olika platser och år. Syftet var att undersöka hur skördenivå, kväveupptag i knoppstadium och markens kväveleverans kunde förklara variationen i optimal kvävegiva. Vi undersökte också om skörd och kväveupptag kunde förutsägas och mätas i tidigt knoppstadium med grödsensorer. Målet var att ta fram gödslingsmodeller som möjliggjorde anpassning av kvävegivan under säsongen med hjälp av grödsensorer, och därmed platsspecifikt bättre kunna beräkna optimal kvävegiva t.ex om man tror sig få större skörd än beräknat och vill öka kvävegivan.

Stor variation i optimal kvävegiva, skörd och markens kväveleverans
Optimal kvävegiva varierade mellan 60 och 180 kg N/ha och var i medeltal 141 kg N/ha. Skörden vid optimal kvävegiva var 2340 kg/ha (1100-3500 kg/ha) och i ogödslat led 1000 kg/ha (211-2100 kg/ha). På endast tre plaster blev skörden 3 ton eller mer (3200-3500 kg/ha). Markens kväveleverans, här beräknat som kväveupptaget vid avslutad blomning i ogödslat led, varierade mellan 10 och 73 kg N/ha och var i medeltal 43 kg N/ha. Precis som i höstraps och flera andra grödor visar den stora variationen mellan platserna på vikten av att mer platsspecifikt kunna beräkna kvävebehovet.

Optimal kvävegiva var i medeltal 20 kg N/ha högre än rekommenderad N-giva
När sambandet mellan optimal kvävegiva (årsmedel) i försöken 2014-2016 och skörd jämfördes med rekommenderad N-giva för samma skörd kunde man se att korrelationslinjerna låg parallellt men i medeltal 20 kg N/ha högre för 2014-2016. Man kunde också se att det egentligen inte fanns ett samband mellan alla försökens skördar och optimala kvävegivor då förklaringsgraden för det sambandet var lågt (r2= 0,15), vilket betyder att man inte kan använda bara skörden för att beräkna kvävebehovet.

Nya gödslingsmodeller gav lägre medelfel än rekommenderad kvävegiva
Inga av de testade modellerna fungerade tillräckligt bra för att användas som en generell gödslingsmodell, men indikerade ändå att optimum kan som bäst beräknas utifrån skördenivå och kväveupptag i knoppstadium. En gödslingsmodell där alla åren ingick hade som lägst ett medelfel på 34 kg N/ha, när modellen testades. Felet är nästan lika stort som standardavvikelsen för optimal kvävegiva i försöken (39 kg N/ha) och betyder att man kan lika gärna använda sig av medelvärdet i försöket som kvävegiva. Om bara åren 2015 och 2016 ingick i modellen blev medelfelet lägre, 26-29 kg N/ha. Men, modellen kunde inte beräkna optimal kvävegiva för 2014, medelfelet blev stort (44 kg N/ha). En gödslingsmodell baserad på Jordbruksverkets gällande N-rekommendationer och skördarna vid optimum i försöken 2014-2016 gav det största medelfelet på 41 kg N/ha, när den testades. Ett lika stort medelfel erhölls för modellen som byggde på medelvärdet av optimum och skördar för 2014-2016. Det hjälper alltså inte att höja dagens kväverekommendationer med 20 kg N/ha. Modellerna innehåller väldigt få data och skulle bli mer stabila med ytterligare försök och år som underlag. Det är dock inte en självklarhet att medelfelet skulle bli lägre med mer data, men borde undersökas.

Beräkna optimum genom att uppskatta nollskörden?
En annan modell, som var generell för alla år, visade på ett alternativt sätt att beräkna optimal kvävegiva utifrån ett samband vi såg mellan optimal kvävegiva och merskörd utöver nollskörden (medelfel = 26 kg N/ha). Man beräknar då optimum genom att uppskatta förväntad skörd och grundskörd (ogödslat). Grundskörden borde då bestämmas i sent knoppstadium inför andra kvävegivan, för att få ett bättre samband mellan skörd och kväveupptag i ogödslat led, t.ex. med en sensormätning. Studien visade på goda möjligheter att mäta N-upptag i knoppstadium med de testade grödsensorerna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Växtodling
Socker

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Socker
Trädgård

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Bengt-Ove Rustas, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev