Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bättre utnyttjande av skördepotentialen i vårraps

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333148
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 12 oktober 2017
Huvudsökande: Lena Engström
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: lena.engstrom@slu.se
Telefon: 0511-67141
Medsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Beviljade medel: 512 000 SEK

The number of hybrid cultivars of spring oilseed rape have increased recently but it is not clear whether their yield potential is reached and nitrogen fertilisation is optimal. Nine field trials will be performed 2014-2016 where the optimal N need and yield potential is determined. The aim is also to investigate if crop sensor readings can be used to measure both predicted crop yield potential and crop response to additional N. Fertilisation models will be made where the influence of yield and plant available soil N on the optimal N-rate is investigated. Old field trials will be analysed similarly and compared with.

Vårrapsodlingen har ökat de senaste åren men skördarna på gårdsnivå ökar inte på samma sätt som i sortförsöken. Antalet nya högre avkastande hybridsorter har ökat och dominerar i sortförsöken men det är osäkert om vi utnyttjar deras skördepotential genom att kvävegödsla optimalt. Syftet med studien är att i nio försök placerade på olika gårdar i Mellansverige 2014-2016, undersöka optimalt kvävebehov och skördepotential i hybridsorter och linjesorter som odlas idag. Utvärdera om man kan mäta skördepotentialen och kvävebehovet under säsongen med hjälp av grödsensorer för att vid behov kunna komplettera med kväve. Gårdarnas kvävegivor och behov av kompletteringsgödsling utvärderas i förhållande till resultaten på varje försöksplats. Gödslingsmodeller tas fram för att platsspecifikt kunna beräkna optimal kvävegiva med hjälp av uppskattad skördenivå och kväveleverans från marken och jämförs med gamla försök som analyseras

Optimalt kvävebehov (OptN) och skördepotential i hybrid-vårraps undersöktes i 17 försök 2014-2016. Gödslingsmodeller där OptN beräknas utifrån skörd och kväveupptag i knoppstadium, och möjliggör en justering av kvävegivan under säsongen, utvärderades och jämfördes med modeller som bygger på försöksmedelvärden av skörd (gällande N-rekommendationer). Ingen av modellerna fungerade tillräckligt bra som generell gödslingsmodell, men indikerar att OptN kan beräknas utifrån skörd och N-upptag i knoppstadium. Modellerna som byggde på försöksmedelvärden var sämst och visade att OptN i försöken var i medeltal 20 kg N/ha högre än rekommenderad N-giva. En annan modell visade på ett alternativt sätt att beräkna OptN utifrån sambandet med merskörd utöver nollskörd. Ytterligare data behövs för att göra modellerna stabilare och ev. fungera som generell gödslingsmodell. Studien visade på goda möjligheter att mäta N-upptaget i knoppstadium, med grödsensorer.

Hur påverkas optimal kvävegiva till vårraps av skördenivå och N-upptag i knoppstadium?

I sjutton försök, med kvävestegar i hybrid-vårraps (Mahjong), studerades hur optimal kvävegiva varierade mellan olika platser och år. Syftet var att undersöka hur skördenivå, kväveupptag i knoppstadium och markens kväveleverans kunde förklara variationen i optimal kvävegiva. Vi undersökte också om skörd och kväveupptag kunde förutsägas och mätas i tidigt knoppstadium med grödsensorer. Målet var att ta fram gödslingsmodeller som möjliggjorde anpassning av kvävegivan under säsongen med hjälp av grödsensorer, och därmed platsspecifikt bättre kunna beräkna optimal kvävegiva t.ex om man tror sig få större skörd än beräknat och vill öka kvävegivan.

Stor variation i optimal kvävegiva, skörd och markens kväveleverans
Optimal kvävegiva varierade mellan 60 och 180 kg N/ha och var i medeltal 141 kg N/ha. Skörden vid optimal kvävegiva var 2340 kg/ha (1100-3500 kg/ha) och i ogödslat led 1000 kg/ha (211-2100 kg/ha). På endast tre plaster blev skörden 3 ton eller mer (3200-3500 kg/ha). Markens kväveleverans, här beräknat som kväveupptaget vid avslutad blomning i ogödslat led, varierade mellan 10 och 73 kg N/ha och var i medeltal 43 kg N/ha. Precis som i höstraps och flera andra grödor visar den stora variationen mellan platserna på vikten av att mer platsspecifikt kunna beräkna kvävebehovet.

Optimal kvävegiva var i medeltal 20 kg N/ha högre än rekommenderad N-giva
När sambandet mellan optimal kvävegiva (årsmedel) i försöken 2014-2016 och skörd jämfördes med rekommenderad N-giva för samma skörd kunde man se att korrelationslinjerna låg parallellt men i medeltal 20 kg N/ha högre för 2014-2016. Man kunde också se att det egentligen inte fanns ett samband mellan alla försökens skördar och optimala kvävegivor då förklaringsgraden för det sambandet var lågt (r2= 0,15), vilket betyder att man inte kan använda bara skörden för att beräkna kvävebehovet.

Nya gödslingsmodeller gav lägre medelfel än rekommenderad kvävegiva
Inga av de testade modellerna fungerade tillräckligt bra för att användas som en generell gödslingsmodell, men indikerade ändå att optimum kan som bäst beräknas utifrån skördenivå och kväveupptag i knoppstadium. En gödslingsmodell där alla åren ingick hade som lägst ett medelfel på 34 kg N/ha, när modellen testades. Felet är nästan lika stort som standardavvikelsen för optimal kvävegiva i försöken (39 kg N/ha) och betyder att man kan lika gärna använda sig av medelvärdet i försöket som kvävegiva. Om bara åren 2015 och 2016 ingick i modellen blev medelfelet lägre, 26-29 kg N/ha. Men, modellen kunde inte beräkna optimal kvävegiva för 2014, medelfelet blev stort (44 kg N/ha). En gödslingsmodell baserad på Jordbruksverkets gällande N-rekommendationer och skördarna vid optimum i försöken 2014-2016 gav det största medelfelet på 41 kg N/ha, när den testades. Ett lika stort medelfel erhölls för modellen som byggde på medelvärdet av optimum och skördar för 2014-2016. Det hjälper alltså inte att höja dagens kväverekommendationer med 20 kg N/ha. Modellerna innehåller väldigt få data och skulle bli mer stabila med ytterligare försök och år som underlag. Det är dock inte en självklarhet att medelfelet skulle bli lägre med mer data, men borde undersökas.

Beräkna optimum genom att uppskatta nollskörden?
En annan modell, som var generell för alla år, visade på ett alternativt sätt att beräkna optimal kvävegiva utifrån ett samband vi såg mellan optimal kvävegiva och merskörd utöver nollskörden (medelfel = 26 kg N/ha). Man beräknar då optimum genom att uppskatta förväntad skörd och grundskörd (ogödslat). Grundskörden borde då bestämmas i sent knoppstadium inför andra kvävegivan, för att få ett bättre samband mellan skörd och kväveupptag i ogödslat led, t.ex. med en sensormätning. Studien visade på goda möjligheter att mäta N-upptag i knoppstadium med de testade grödsensorerna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Effektivare biogasproduktion med hjälp av självseparerande gödsel?
Sara Nilsson, Hushållningssällskapet Halland

Projektnummer: V1340004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juli 2015

Anaerobic digestion of manure includes handling large amounts of water that does not generate methane. In this project we want to investigate how the cost for transportation of manure to a biogas plant can be reduced and the production of methane in a biogas reactor can increase, by utilizing the …

Läs mer

Utländsk arbetskraft i svenskt lantbruk - attityder, möjligheter och utmaningar
Peter Lundqvist, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1146070 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 juli 2015

Utländsk arbetskraft inom svenskt lantbruk är det nya ”normala”. Drygt 80% av anställda inom fältmässig trädgårdsodling utgörs av utländska medarbetare. Projektet inleddes med en kunskapsöversikt följt av en webb-enkät till företagare och fältstudier med intervjuer av arbetsgivare, svenska och …

Läs mer

Karakterisering av Fusarium-resistent havre
Olof Olsson, Crop Tailor AB

Projektnummer: H1133073 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2015

Målsättning var att ta fram havrelinjer med en ökad tolerans mot Fusarium jämfört med aktuella marknadssorter. De 10 allra bästa linjerna skulle väljas ut för mer detaljerade studier. Slutligen skulle molekylära markörer för en effektiv förädling av ökad tolerans mot Fusarium tas fram. Sådana kan …

Läs mer

Hållbara rekryteringsgyltor - fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen
Maria Neil, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1150092 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2015

Suggornas hållbarhet behöver förbättras. Kan utfodringen under uppväxten bidra? Två lysinnivåer i fodret (0,57 och 0,83 g sis lys per MJ NE) och två energitilldelningar (SLU-normen för slaktgris och 90% av denna) jämfördes i ett 2*2 faktoriellt försök med 80 L*Y gyltor från 30 kg levande vikt till …

Läs mer

Prediktering av Deoxynivalenol (DON) i havre under Västsvenska förhållanden med hjälp av väder- gröd- och skötseldata.
Thomas Börjesson, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H1133251 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2015

Vi har testat och utvecklat modeller baserade på väderdata för att prognosticera havrens blomning och DON-förekomst i havre. Vi har testat mekanistiska modeller som utvecklats för vårvete, men även anpassat dessa efter resultat från havreförsök som lagts ut och där blomningen studerats med hjälp av …

Läs mer

Hobbyryttare och sociala medier - information om säkerhetsrelaterade frågor på nätet
Katriina Byström, Högskolan i Borås

Projektnummer: H1347019 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2015

The project is part of "Hästens roll för människan, samhället och miljön". The aim is to identify and understand how equestrians in Sweden seek, value and share safety information through social media, to map which social media are used and in a longer perspective improve the sharing of information …

Läs mer

Utveckling av den svenska sortprovningen av vallväxter
Magnus Halling, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1160289 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2015

Målsättningen med projektet var att utveckla den officiella provningen av vallväxter i Sverige. Det har skett genom att utveckla en gemensam metodik för genomförande och datainsamling från enskilda fältförsök i vallprovningen i Sverige. Mycket av detta har skett genom införandet av den danska …

Läs mer

Påverkan av nordisk klimat och hästhållning på hästens temperaturreglering
Kristina Dahlborn, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147184 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2015

Målet med projektet var att ta reda på effekten av täcke och klippning på hästens temperaturreglering i samband med arbete under vintern och få en uppfattning i hur stor grad hästar täcks och klipps. Ett ytterligare mål var att ta reda på om hästar använder skydd under sommaren och om skyddsökandet …

Läs mer

Läckage av kemiska växtskyddsmedel från hårdgjorda ytor och åtgär-der för att förhindra dessa
Klara Löfkvist, Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI

Projektnummer: H1256191 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2015

Several studies indicate that chemical pesticides used in horticulture leak to surface and groundwater. The project aims to identify where leaks occur by looking for chemical plant protection substances in soil, drainage water from the greenhouse and paved surfaces and in composts with treated …

Läs mer

Vall och helsäd som biogassubstrat – utvärdering av skördetidpunktens, snittlängdens och ensileringens påverkan på energiutbytet och substratkostnaden
Jan Erik Mattsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 juni 2015

Vall samt råg och vete skördad som helsäd används idag som biogasråvara i Sverige. Målet med detta projekt var att undersöka hur dessa grödor effektivare kan utnyttjas som biogassubstrat genom att optimera skördetidpunkt och snittlängd.
För vall och vete ledde en finare hackning till att …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev