Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Beräkningsunderlag för hållfasthetsdimensionering av väggar till plansilor för ensilage

Status: Avslutat
Projektnummer: H0941285
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 26 januari 2012
Huvudsökande: Christer Nilsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Christer.Nilsson@ltj.slu.se
Telefon: 040-41 54 71
Beviljade medel: 400 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet syftade till att ta fram underlag för exaktare hållfasthetsdimensionering av plansiloväggar. Målet var att bestämma förekommande pressvattennivå i ett antal ensilagesilor för att avgöra vilka nivåer som är realistiska att ta hänsyn till vid dimensioneringen av väggen. Undersökningen genomfördes i 24 silor på 8 gårdar under första- till fjärdeskörd 2010 och 2011. Mätningar gjordes i ett antal slitsade, vertikala stålrör utplacerades längs siloväggarna. Det tycks vara rimligt att som riktvärde vid dimensionering räkna med att pressvattennivån ligger på ca 60 % av plansilohöjden. En jämförelse mellan detta värde och tidigare praxis visar att antagen pressvattenivå för 3-4 m silor inte skiljer sig i nämnvärt. Däremot blir den antagna maximala pressvattennivån vid större silohöjder lägre med det nu föreslagna riktvärdet. Detta skulle i så fall kunna resultera i att silotillverkarna kan dimensionera högre silor för lägre laster än hittills med viss kostnadsreducering som följd.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte
Investeringarna i plansilor för ensilage inom det svenska jordbruket har mer än fördubblats den senaste 10-årsperioden. För närvarande finns det inga gällande svenska anvisningar för hållfasthetsdimensioneringen av väggarna i plansilor. Dimensioneringen görs med ledning av tidigare utfärdade regler. Dessa var framtagna att tillämpas för silor med väggar upp till ca 3 m. Väggarna dimensioneras hållfasthetsmässigt huvudsakligen med hänsyn till de horisontalkrafter som uppkommer från ensilaget i samband med inläggning och förvaring. Dessutom måste de laster som packningsmaskinen ger upphov till medräknas. Vidare måste man ta hänsyn till den hydrostatiska lasten från pressvattnet. Storleken på denna senare last är helt beroende av till vilken nivå pressvatten kommer att uppstå. Detta tryck mot siloväggen blir det samma som det vattentryck man skulle få om motsvarande vattenmängd fanns i silon. Hittills har man antagit att pressvattennivån ligger 1,5 m under ensilagets ovanyta. Mycket har tytt på att anvisningarna för större vägghöjd kraftigt överskattar de laster som uppkommer av pressvattentryck, resulterande i överdimensionering, materialslöseri och ökade investeringskostnader.
Projektet har syftat till att ta fram exaktare underlag för hållfasthetsdimensioneringen av plansiloväggarna så att lantbrukarna kan få en produkt för säker lagring till ekonomiskt rimligt pris. Målet var att bestämma maximalt förekommande pressvattennivå i ett antal silor för att avgöra vilka nivåer som är realistiska att ta hänsyn till vid dimensionering av vägg och bottenplatta.

Resultat
Mätningarna genomfördes inläggningssäsongerna 2010 och 2011 på 8 gårdar i Götaland. Såväl vall- som majsensilage ingick i de 24 silor om studerades. Mycket olika förutsättningar rådde under skördeperioderna, vilket resulterade i att ts-halterna vid inläggning varierade mellan 21 och 42 % för vallensilagen samt mellan 22 och 39 % för majsensilagen. Medelvärdet på de uppmätta pressvattennivåerna låg på 0,71 m för silorna med 3 m vägghöjd och på 1,48 m för silorna med 4 m vägghöjd. Maximalt uppmätt pressvattennivå uppgick vid enstaka extremfall till 1,77 m i 3-meterssilorna och 3,12 m i 4 meterssilorna. Variationen mellan silorna var stor, vilket också speglar de skiftande skördeförhållandena. Icke oväntat kunde man se ett samband mellan ts-halt vid inläggning och uppmätt pressvattennivå i silon. I vissa fall förekom olika ts-halter skiktvis i silon vid inläggningen. Pressvattennivåerna kunde dock radikalt omfördelas mellan de olika skikten tiden efter det att inläggningen avslutats.

Metod
Mätningarna av pressvattennivån genomfördes på de 8 gårdarna under första- till fjärdeskörd de två åren. Totalt omfattade undersökningen 24 silor. Strax innan skörd placerades ett antal slitsade, vertikala stålrör ut längs silons väggar. Antalet rör varierade mellan 4 och 7 st beroende på silostorlek och inläggningsår. I samband med inläggning och därefter under en 2 veckors period registrerades pressvattennivån i rören. Detta gjordes från silons ovankant med hjälp av tumstock eller mätsticka. Samtliga försöksvärdar registrerade ensilagets vattenhalt vid respektive skörd. Inläggning och packning i de olika silorna utfördes lager för lager på traditionellt sätt med traktor alternativt lastmaskin.

Slutsatser
Pressvattennivån kan variera kraftigt mellan olika skördar på samma gård. Om olika ts-halter förekommer skiktvis vid inläggningen kan pressvattnet radikalt omfördelas inom silon. Att uttrycka maximala pressvattennivån i procent av silohöjden förefaller mer adekvat än, som hittills gjorts, ange den som ett bestämt avstånd från siloytan. Det tycks vara rimligt att som riktvärde vid dimensionering räkna med att pressvattennivån ligger på ca 60 % av plansilohöjden. Vid jämförelse mellan detta föreslag och tidigare praxis kan man konstatera att maximal pressvattenivå för 3-4 m silor inte skiljer sig i nämnvärt. Däremot blir den antagna maximala pressvattennivån, med det nu föreslagna riktvärdet, lägre vid större silohöjder. Detta skulle i så fall kunna resultera i att silotillverkarna kan dimensionera för lägre laster än hittills i högre silor med viss kostnadsreducering som följd. För att försäkra sig om att pressvattennivån inte stiger högre, och därmed orsakar motsvarande högre last mot siloväggarna, kan man använda dräneringssystem (med vattenlås) i silokonstruktionen.
Definitivt svar på hur pressvattennivån påverkar tryckbelastningen mot siloväggen kan endast erhållas med tryckmätningar vid inläggning i silor och mätningar under en tidsperiod därefter tills ensilagemassan har satt sig.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2020

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 september 2020

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev