Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Beräkningsunderlag för hållfasthetsdimensionering av väggar till plansilor för ensilage

Status: Avslutat
Projektnummer: H0941285
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 26 januari 2012
Huvudsökande: Christer Nilsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Christer.Nilsson@ltj.slu.se
Telefon: 040-41 54 71
Beviljade medel: 400 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet syftade till att ta fram underlag för exaktare hållfasthetsdimensionering av plansiloväggar. Målet var att bestämma förekommande pressvattennivå i ett antal ensilagesilor för att avgöra vilka nivåer som är realistiska att ta hänsyn till vid dimensioneringen av väggen. Undersökningen genomfördes i 24 silor på 8 gårdar under första- till fjärdeskörd 2010 och 2011. Mätningar gjordes i ett antal slitsade, vertikala stålrör utplacerades längs siloväggarna. Det tycks vara rimligt att som riktvärde vid dimensionering räkna med att pressvattennivån ligger på ca 60 % av plansilohöjden. En jämförelse mellan detta värde och tidigare praxis visar att antagen pressvattenivå för 3-4 m silor inte skiljer sig i nämnvärt. Däremot blir den antagna maximala pressvattennivån vid större silohöjder lägre med det nu föreslagna riktvärdet. Detta skulle i så fall kunna resultera i att silotillverkarna kan dimensionera högre silor för lägre laster än hittills med viss kostnadsreducering som följd.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte
Investeringarna i plansilor för ensilage inom det svenska jordbruket har mer än fördubblats den senaste 10-årsperioden. För närvarande finns det inga gällande svenska anvisningar för hållfasthetsdimensioneringen av väggarna i plansilor. Dimensioneringen görs med ledning av tidigare utfärdade regler. Dessa var framtagna att tillämpas för silor med väggar upp till ca 3 m. Väggarna dimensioneras hållfasthetsmässigt huvudsakligen med hänsyn till de horisontalkrafter som uppkommer från ensilaget i samband med inläggning och förvaring. Dessutom måste de laster som packningsmaskinen ger upphov till medräknas. Vidare måste man ta hänsyn till den hydrostatiska lasten från pressvattnet. Storleken på denna senare last är helt beroende av till vilken nivå pressvatten kommer att uppstå. Detta tryck mot siloväggen blir det samma som det vattentryck man skulle få om motsvarande vattenmängd fanns i silon. Hittills har man antagit att pressvattennivån ligger 1,5 m under ensilagets ovanyta. Mycket har tytt på att anvisningarna för större vägghöjd kraftigt överskattar de laster som uppkommer av pressvattentryck, resulterande i överdimensionering, materialslöseri och ökade investeringskostnader.
Projektet har syftat till att ta fram exaktare underlag för hållfasthetsdimensioneringen av plansiloväggarna så att lantbrukarna kan få en produkt för säker lagring till ekonomiskt rimligt pris. Målet var att bestämma maximalt förekommande pressvattennivå i ett antal silor för att avgöra vilka nivåer som är realistiska att ta hänsyn till vid dimensionering av vägg och bottenplatta.

Resultat
Mätningarna genomfördes inläggningssäsongerna 2010 och 2011 på 8 gårdar i Götaland. Såväl vall- som majsensilage ingick i de 24 silor om studerades. Mycket olika förutsättningar rådde under skördeperioderna, vilket resulterade i att ts-halterna vid inläggning varierade mellan 21 och 42 % för vallensilagen samt mellan 22 och 39 % för majsensilagen. Medelvärdet på de uppmätta pressvattennivåerna låg på 0,71 m för silorna med 3 m vägghöjd och på 1,48 m för silorna med 4 m vägghöjd. Maximalt uppmätt pressvattennivå uppgick vid enstaka extremfall till 1,77 m i 3-meterssilorna och 3,12 m i 4 meterssilorna. Variationen mellan silorna var stor, vilket också speglar de skiftande skördeförhållandena. Icke oväntat kunde man se ett samband mellan ts-halt vid inläggning och uppmätt pressvattennivå i silon. I vissa fall förekom olika ts-halter skiktvis i silon vid inläggningen. Pressvattennivåerna kunde dock radikalt omfördelas mellan de olika skikten tiden efter det att inläggningen avslutats.

Metod
Mätningarna av pressvattennivån genomfördes på de 8 gårdarna under första- till fjärdeskörd de två åren. Totalt omfattade undersökningen 24 silor. Strax innan skörd placerades ett antal slitsade, vertikala stålrör ut längs silons väggar. Antalet rör varierade mellan 4 och 7 st beroende på silostorlek och inläggningsår. I samband med inläggning och därefter under en 2 veckors period registrerades pressvattennivån i rören. Detta gjordes från silons ovankant med hjälp av tumstock eller mätsticka. Samtliga försöksvärdar registrerade ensilagets vattenhalt vid respektive skörd. Inläggning och packning i de olika silorna utfördes lager för lager på traditionellt sätt med traktor alternativt lastmaskin.

Slutsatser
Pressvattennivån kan variera kraftigt mellan olika skördar på samma gård. Om olika ts-halter förekommer skiktvis vid inläggningen kan pressvattnet radikalt omfördelas inom silon. Att uttrycka maximala pressvattennivån i procent av silohöjden förefaller mer adekvat än, som hittills gjorts, ange den som ett bestämt avstånd från siloytan. Det tycks vara rimligt att som riktvärde vid dimensionering räkna med att pressvattennivån ligger på ca 60 % av plansilohöjden. Vid jämförelse mellan detta föreslag och tidigare praxis kan man konstatera att maximal pressvattenivå för 3-4 m silor inte skiljer sig i nämnvärt. Däremot blir den antagna maximala pressvattennivån, med det nu föreslagna riktvärdet, lägre vid större silohöjder. Detta skulle i så fall kunna resultera i att silotillverkarna kan dimensionera för lägre laster än hittills i högre silor med viss kostnadsreducering som följd. För att försäkra sig om att pressvattennivån inte stiger högre, och därmed orsakar motsvarande högre last mot siloväggarna, kan man använda dräneringssystem (med vattenlås) i silokonstruktionen.
Definitivt svar på hur pressvattennivån påverkar tryckbelastningen mot siloväggen kan endast erhållas med tryckmätningar vid inläggning i silor och mätningar under en tidsperiod därefter tills ensilagemassan har satt sig.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev