Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Besättningsrelaterad polyneuropati på häst - med fokus på fall, fallbesättningar samt förekomst av mögelsvampar och neurotoxiska substanser i inplastat vallfoder

Status: Avslutat
Projektnummer: V0747001
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 6 mars 2015
Huvudsökande: Gittan Gröndahl
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: gittan.grondahl@sva.se
Telefon: 018-674297
Beviljade medel: 1 115 000 SEK

Nervsjukdomen förvärvad polyneuropati hos häst (acquired equine polyneuropathy, AEP) förekommer i Norge, Sverige och Finland sedan 1990-talet. Målet för studien var att studera kliniska fynd, patologi, epidemiologi samt foderhygien vid AEP. 136 utbrott av AEP i Sverige och Norge registrerades 1995-2012., med övervikt i Oslotrakten, Rogaland samt Mälardalen och främst mellan januari till maj. Spatiotemporala samband kunde påvisas. Prevalensen var 27% och falldödligheten 29%. Överlevande tillfrisknade efter en mediantid av 7 månader. Överkotning var ett typiskt symptom, i vissa fall progredierande till oförmåga att resa sig. Unga hästar drabbades oftare. Både friska och insjuknade hästar hade ätit hösilage, ofta med nedsatt kvalitet. Myelin- och axonskador samt inflammation sågs i perifera nerver. Projektet har gett ny information om utbredning, historik, förlopp, patologi samt prognos till veterinärer och hästägare om en sjukdom som inte förut varit beskriven i litteraturen.

Om dina hästar en efter en börjar ”tappa bakben”, bli snubbliga och kota över så att de får sår på benen, så kan det vara den obehagliga nervsjukdomen polyneuropati (”acquired equine polyneuropathy”, AEP). Särskilt om det är januari till maj, då 91% av alla utbrott inträffar under dessa månader. Sjukdomen är vanligast i Norge, därefter Sverige. Sjukdomen har även förekommit i Finland, men inte i andra länder såvitt känt.

Vi har kartlagt sjukdomen i ett flerårigt projekt. Utbrotten ansamlas under vissa perioder i vissa regioner. Osloregionen och Rogaland i Norge samt Mälardalen i Sverige har haft flest fall genom åren. Norge har haft 88% av utbrotten, trots att Sverige har tre gånger fler hästar. Undersökningen baserade sig på alla 136 utbrott av sjukdomen i Sverige och Norge som är kända fram till 2012, sedan första fallet 1995.

Drabbar alla sorters hästar

Polyneuropati är en allvarlig sjukdom som angrep i genomsnitt en tredjedel av hästarna i 13 drabbade stall som vi undersökte närmare. De drabbade hästarna var av många olika raser och användningsområden som dressyr, hoppning, trav, distans, eller avel. De hölls både på stall och lösdrift. Unga hästar blev oftare sjuka, även om alla åldrar drabbades. Inga särskilda skötselåtgärder kunde kopplas till sjukdomen. Hästarna kotar över särskilt lätt om de går på en liten cirkel, bromsar in snabbt från trav, eller när de blir stressade. Hästar som är gravt påverkade kan ramla omkull och ha svårt att resa sig igen. Man kan därför bli tvungen att avliva en sådan häst. En tredjedel av de sjuka hästarna i studien fick avlivas, men resten uppnådde full funktion igen efter i genomsnitt 7 månader.

Nedbrytning av benens nerver

Nervskador fanns på de perifera nerverna till både fram- och bakben vid obduktion. Nerverna innehöll färre nervfibrer än normalt. Tecken på nedbrytning sågs både i själva nervfibern, axonet, och i de isolerande myelinskidorna. I cellerna som bildar myelin fanns förändringar som verkar vara typiska för just denna sjukdom. Inflammation sågs runt och i nervfibrerna.

Hösilage är misstänkt

Vår teori idag är att polyneuropati (AEP) kan utlösas av en exponering för ett toxin (gift) som hästarna får i sig via hösilaget, och att det tar en viss tid innan kliniska symptom ses hos hästen. Både friska och insjuknade hästar på de drabbade gårdarna hade ätit inplastat vallfoder, hösilage. På två gårdar där man haft olika foderpartier, insjuknade bara hästar som ätit av ett visst foderparti. De flesta foderprov som undersöktes från drabbade gårdar hade anmärkning på lukten och utseendet. De hade dock inte mer växt av mögel, jäst eller enterobakterier än foder från gårdar utan insjuknade hästar. Vi kunde inte heller finna kända nervgifter från mögel i proverna. Men det kan finnas toxiner som vi ännu inte känner till.

Lång konvalescens

Våra råd till hästägare som drabbas av polyneuropati (AEP) är att hästen behöver vila ordentligt under flera månader. Eftersom grovfodret kan misstänkas, är det lämpligt att byta ut det mot ett annat foder. Ingen specifik behandling finns. Prognosen för tillfrisknande är osäker, åtminstone tills att man ser att hästen inte har förvärrat sina symptom allvarligt under den första månaden.

Detta forskningsprojekt har gett ny information till veterinärer, hästägare och rådgivare om en sjukdom som inte har varit beskriven i litteraturen tidigare. Vi har nu kunnat ge en bra bild av utbredning, mönster, historik, symptom, förlopp, obduktionsfynd samt prognos för överlevnad och tillfrisknande vid AEP. I våra pågående forskningsstudier kommer vi att gå djupare in på vad som händer i kroppen hos hästar som drabbas av denna form av polyneuropati, för att på så sätt försöka hitta orsaken till sjukdomen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Gödselfiber som strö - effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet,ekonomi och miljö
Knut-Håkan Jeppsson

Projektnummer: O-19-20-312 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass
Meat
Milk

About 200 dairy farms in Sweden use recycled manure solids (RMS) as bedding material and the number is increasing. Advantages is low price, reliable availability and good cow comfort. The main disadvantage is the risk of increased bacterial growth on the lying area affecting especially udder health …

Läs mer

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Utveckling av Bästa praxis inom svensk klövvård
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-19-20-318 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat
Milk

Every year, about 500,000 claw trimmings are recorded in Swedish dairy cattle. The aim of claw trimming is to detect, treat and prevent painful claw lesions. However, the claw trimming in itself can be harmful and cause claw lesions if it is not done correctly. The aim of the project is to develop …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress