Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Beslutsstöd för implementering av nya områden för jordbrukets tillväxt

Status: Avslutat
Projektnummer: H0646155
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 1 mars 2012
Huvudsökande: Magnus Ljung
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: magnus.ljung@slu.se
Telefon: 0511-67117
Beviljade medel: 600 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med studien är att öka kunskapen om vad som stödjer införandet av nya bioenergiteknologier. Lantbrukarnas attityder har studerats via en enkät och teknikhindren via en teoretisk analys. Teknologiernas komplexitet, svaga kompatibilitet med befintlig produktion och oklara relativ fördel är några hinder. Även strukturella faktorer försvårar implementering. Över 60% av lantbrukarna är intresserade av att utveckla agrar bioenergi både för marknaden och för eget bruk. Särskilt viktigt är också långsiktiga politiska signaler (68%), tydlig efterfrågan (52%) och kapitaltillgång (40%). Biogas framstår som det mest intressanta alternativet idag. Utmaningen för en bred implementering är att kunna anpassa rådgivningen och rikta åtgärderna där hindren är. Empiriskt grundade beslutsstöd är en framgångsfaktor. Inom ett antal områden är kunskaperna idag inte tillräckliga för att implementeringen av nya teknologier ska bli effektiv. Studien pekar på ett antal sådana luckor och behov.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Titel
Beslutsstöd för implementering av nya områden för jordbrukets tillväxt

Syfte
Ett område som bedöms ha stor tillväxtpotential för svenskt jordbruk är agrar bioenergi. Syftet med forskningsprojektet är att ge ökad kunskap om de faktorer som stödjer eller hindrar implementeringen av olika bioenergiteknologier. Något som är speciellt för denna studie är att olika bioenergiteknologiers jämförs med varandra.

Resultat
Drygt 500 lantbrukare har svarat på en enkät angående deras attityder till olika markanvändning och bioenergisystem. Över 60% av lantbrukarna är intresserade av att utveckla agrar bioenergi på den egna gården. De som vill utveckla bioenergi vill helst göra det både för marknaden och för eget bruk (55%). 15% vill utveckla bioenergi endast för eget bruk. Vad som anses särskilt viktigt för att våga satsa är dock långsiktiga politiska signaler eller riktlinjer (68%), tydlig efterfrågan på marknaden (52%) och kapitaltillgång (40%). Biogas framstår som det mest intressanta alternativet för lantbrukarna om man tittar tvärs över populationen, medan biobaserade drivmedel möter stor tveksamhet.

För att komma åt vilka hinder som gör att vissa teknologier snabbare kommer till praktisk användning i jordbruket har vi använt oss av en teoretisk modell som studerar hur teknologier sprids. Det framkommer då att olika tekniska system inom bioenergi uppvisar olika hinder. En hög teknisk komplexitet och svårigheter att testa i liten skala är hinder för biogasen, varför utbildning samt försöksanläggningar och goda exempel blir av central betydelse. Oklarheter rörande den relativa fördelen med att odla havre för energiändamål, jämfört med odla den eller andra grödor i växtföljden, är ett tydligt hinder för denna energiråvara. Något som också kan sägas gälla för halmen. För dessa bioenergiteknologier är dock prövbarheten högre – det går att, med relativt små investeringar, testa sig fram innan man satsar stort. Energiskogen kan falla på problem rörande observerbarhet och kompatibilitet. Med det förra avses de förändringar i landskapsbild som inte alltid upplevs som positivt, och för det senare så avses att odlingen skiljer sig åt från all annan odling på gården och därmed är det svårt att se hur befintliga resurser skall kunna nyttjas optimalt. För hampan så har det hittills varit en fråga om att hantera en delvis hög teknisk komplexitet, dels vissa oklarheter när det gäller råvarans relativa fördel kontra andra energiråvaror. Implementering handlar därför dels om att minimera hindren, dels om att förstärka de fördelar som olika teknologier har.

Slutsatser
Naturligtvis finns även många strukturella faktorer som försvårar implementering, vilket överensstämmer med den bild som lantbrukarna ger när de får frågan. Det handlar bl a om ekonomiskt risktagande, marknadens utveckling på energigrödor men också konkurrande grödor, samt stöd i samband med investeringar (både kunskapsmässigt och ekonomiskt). En utmaning för en bred implementering av nya tillväxtområden för lantbruket och är dock alltid att kunna anpassa rådgivningen och rikta konkreta stödåtgärder till de områden där de avgörande hindren de facto finns. Detta förutsätter en mer nyanserad åtgärdsstrategi, dvs allmänna åtgärder för att stödja bioenergins utveckling i Sverige kan ge bättre förutsättningar men hanterar i regel inte de konkreta hindren som försvårar implementeringen av en specifik bioenergiteknologi. Empiriskt grundade beslutsstöd är därför en framgångsfaktor (delstudie 2), en annan är en ökad förståelse av de aktörer som skall göra jobbet, dvs främst lantbrukare (delstudie 1). Det finns ett antal områden där kunskaperna idag inte är tillräckliga för att implementeringen av bioenergi ska vara effektiv. Studien pekar på ett antal sådana luckor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev