Beslutsstöd för implementering av nya områden för jordbrukets tillväxt

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med studien är att öka kunskapen om vad som stödjer införandet av nya bioenergiteknologier. Lantbrukarnas attityder har studerats via en enkät och teknikhindren via en teoretisk analys. Teknologiernas komplexitet, svaga kompatibilitet med befintlig produktion och oklara relativ fördel är några hinder. Även strukturella faktorer försvårar implementering. Över 60% av lantbrukarna är intresserade av att utveckla agrar bioenergi både för marknaden och för eget bruk. Särskilt viktigt är också långsiktiga politiska signaler (68%), tydlig efterfrågan (52%) och kapitaltillgång (40%). Biogas framstår som det mest intressanta alternativet idag. Utmaningen för en bred implementering är att kunna anpassa rådgivningen och rikta åtgärderna där hindren är. Empiriskt grundade beslutsstöd är en framgångsfaktor. Inom ett antal områden är kunskaperna idag inte tillräckliga för att implementeringen av nya teknologier ska bli effektiv. Studien pekar på ett antal sådana luckor och behov.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Titel
Beslutsstöd för implementering av nya områden för jordbrukets tillväxt

Syfte
Ett område som bedöms ha stor tillväxtpotential för svenskt jordbruk är agrar bioenergi. Syftet med forskningsprojektet är att ge ökad kunskap om de faktorer som stödjer eller hindrar implementeringen av olika bioenergiteknologier. Något som är speciellt för denna studie är att olika bioenergiteknologiers jämförs med varandra.

Resultat
Drygt 500 lantbrukare har svarat på en enkät angående deras attityder till olika markanvändning och bioenergisystem. Över 60% av lantbrukarna är intresserade av att utveckla agrar bioenergi på den egna gården. De som vill utveckla bioenergi vill helst göra det både för marknaden och för eget bruk (55%). 15% vill utveckla bioenergi endast för eget bruk. Vad som anses särskilt viktigt för att våga satsa är dock långsiktiga politiska signaler eller riktlinjer (68%), tydlig efterfrågan på marknaden (52%) och kapitaltillgång (40%). Biogas framstår som det mest intressanta alternativet för lantbrukarna om man tittar tvärs över populationen, medan biobaserade drivmedel möter stor tveksamhet.

För att komma åt vilka hinder som gör att vissa teknologier snabbare kommer till praktisk användning i jordbruket har vi använt oss av en teoretisk modell som studerar hur teknologier sprids. Det framkommer då att olika tekniska system inom bioenergi uppvisar olika hinder. En hög teknisk komplexitet och svårigheter att testa i liten skala är hinder för biogasen, varför utbildning samt försöksanläggningar och goda exempel blir av central betydelse. Oklarheter rörande den relativa fördelen med att odla havre för energiändamål, jämfört med odla den eller andra grödor i växtföljden, är ett tydligt hinder för denna energiråvara. Något som också kan sägas gälla för halmen. För dessa bioenergiteknologier är dock prövbarheten högre – det går att, med relativt små investeringar, testa sig fram innan man satsar stort. Energiskogen kan falla på problem rörande observerbarhet och kompatibilitet. Med det förra avses de förändringar i landskapsbild som inte alltid upplevs som positivt, och för det senare så avses att odlingen skiljer sig åt från all annan odling på gården och därmed är det svårt att se hur befintliga resurser skall kunna nyttjas optimalt. För hampan så har det hittills varit en fråga om att hantera en delvis hög teknisk komplexitet, dels vissa oklarheter när det gäller råvarans relativa fördel kontra andra energiråvaror. Implementering handlar därför dels om att minimera hindren, dels om att förstärka de fördelar som olika teknologier har.

Slutsatser
Naturligtvis finns även många strukturella faktorer som försvårar implementering, vilket överensstämmer med den bild som lantbrukarna ger när de får frågan. Det handlar bl a om ekonomiskt risktagande, marknadens utveckling på energigrödor men också konkurrande grödor, samt stöd i samband med investeringar (både kunskapsmässigt och ekonomiskt). En utmaning för en bred implementering av nya tillväxtområden för lantbruket och är dock alltid att kunna anpassa rådgivningen och rikta konkreta stödåtgärder till de områden där de avgörande hindren de facto finns. Detta förutsätter en mer nyanserad åtgärdsstrategi, dvs allmänna åtgärder för att stödja bioenergins utveckling i Sverige kan ge bättre förutsättningar men hanterar i regel inte de konkreta hindren som försvårar implementeringen av en specifik bioenergiteknologi. Empiriskt grundade beslutsstöd är därför en framgångsfaktor (delstudie 2), en annan är en ökad förståelse av de aktörer som skall göra jobbet, dvs främst lantbrukare (delstudie 1). Det finns ett antal områden där kunskaperna idag inte är tillräckliga för att implementeringen av bioenergi ska vara effektiv. Studien pekar på ett antal sådana luckor.