Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Beslutsstöd för implementering av nya områden för jordbrukets tillväxt

Status: Avslutat
Projektnummer: H0646155
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 1 mars 2012
Huvudsökande: Magnus Ljung
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: magnus.ljung@slu.se
Telefon: 0511-67117
Beviljade medel: 600 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med studien är att öka kunskapen om vad som stödjer införandet av nya bioenergiteknologier. Lantbrukarnas attityder har studerats via en enkät och teknikhindren via en teoretisk analys. Teknologiernas komplexitet, svaga kompatibilitet med befintlig produktion och oklara relativ fördel är några hinder. Även strukturella faktorer försvårar implementering. Över 60% av lantbrukarna är intresserade av att utveckla agrar bioenergi både för marknaden och för eget bruk. Särskilt viktigt är också långsiktiga politiska signaler (68%), tydlig efterfrågan (52%) och kapitaltillgång (40%). Biogas framstår som det mest intressanta alternativet idag. Utmaningen för en bred implementering är att kunna anpassa rådgivningen och rikta åtgärderna där hindren är. Empiriskt grundade beslutsstöd är en framgångsfaktor. Inom ett antal områden är kunskaperna idag inte tillräckliga för att implementeringen av nya teknologier ska bli effektiv. Studien pekar på ett antal sådana luckor och behov.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Titel
Beslutsstöd för implementering av nya områden för jordbrukets tillväxt

Syfte
Ett område som bedöms ha stor tillväxtpotential för svenskt jordbruk är agrar bioenergi. Syftet med forskningsprojektet är att ge ökad kunskap om de faktorer som stödjer eller hindrar implementeringen av olika bioenergiteknologier. Något som är speciellt för denna studie är att olika bioenergiteknologiers jämförs med varandra.

Resultat
Drygt 500 lantbrukare har svarat på en enkät angående deras attityder till olika markanvändning och bioenergisystem. Över 60% av lantbrukarna är intresserade av att utveckla agrar bioenergi på den egna gården. De som vill utveckla bioenergi vill helst göra det både för marknaden och för eget bruk (55%). 15% vill utveckla bioenergi endast för eget bruk. Vad som anses särskilt viktigt för att våga satsa är dock långsiktiga politiska signaler eller riktlinjer (68%), tydlig efterfrågan på marknaden (52%) och kapitaltillgång (40%). Biogas framstår som det mest intressanta alternativet för lantbrukarna om man tittar tvärs över populationen, medan biobaserade drivmedel möter stor tveksamhet.

För att komma åt vilka hinder som gör att vissa teknologier snabbare kommer till praktisk användning i jordbruket har vi använt oss av en teoretisk modell som studerar hur teknologier sprids. Det framkommer då att olika tekniska system inom bioenergi uppvisar olika hinder. En hög teknisk komplexitet och svårigheter att testa i liten skala är hinder för biogasen, varför utbildning samt försöksanläggningar och goda exempel blir av central betydelse. Oklarheter rörande den relativa fördelen med att odla havre för energiändamål, jämfört med odla den eller andra grödor i växtföljden, är ett tydligt hinder för denna energiråvara. Något som också kan sägas gälla för halmen. För dessa bioenergiteknologier är dock prövbarheten högre – det går att, med relativt små investeringar, testa sig fram innan man satsar stort. Energiskogen kan falla på problem rörande observerbarhet och kompatibilitet. Med det förra avses de förändringar i landskapsbild som inte alltid upplevs som positivt, och för det senare så avses att odlingen skiljer sig åt från all annan odling på gården och därmed är det svårt att se hur befintliga resurser skall kunna nyttjas optimalt. För hampan så har det hittills varit en fråga om att hantera en delvis hög teknisk komplexitet, dels vissa oklarheter när det gäller råvarans relativa fördel kontra andra energiråvaror. Implementering handlar därför dels om att minimera hindren, dels om att förstärka de fördelar som olika teknologier har.

Slutsatser
Naturligtvis finns även många strukturella faktorer som försvårar implementering, vilket överensstämmer med den bild som lantbrukarna ger när de får frågan. Det handlar bl a om ekonomiskt risktagande, marknadens utveckling på energigrödor men också konkurrande grödor, samt stöd i samband med investeringar (både kunskapsmässigt och ekonomiskt). En utmaning för en bred implementering av nya tillväxtområden för lantbruket och är dock alltid att kunna anpassa rådgivningen och rikta konkreta stödåtgärder till de områden där de avgörande hindren de facto finns. Detta förutsätter en mer nyanserad åtgärdsstrategi, dvs allmänna åtgärder för att stödja bioenergins utveckling i Sverige kan ge bättre förutsättningar men hanterar i regel inte de konkreta hindren som försvårar implementeringen av en specifik bioenergiteknologi. Empiriskt grundade beslutsstöd är därför en framgångsfaktor (delstudie 2), en annan är en ökad förståelse av de aktörer som skall göra jobbet, dvs främst lantbrukare (delstudie 1). Det finns ett antal områden där kunskaperna idag inte är tillräckliga för att implementeringen av bioenergi ska vara effektiv. Studien pekar på ett antal sådana luckor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Amerikansk vapenfluga larver som fodermedel i äggproduktion – med fokus på miljöberikning och alternativ proteinkälla.
Fernanda Tahamtani, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-82-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry have a strong motivation for foraging and spend most of the day pecking and searching for food. In commercial conditions, the birds are fed a pellet diet, which is consumed very quickly. Consequently, hens spend a large part of the day engaging in abnormal non-food related pecking …

Läs mer

Fluglarvskompostering för hållbart omhändertagande av organiska restströmmar från växthusodling
Cecilia Lalander, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-83-497 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This application aims at finding a solution to a problem that exists in greenhouse production. Greenhouses have long been considered to be closed systems with no leakage to the surrounding environment. However, it has been shown that plant protection products (PPP) are found in the environment …

Läs mer

Vallbaserade produkter för enkelmagade djur – ett steg närmare kommersialisering!
Carina Gunnarsson, RISE Jordbruk och livsmedel

Projektnummer: JTI-20-82-491 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is about refining grass to meet a demand for proteins for, above all, organic poultry production and an expected increased demand for soy-free feed solutions for monogastric animals. Forage-based products also improve the economic preconditions to increase the proportion of grass in …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Metan- och lustgasemissioner från fjäderfägödsellager
Kristina Mjöfors, RISE- Research Institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-20-82-483 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The purpose of the project is to produce reliable emission factors for storage of poultry manure regarding methane and nitrous oxide emissions.

This project will focus on methane and nitrous oxide emissions from laying hens and the project is a supplement to an FoU project funded by the Swedish …

Läs mer

Förbättrad ekonomi på biogasanläggningar och i gödselhantering genom fler nationella standardmetoder för hygienisering
Petter Melin, RISE Research Institutes of Sweden AB

Projektnummer: JTI-20-83-495 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

According to applicable legislation, manure and digestate must be sanitized in order to prevent disease transmission before they may be merchandised on the open market. Swedish plants currently have the choice between using one of two standard methods (70 °C for 1 h, or 52 °C for 10 h), or carry …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev