Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Beslutsstöd för implementering av nya områden för jordbrukets tillväxt

Status: Avslutat
Projektnummer: H0646155
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 1 mars 2012
Huvudsökande: Magnus Ljung
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: magnus.ljung@slu.se
Telefon: 0511-67117
Beviljade medel: 600 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med studien är att öka kunskapen om vad som stödjer införandet av nya bioenergiteknologier. Lantbrukarnas attityder har studerats via en enkät och teknikhindren via en teoretisk analys. Teknologiernas komplexitet, svaga kompatibilitet med befintlig produktion och oklara relativ fördel är några hinder. Även strukturella faktorer försvårar implementering. Över 60% av lantbrukarna är intresserade av att utveckla agrar bioenergi både för marknaden och för eget bruk. Särskilt viktigt är också långsiktiga politiska signaler (68%), tydlig efterfrågan (52%) och kapitaltillgång (40%). Biogas framstår som det mest intressanta alternativet idag. Utmaningen för en bred implementering är att kunna anpassa rådgivningen och rikta åtgärderna där hindren är. Empiriskt grundade beslutsstöd är en framgångsfaktor. Inom ett antal områden är kunskaperna idag inte tillräckliga för att implementeringen av nya teknologier ska bli effektiv. Studien pekar på ett antal sådana luckor och behov.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Titel
Beslutsstöd för implementering av nya områden för jordbrukets tillväxt

Syfte
Ett område som bedöms ha stor tillväxtpotential för svenskt jordbruk är agrar bioenergi. Syftet med forskningsprojektet är att ge ökad kunskap om de faktorer som stödjer eller hindrar implementeringen av olika bioenergiteknologier. Något som är speciellt för denna studie är att olika bioenergiteknologiers jämförs med varandra.

Resultat
Drygt 500 lantbrukare har svarat på en enkät angående deras attityder till olika markanvändning och bioenergisystem. Över 60% av lantbrukarna är intresserade av att utveckla agrar bioenergi på den egna gården. De som vill utveckla bioenergi vill helst göra det både för marknaden och för eget bruk (55%). 15% vill utveckla bioenergi endast för eget bruk. Vad som anses särskilt viktigt för att våga satsa är dock långsiktiga politiska signaler eller riktlinjer (68%), tydlig efterfrågan på marknaden (52%) och kapitaltillgång (40%). Biogas framstår som det mest intressanta alternativet för lantbrukarna om man tittar tvärs över populationen, medan biobaserade drivmedel möter stor tveksamhet.

För att komma åt vilka hinder som gör att vissa teknologier snabbare kommer till praktisk användning i jordbruket har vi använt oss av en teoretisk modell som studerar hur teknologier sprids. Det framkommer då att olika tekniska system inom bioenergi uppvisar olika hinder. En hög teknisk komplexitet och svårigheter att testa i liten skala är hinder för biogasen, varför utbildning samt försöksanläggningar och goda exempel blir av central betydelse. Oklarheter rörande den relativa fördelen med att odla havre för energiändamål, jämfört med odla den eller andra grödor i växtföljden, är ett tydligt hinder för denna energiråvara. Något som också kan sägas gälla för halmen. För dessa bioenergiteknologier är dock prövbarheten högre – det går att, med relativt små investeringar, testa sig fram innan man satsar stort. Energiskogen kan falla på problem rörande observerbarhet och kompatibilitet. Med det förra avses de förändringar i landskapsbild som inte alltid upplevs som positivt, och för det senare så avses att odlingen skiljer sig åt från all annan odling på gården och därmed är det svårt att se hur befintliga resurser skall kunna nyttjas optimalt. För hampan så har det hittills varit en fråga om att hantera en delvis hög teknisk komplexitet, dels vissa oklarheter när det gäller råvarans relativa fördel kontra andra energiråvaror. Implementering handlar därför dels om att minimera hindren, dels om att förstärka de fördelar som olika teknologier har.

Slutsatser
Naturligtvis finns även många strukturella faktorer som försvårar implementering, vilket överensstämmer med den bild som lantbrukarna ger när de får frågan. Det handlar bl a om ekonomiskt risktagande, marknadens utveckling på energigrödor men också konkurrande grödor, samt stöd i samband med investeringar (både kunskapsmässigt och ekonomiskt). En utmaning för en bred implementering av nya tillväxtområden för lantbruket och är dock alltid att kunna anpassa rådgivningen och rikta konkreta stödåtgärder till de områden där de avgörande hindren de facto finns. Detta förutsätter en mer nyanserad åtgärdsstrategi, dvs allmänna åtgärder för att stödja bioenergins utveckling i Sverige kan ge bättre förutsättningar men hanterar i regel inte de konkreta hindren som försvårar implementeringen av en specifik bioenergiteknologi. Empiriskt grundade beslutsstöd är därför en framgångsfaktor (delstudie 2), en annan är en ökad förståelse av de aktörer som skall göra jobbet, dvs främst lantbrukare (delstudie 1). Det finns ett antal områden där kunskaperna idag inte är tillräckliga för att implementeringen av bioenergi ska vara effektiv. Studien pekar på ett antal sådana luckor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Potatis
Växtodling

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Nutritions- och hälsoindikatorer inom Livscykelanalyser (LCA) av livsmedel
Ulf Sonesson, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: R-18-26-133 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food is a central component for a sustainable society, environmentally but also for public health. To make sound decisions on sustainable food choices, methods that combine environmental impact, nutritional supply and health impacts need to be developed. Currently, evidence based methods for such …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Utmaningar och behov för svenskt jordbruksproduktion - möjliga vägar för teknikutveckling för att uppnå lönsamhet samt miljö- och klimatanpassning
Eva Salomon, RISE Research institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-19-82-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Swedish agriculture needs to be environmentally and climate-friendly and at the same time be productive, profitable and ethically- and socially sustainable. RISE knowledge and skills covers a large part of Sweden’s agricultural technical competence. RISE has established national and internationally …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Jenny Larsson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev