Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök

Status: Avslutat
Projektnummer: H0841008
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 5 juli 2012
Huvudsökande: Magnus Halling
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: magnus.halling@slu.se
Telefon: 018-671429
Beviljade medel: 1 177 900 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med projektet var att noga följa utvecklingen av näringsvärdet kring första och andra skörden för ett antal marknadssorter i timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrider, rajsvingel och engelskt rajgräs på ett antal platser i södra och mellersta Sverige. Omfattande analyser av olika parametrar för näringskvalitet har gjorts rutvis vid fem olika tillfällen. Resultaten visar att timotejsorterna uppför sig enhetligt mellan platser, år och provtagningstillfällen. Däremot har sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel, rörsvingel och rörsvingelhybrid ett samspel med provtagningstillfälle för NDF-innehåll och energiinnehåll, vilket innebär att de förändrar sig olika över tiden. Skillnader mellan sorter inom art erhölls för flera kvalitetsvariabler. Få tydliga samspel mellan sort och plats har erhållits, men ett tydligt samspel finns mellan plats, skördeår och provtagningstillfälle för alla arter, vilket betyder att här ligger de stora variationerna orsakade av platsbetingelserna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd ett och två

Syfte med studien
Syftet med projektet var att noga följa utvecklingen av näringsvärdet kring första och andra skörden för ett antal marknadssorter i timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrider, rajsvingel och engelskt rajgräs på ett antal platser i södra och mellersta Sverige under två år. Frågan var om det finns sortskillnader i näringskvalitet inom samma art och skillnade mellan olika platser? Genom denna undersökning hoppas man kunna svara på hur sorter av viktiga slåttergräs uppträder på olika platser under olika år. Vilka skillnader är viktigast?

Metod
Projektet utfördes i 19 stycken officiella sortförsök i första årets vall på två till tre platser i tre olika försöksserier. Försöken låg i Halland, på sydsvenska höglandet, Gotland och Enköping. Provtagning för bestämning av näringskvalitet skedde en vecka innan skörd 1, vid skörd 1, en vecka efter skörd 1 samt en vecka innan skörd 2 och vid skörd 2. Totalt fem provtagningstillfällen. I undersökningen ingick totalt 24 olika sorter fördelade på fem olika arter. Elva av dessa sorter fanns med i alla försök inom respektive serie. Följande analyser genomfördes: Smältbarhet (VOS), aska, energi (MJ/kg ts), råprotein, fibrer (NDF) och icke smältbar fiber (iNDF). Råprotein och iNDF bestämdes med NIR-analys och övriga parametrar med våtkemiska referensmetoder. Första skörden togs vid mätarens ax/vippgång, vilket innebär att halva axet var synligt på hälften av skotten. Mätare för de olika arterna var Sigmund (ängssvingel), Birger (engelskt rajgräs) och Switch (timotej).

Skörden gjordes samtidigt för alla sorter och det innebär att i ängsvingelförsöken (R6-202), där också rörsvinglar/rörsvingelhybrider ingår, skedde den i medeltal för alla platser och år den 2 juni, rajgräsförsöken (R6-204) med rajsvinglar skördades den 5 juni och timotejförsöken (R6-201) den 9 juni. Andraskörden skedde i medeltal 39 dagar efter förstaskörden i R6-202, 37 resp. 40 dagar i R6-204 och R6-201.
Resultat
Resultaten visar att timotejsorterna uppför sig enhetligt mellan platser, år och provtagningstillfällen. Däremot påverkas sorternas innehåll av fiber och energi hos engelskt rajgräs, rajsvingel, rörsvingel och rörsvingelhybrid av provtagningstillfället. Konkret innebär det att de förändrar sig olika över tiden. Runt första skörd ökar oftast innehållet av fiber och innehållet av energi minskar. Skillnader mellan sorter inom art visades för flera kvalitetsvariabler. Men få tydliga samvariationer mellan sort och plats hittades. Men en tydlig effekt av plats, skördeår och provtagningstillfälle hittades generellt för alla arter, vilket betyder att här ligger de stora variationerna orsakade av platsbetingelserna och årsmån.
Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
I försöksserien R6-202 kan vi jämföra rörsvinglarna Swaj och Kora, rörsvingelhybriden Hykor och ängssvingeln Sigmund. I försöksserien R6-204 finns de engelska rajgräsen Birger och Malta och rajsvinglarna Felopa och Perun. Marknadssorterna Grindstad, Switch, Lischka och Ragnar ingår i försöksserien R6-201.

Skillnader mellan arter
Även om huvudfrågan rörde sig om eventuella skillnader i näringsvärde mellan marknadssorter inom en och samma art så kan det vara intressant att se på skillnaderna mellan arterna vid ungefärligt samma utvecklingsstadium eller tidpunkt. Artjämförelserna är inte fullt ut korrekta eftersom de olika försöken inte alltid har legat på samma platser och år. Om vi jämför analysresultaten för ängsvingel och engelskt rajgräs vid tidpunkt för skörd 1 och timotejen vid en vecka före skörd 1, får vi en ungefärlig bild vid en praktisk skördetid första veckan i juni.

Fiberinnehållet, NDF-värdet, för timotejsorterna vid en vecka före skörd 1 (2 juni) var 580-590 g NDF/kg ts och hos det engelska rajgräset vid skörd 1 den 5 juni, ca 500 g. De två rajsvinglarna i R6-204 hade högre värde, 510-530 g. Ängsvingel och rörsvingelhybrid hade en fiberhalt som låg mellan 530-540 g/ kg ts vid provtagning i samband med skörd 1.

Den osmältbara delen av fiberinnehållet, iNDF-värdet, var lägst hos ängsvingel och rörsvingelhybrid, 70-90 g/kg NDF. Detta skulle innebära att 90-93 % av fibern är smältbar. I R6-204 varierade värdena för iNDF mellan 100-120 g/kg NDF, medan värdena för timotej en vecka före skörd 1 låg mellan 116-141 g/kg NDF. Om man räknar fram den ”smältbara delen” av fibern blir den högst i timotejen och lägst i rajgräsen. Denna skillnad i de olika fiberfraktionerna mellan arter kan till stor del förklaras med förhållandet mellan andelen blad och andelen strå hos arten.

Energivärdet var högst hos det engelska rajgräset (R6-204) med 11,0-11,5 MJ/kg ts vid skörd 1. Hos ängsvingel och rörsvingelhybrid varierade värdet mellan 10,6-11,0 MJ, medan timotejen en vecka före skörd 1 låg på 10,4-10,8 MJ/kg ts.

Sortskillnader i timotej
Fiber
• Ragnar hade lägre NDF värde än övriga sorter en vecka före skörd 1. Skillnaden är inte statistiskt säker. Vid skörd 1 hade Ragnar en säkert lägre halt än Lischka (ca 10 g), men inte jämfört med Grindstad och Switch. En vecka efter skörd 1 fanns inga säkra skillnader mellan sorterna. Vid en vecka före skörd 2 hade Switch och Grindstad lägre NDF halt än övriga sorter. Vid skörd 2 fanns inga sortskillnader.
• Ragnar hade genomgående lägre halt av iNDF vid de tre provtagningsfällena vid skörd 1 och en vecka före skörd 2. Skillnaden är säker, men ligger endast runt 20 g för de två första tidpunkterna. Även vid skörd 2 hade Ragnar lägst iNDF-halt, men med små skillnader till de andra sorterna. Halterna var genomgående höga, ca 200 g/kg NDF.
Energi
• Ragnar hade högst energihalt vid de tre tidpunkterna kring och vid skörd 1. En vecka före skörd 1 fanns inga säkra skillnader mellan Grindstad Switch och Lischka. Ragnar låg då 0,2-0,4 MJ/kg ts högre. Switch hade lägst energihalt vid skörd 1 och en vecka efter skörd 1. Vid de två tidpunkterna vid skörd 2 hade Lischka lägst energihalt.

De oftast bättre näringsvärdena för sorten Ragnar i jämförelse Switch, Grindstad och Lischka vid samma tillfälle beror till stor del på att Ragnar är ca tre dagar senare än övriga sorter och dessutom ofta har högre bladandel.

Sortskillnader i ängsvingel och rörsvingelhybrid
• Det finns ingen statistisk säker skillnad mellan Hykor, Swaj och Kora. Detta gäller för såväl fibervärdena som energihalten och vid alla tidpunkter. Ängssvingelen Sigmund hade en antydan till ett högre NDF-värde och en lägre energihalt kring skörd 1, men med ett omvänt förhållande gällde kring skörd 2. Skillnaden vid skörd 1 beror på högre stråandel hos Sigmund. Av samma anledning har Sigmund en antydan till högre halt iNDF.
• Hykor, Swaj och Kora hade trots avsaknad av strå i skörd 2 högt NDF-värde (ca 520 g), men lågt iNDF-värde (ca 45 g/kg NDF).

Sortskillnader i engelskt rajgräs och rajsvinglar
• Skillnader finns i NDF-innehåll mellan det engelska rajgräset (Malta och Birger) och rajsvinglarna (Felopa och Perun). Anledningen är den högre stråandelen i rajsvinglarna speciellt i skörd 2.
• Felopa hade högst NDF-värde kring skörd 1 och Perun kring skörd 2. Perun hade vid skörd 2 den klart lägsta energihalten bland de fyra sorterna (0,7 MJ lägre än Birger).
• Det tidiga engelska rajgräset Malta hade högre energihalt än det medelsena Birger vid skörd 1 (0,3 MJ), men vid skörd 2 var förhållandet det omvända.
• iNDF värdena steg snabbt mellan de tre tidpunkterna vid skörd 1 för alla sorter, från ca 70 g en vecka före skörd till 140 g en vecka efter skörd.

Råd till näringen
Val av sorter eller främst sorttyper för de vallgräs som odlas till hö eller ensilage har viss betydelse för näringskvaliteten. Men än större betydelse har skördetiden. Förändringar i innehåll av fiber och energi kan vara väl så snabba i återväxten som i första skörd. Men de stora variationerna som finns mellan geografisk plats och år, vilket inte går att påverka så mycket.

Behov av vidare studier
I detta projekt har vi kunnat se att spridningen i analysresultat för t.ex. iNDF varit stor. Det torde finnas behov av ytterligare NIR-kalibreringar för denna näringsparameter. Det är av intresse för vallodlarna att näringsvärdet rutinmässigt bestäms vid den svenska sortprovningen av vallväxter på likartat sätt som för provningen av stråsädesslagen. Inte minst gäller detta för vall baljväxterna där mycket lite information finns att tillgå idag.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev