Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök

Status: Avslutat
Projektnummer: H0841008
Kategori: Forskningsprogram | Vall & grovfoder
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 5 juli 2012
Huvudsökande: Magnus Halling
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: magnus.halling@slu.se
Telefon: 018-671429
Beviljade medel: 1 177 900 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med projektet var att noga följa utvecklingen av näringsvärdet kring första och andra skörden för ett antal marknadssorter i timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrider, rajsvingel och engelskt rajgräs på ett antal platser i södra och mellersta Sverige. Omfattande analyser av olika parametrar för näringskvalitet har gjorts rutvis vid fem olika tillfällen. Resultaten visar att timotejsorterna uppför sig enhetligt mellan platser, år och provtagningstillfällen. Däremot har sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel, rörsvingel och rörsvingelhybrid ett samspel med provtagningstillfälle för NDF-innehåll och energiinnehåll, vilket innebär att de förändrar sig olika över tiden. Skillnader mellan sorter inom art erhölls för flera kvalitetsvariabler. Få tydliga samspel mellan sort och plats har erhållits, men ett tydligt samspel finns mellan plats, skördeår och provtagningstillfälle för alla arter, vilket betyder att här ligger de stora variationerna orsakade av platsbetingelserna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd ett och två

Syfte med studien
Syftet med projektet var att noga följa utvecklingen av näringsvärdet kring första och andra skörden för ett antal marknadssorter i timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrider, rajsvingel och engelskt rajgräs på ett antal platser i södra och mellersta Sverige under två år. Frågan var om det finns sortskillnader i näringskvalitet inom samma art och skillnade mellan olika platser? Genom denna undersökning hoppas man kunna svara på hur sorter av viktiga slåttergräs uppträder på olika platser under olika år. Vilka skillnader är viktigast?

Metod
Projektet utfördes i 19 stycken officiella sortförsök i första årets vall på två till tre platser i tre olika försöksserier. Försöken låg i Halland, på sydsvenska höglandet, Gotland och Enköping. Provtagning för bestämning av näringskvalitet skedde en vecka innan skörd 1, vid skörd 1, en vecka efter skörd 1 samt en vecka innan skörd 2 och vid skörd 2. Totalt fem provtagningstillfällen. I undersökningen ingick totalt 24 olika sorter fördelade på fem olika arter. Elva av dessa sorter fanns med i alla försök inom respektive serie. Följande analyser genomfördes: Smältbarhet (VOS), aska, energi (MJ/kg ts), råprotein, fibrer (NDF) och icke smältbar fiber (iNDF). Råprotein och iNDF bestämdes med NIR-analys och övriga parametrar med våtkemiska referensmetoder. Första skörden togs vid mätarens ax/vippgång, vilket innebär att halva axet var synligt på hälften av skotten. Mätare för de olika arterna var Sigmund (ängssvingel), Birger (engelskt rajgräs) och Switch (timotej).

Skörden gjordes samtidigt för alla sorter och det innebär att i ängsvingelförsöken (R6-202), där också rörsvinglar/rörsvingelhybrider ingår, skedde den i medeltal för alla platser och år den 2 juni, rajgräsförsöken (R6-204) med rajsvinglar skördades den 5 juni och timotejförsöken (R6-201) den 9 juni. Andraskörden skedde i medeltal 39 dagar efter förstaskörden i R6-202, 37 resp. 40 dagar i R6-204 och R6-201.
Resultat
Resultaten visar att timotejsorterna uppför sig enhetligt mellan platser, år och provtagningstillfällen. Däremot påverkas sorternas innehåll av fiber och energi hos engelskt rajgräs, rajsvingel, rörsvingel och rörsvingelhybrid av provtagningstillfället. Konkret innebär det att de förändrar sig olika över tiden. Runt första skörd ökar oftast innehållet av fiber och innehållet av energi minskar. Skillnader mellan sorter inom art visades för flera kvalitetsvariabler. Men få tydliga samvariationer mellan sort och plats hittades. Men en tydlig effekt av plats, skördeår och provtagningstillfälle hittades generellt för alla arter, vilket betyder att här ligger de stora variationerna orsakade av platsbetingelserna och årsmån.
Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
I försöksserien R6-202 kan vi jämföra rörsvinglarna Swaj och Kora, rörsvingelhybriden Hykor och ängssvingeln Sigmund. I försöksserien R6-204 finns de engelska rajgräsen Birger och Malta och rajsvinglarna Felopa och Perun. Marknadssorterna Grindstad, Switch, Lischka och Ragnar ingår i försöksserien R6-201.

Skillnader mellan arter
Även om huvudfrågan rörde sig om eventuella skillnader i näringsvärde mellan marknadssorter inom en och samma art så kan det vara intressant att se på skillnaderna mellan arterna vid ungefärligt samma utvecklingsstadium eller tidpunkt. Artjämförelserna är inte fullt ut korrekta eftersom de olika försöken inte alltid har legat på samma platser och år. Om vi jämför analysresultaten för ängsvingel och engelskt rajgräs vid tidpunkt för skörd 1 och timotejen vid en vecka före skörd 1, får vi en ungefärlig bild vid en praktisk skördetid första veckan i juni.

Fiberinnehållet, NDF-värdet, för timotejsorterna vid en vecka före skörd 1 (2 juni) var 580-590 g NDF/kg ts och hos det engelska rajgräset vid skörd 1 den 5 juni, ca 500 g. De två rajsvinglarna i R6-204 hade högre värde, 510-530 g. Ängsvingel och rörsvingelhybrid hade en fiberhalt som låg mellan 530-540 g/ kg ts vid provtagning i samband med skörd 1.

Den osmältbara delen av fiberinnehållet, iNDF-värdet, var lägst hos ängsvingel och rörsvingelhybrid, 70-90 g/kg NDF. Detta skulle innebära att 90-93 % av fibern är smältbar. I R6-204 varierade värdena för iNDF mellan 100-120 g/kg NDF, medan värdena för timotej en vecka före skörd 1 låg mellan 116-141 g/kg NDF. Om man räknar fram den ”smältbara delen” av fibern blir den högst i timotejen och lägst i rajgräsen. Denna skillnad i de olika fiberfraktionerna mellan arter kan till stor del förklaras med förhållandet mellan andelen blad och andelen strå hos arten.

Energivärdet var högst hos det engelska rajgräset (R6-204) med 11,0-11,5 MJ/kg ts vid skörd 1. Hos ängsvingel och rörsvingelhybrid varierade värdet mellan 10,6-11,0 MJ, medan timotejen en vecka före skörd 1 låg på 10,4-10,8 MJ/kg ts.

Sortskillnader i timotej
Fiber
• Ragnar hade lägre NDF värde än övriga sorter en vecka före skörd 1. Skillnaden är inte statistiskt säker. Vid skörd 1 hade Ragnar en säkert lägre halt än Lischka (ca 10 g), men inte jämfört med Grindstad och Switch. En vecka efter skörd 1 fanns inga säkra skillnader mellan sorterna. Vid en vecka före skörd 2 hade Switch och Grindstad lägre NDF halt än övriga sorter. Vid skörd 2 fanns inga sortskillnader.
• Ragnar hade genomgående lägre halt av iNDF vid de tre provtagningsfällena vid skörd 1 och en vecka före skörd 2. Skillnaden är säker, men ligger endast runt 20 g för de två första tidpunkterna. Även vid skörd 2 hade Ragnar lägst iNDF-halt, men med små skillnader till de andra sorterna. Halterna var genomgående höga, ca 200 g/kg NDF.
Energi
• Ragnar hade högst energihalt vid de tre tidpunkterna kring och vid skörd 1. En vecka före skörd 1 fanns inga säkra skillnader mellan Grindstad Switch och Lischka. Ragnar låg då 0,2-0,4 MJ/kg ts högre. Switch hade lägst energihalt vid skörd 1 och en vecka efter skörd 1. Vid de två tidpunkterna vid skörd 2 hade Lischka lägst energihalt.

De oftast bättre näringsvärdena för sorten Ragnar i jämförelse Switch, Grindstad och Lischka vid samma tillfälle beror till stor del på att Ragnar är ca tre dagar senare än övriga sorter och dessutom ofta har högre bladandel.

Sortskillnader i ängsvingel och rörsvingelhybrid
• Det finns ingen statistisk säker skillnad mellan Hykor, Swaj och Kora. Detta gäller för såväl fibervärdena som energihalten och vid alla tidpunkter. Ängssvingelen Sigmund hade en antydan till ett högre NDF-värde och en lägre energihalt kring skörd 1, men med ett omvänt förhållande gällde kring skörd 2. Skillnaden vid skörd 1 beror på högre stråandel hos Sigmund. Av samma anledning har Sigmund en antydan till högre halt iNDF.
• Hykor, Swaj och Kora hade trots avsaknad av strå i skörd 2 högt NDF-värde (ca 520 g), men lågt iNDF-värde (ca 45 g/kg NDF).

Sortskillnader i engelskt rajgräs och rajsvinglar
• Skillnader finns i NDF-innehåll mellan det engelska rajgräset (Malta och Birger) och rajsvinglarna (Felopa och Perun). Anledningen är den högre stråandelen i rajsvinglarna speciellt i skörd 2.
• Felopa hade högst NDF-värde kring skörd 1 och Perun kring skörd 2. Perun hade vid skörd 2 den klart lägsta energihalten bland de fyra sorterna (0,7 MJ lägre än Birger).
• Det tidiga engelska rajgräset Malta hade högre energihalt än det medelsena Birger vid skörd 1 (0,3 MJ), men vid skörd 2 var förhållandet det omvända.
• iNDF värdena steg snabbt mellan de tre tidpunkterna vid skörd 1 för alla sorter, från ca 70 g en vecka före skörd till 140 g en vecka efter skörd.

Råd till näringen
Val av sorter eller främst sorttyper för de vallgräs som odlas till hö eller ensilage har viss betydelse för näringskvaliteten. Men än större betydelse har skördetiden. Förändringar i innehåll av fiber och energi kan vara väl så snabba i återväxten som i första skörd. Men de stora variationerna som finns mellan geografisk plats och år, vilket inte går att påverka så mycket.

Behov av vidare studier
I detta projekt har vi kunnat se att spridningen i analysresultat för t.ex. iNDF varit stor. Det torde finnas behov av ytterligare NIR-kalibreringar för denna näringsparameter. Det är av intresse för vallodlarna att näringsvärdet rutinmässigt bestäms vid den svenska sortprovningen av vallväxter på likartat sätt som för provningen av stråsädesslagen. Inte minst gäller detta för vall baljväxterna där mycket lite information finns att tillgå idag.

 

Antal träffar i projektbanken: 1612

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress