Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök

Status: Avslutat
Projektnummer: H0841008
Kategori: Forskningsprogram | Vall & grovfoder
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 5 juli 2012
Huvudsökande: Magnus Halling
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: magnus.halling@slu.se
Telefon: 018-671429
Beviljade medel: 1 177 900 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med projektet var att noga följa utvecklingen av näringsvärdet kring första och andra skörden för ett antal marknadssorter i timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrider, rajsvingel och engelskt rajgräs på ett antal platser i södra och mellersta Sverige. Omfattande analyser av olika parametrar för näringskvalitet har gjorts rutvis vid fem olika tillfällen. Resultaten visar att timotejsorterna uppför sig enhetligt mellan platser, år och provtagningstillfällen. Däremot har sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel, rörsvingel och rörsvingelhybrid ett samspel med provtagningstillfälle för NDF-innehåll och energiinnehåll, vilket innebär att de förändrar sig olika över tiden. Skillnader mellan sorter inom art erhölls för flera kvalitetsvariabler. Få tydliga samspel mellan sort och plats har erhållits, men ett tydligt samspel finns mellan plats, skördeår och provtagningstillfälle för alla arter, vilket betyder att här ligger de stora variationerna orsakade av platsbetingelserna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd ett och två

Syfte med studien
Syftet med projektet var att noga följa utvecklingen av näringsvärdet kring första och andra skörden för ett antal marknadssorter i timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrider, rajsvingel och engelskt rajgräs på ett antal platser i södra och mellersta Sverige under två år. Frågan var om det finns sortskillnader i näringskvalitet inom samma art och skillnade mellan olika platser? Genom denna undersökning hoppas man kunna svara på hur sorter av viktiga slåttergräs uppträder på olika platser under olika år. Vilka skillnader är viktigast?

Metod
Projektet utfördes i 19 stycken officiella sortförsök i första årets vall på två till tre platser i tre olika försöksserier. Försöken låg i Halland, på sydsvenska höglandet, Gotland och Enköping. Provtagning för bestämning av näringskvalitet skedde en vecka innan skörd 1, vid skörd 1, en vecka efter skörd 1 samt en vecka innan skörd 2 och vid skörd 2. Totalt fem provtagningstillfällen. I undersökningen ingick totalt 24 olika sorter fördelade på fem olika arter. Elva av dessa sorter fanns med i alla försök inom respektive serie. Följande analyser genomfördes: Smältbarhet (VOS), aska, energi (MJ/kg ts), råprotein, fibrer (NDF) och icke smältbar fiber (iNDF). Råprotein och iNDF bestämdes med NIR-analys och övriga parametrar med våtkemiska referensmetoder. Första skörden togs vid mätarens ax/vippgång, vilket innebär att halva axet var synligt på hälften av skotten. Mätare för de olika arterna var Sigmund (ängssvingel), Birger (engelskt rajgräs) och Switch (timotej).

Skörden gjordes samtidigt för alla sorter och det innebär att i ängsvingelförsöken (R6-202), där också rörsvinglar/rörsvingelhybrider ingår, skedde den i medeltal för alla platser och år den 2 juni, rajgräsförsöken (R6-204) med rajsvinglar skördades den 5 juni och timotejförsöken (R6-201) den 9 juni. Andraskörden skedde i medeltal 39 dagar efter förstaskörden i R6-202, 37 resp. 40 dagar i R6-204 och R6-201.
Resultat
Resultaten visar att timotejsorterna uppför sig enhetligt mellan platser, år och provtagningstillfällen. Däremot påverkas sorternas innehåll av fiber och energi hos engelskt rajgräs, rajsvingel, rörsvingel och rörsvingelhybrid av provtagningstillfället. Konkret innebär det att de förändrar sig olika över tiden. Runt första skörd ökar oftast innehållet av fiber och innehållet av energi minskar. Skillnader mellan sorter inom art visades för flera kvalitetsvariabler. Men få tydliga samvariationer mellan sort och plats hittades. Men en tydlig effekt av plats, skördeår och provtagningstillfälle hittades generellt för alla arter, vilket betyder att här ligger de stora variationerna orsakade av platsbetingelserna och årsmån.
Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
I försöksserien R6-202 kan vi jämföra rörsvinglarna Swaj och Kora, rörsvingelhybriden Hykor och ängssvingeln Sigmund. I försöksserien R6-204 finns de engelska rajgräsen Birger och Malta och rajsvinglarna Felopa och Perun. Marknadssorterna Grindstad, Switch, Lischka och Ragnar ingår i försöksserien R6-201.

Skillnader mellan arter
Även om huvudfrågan rörde sig om eventuella skillnader i näringsvärde mellan marknadssorter inom en och samma art så kan det vara intressant att se på skillnaderna mellan arterna vid ungefärligt samma utvecklingsstadium eller tidpunkt. Artjämförelserna är inte fullt ut korrekta eftersom de olika försöken inte alltid har legat på samma platser och år. Om vi jämför analysresultaten för ängsvingel och engelskt rajgräs vid tidpunkt för skörd 1 och timotejen vid en vecka före skörd 1, får vi en ungefärlig bild vid en praktisk skördetid första veckan i juni.

Fiberinnehållet, NDF-värdet, för timotejsorterna vid en vecka före skörd 1 (2 juni) var 580-590 g NDF/kg ts och hos det engelska rajgräset vid skörd 1 den 5 juni, ca 500 g. De två rajsvinglarna i R6-204 hade högre värde, 510-530 g. Ängsvingel och rörsvingelhybrid hade en fiberhalt som låg mellan 530-540 g/ kg ts vid provtagning i samband med skörd 1.

Den osmältbara delen av fiberinnehållet, iNDF-värdet, var lägst hos ängsvingel och rörsvingelhybrid, 70-90 g/kg NDF. Detta skulle innebära att 90-93 % av fibern är smältbar. I R6-204 varierade värdena för iNDF mellan 100-120 g/kg NDF, medan värdena för timotej en vecka före skörd 1 låg mellan 116-141 g/kg NDF. Om man räknar fram den ”smältbara delen” av fibern blir den högst i timotejen och lägst i rajgräsen. Denna skillnad i de olika fiberfraktionerna mellan arter kan till stor del förklaras med förhållandet mellan andelen blad och andelen strå hos arten.

Energivärdet var högst hos det engelska rajgräset (R6-204) med 11,0-11,5 MJ/kg ts vid skörd 1. Hos ängsvingel och rörsvingelhybrid varierade värdet mellan 10,6-11,0 MJ, medan timotejen en vecka före skörd 1 låg på 10,4-10,8 MJ/kg ts.

Sortskillnader i timotej
Fiber
• Ragnar hade lägre NDF värde än övriga sorter en vecka före skörd 1. Skillnaden är inte statistiskt säker. Vid skörd 1 hade Ragnar en säkert lägre halt än Lischka (ca 10 g), men inte jämfört med Grindstad och Switch. En vecka efter skörd 1 fanns inga säkra skillnader mellan sorterna. Vid en vecka före skörd 2 hade Switch och Grindstad lägre NDF halt än övriga sorter. Vid skörd 2 fanns inga sortskillnader.
• Ragnar hade genomgående lägre halt av iNDF vid de tre provtagningsfällena vid skörd 1 och en vecka före skörd 2. Skillnaden är säker, men ligger endast runt 20 g för de två första tidpunkterna. Även vid skörd 2 hade Ragnar lägst iNDF-halt, men med små skillnader till de andra sorterna. Halterna var genomgående höga, ca 200 g/kg NDF.
Energi
• Ragnar hade högst energihalt vid de tre tidpunkterna kring och vid skörd 1. En vecka före skörd 1 fanns inga säkra skillnader mellan Grindstad Switch och Lischka. Ragnar låg då 0,2-0,4 MJ/kg ts högre. Switch hade lägst energihalt vid skörd 1 och en vecka efter skörd 1. Vid de två tidpunkterna vid skörd 2 hade Lischka lägst energihalt.

De oftast bättre näringsvärdena för sorten Ragnar i jämförelse Switch, Grindstad och Lischka vid samma tillfälle beror till stor del på att Ragnar är ca tre dagar senare än övriga sorter och dessutom ofta har högre bladandel.

Sortskillnader i ängsvingel och rörsvingelhybrid
• Det finns ingen statistisk säker skillnad mellan Hykor, Swaj och Kora. Detta gäller för såväl fibervärdena som energihalten och vid alla tidpunkter. Ängssvingelen Sigmund hade en antydan till ett högre NDF-värde och en lägre energihalt kring skörd 1, men med ett omvänt förhållande gällde kring skörd 2. Skillnaden vid skörd 1 beror på högre stråandel hos Sigmund. Av samma anledning har Sigmund en antydan till högre halt iNDF.
• Hykor, Swaj och Kora hade trots avsaknad av strå i skörd 2 högt NDF-värde (ca 520 g), men lågt iNDF-värde (ca 45 g/kg NDF).

Sortskillnader i engelskt rajgräs och rajsvinglar
• Skillnader finns i NDF-innehåll mellan det engelska rajgräset (Malta och Birger) och rajsvinglarna (Felopa och Perun). Anledningen är den högre stråandelen i rajsvinglarna speciellt i skörd 2.
• Felopa hade högst NDF-värde kring skörd 1 och Perun kring skörd 2. Perun hade vid skörd 2 den klart lägsta energihalten bland de fyra sorterna (0,7 MJ lägre än Birger).
• Det tidiga engelska rajgräset Malta hade högre energihalt än det medelsena Birger vid skörd 1 (0,3 MJ), men vid skörd 2 var förhållandet det omvända.
• iNDF värdena steg snabbt mellan de tre tidpunkterna vid skörd 1 för alla sorter, från ca 70 g en vecka före skörd till 140 g en vecka efter skörd.

Råd till näringen
Val av sorter eller främst sorttyper för de vallgräs som odlas till hö eller ensilage har viss betydelse för näringskvaliteten. Men än större betydelse har skördetiden. Förändringar i innehåll av fiber och energi kan vara väl så snabba i återväxten som i första skörd. Men de stora variationerna som finns mellan geografisk plats och år, vilket inte går att påverka så mycket.

Behov av vidare studier
I detta projekt har vi kunnat se att spridningen i analysresultat för t.ex. iNDF varit stor. Det torde finnas behov av ytterligare NIR-kalibreringar för denna näringsparameter. Det är av intresse för vallodlarna att näringsvärdet rutinmässigt bestäms vid den svenska sortprovningen av vallväxter på likartat sätt som för provningen av stråsädesslagen. Inte minst gäller detta för vall baljväxterna där mycket lite information finns att tillgå idag.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress