Bestämning av växtplatsanpassad kvävegiva baserad på N-sensor och simuleringsmodell

Sammanfattning av slutrapport
Med ett fältförsök år 2010 och 2011 som underlag har undersökningar av N-status gjorts i fält tillsammans med simulering a med hjälp av en tillväxtmodell (Sirius). Grödan 2010 var vårkorn och 2011 rågvete. 5 olika N-givor med 3 upprepningar lades ut på 3 olika ställen inom ett fält. Markanalyser utfördes, dagvisa väderdata insamlades och reflektans mättes med N-sensor. Simuleringarna av skörd uppvisade samma egenskaper som försöksdata, men varierade i absoluta värden. Samband mellan reflektansindexet MCARI och N-status påvisades 2011 men inte 2010. N-status simulerades med hjälp av tillväxtmodellen. Med hjälp av simulerad N-status kunde tillväxtmodellen korrigeras vid 2:a gödslingstillfället, för att kunna göra en bättre prognos av den slutliga skörden. Variationerna i N-behov varierade i storleksordningen 50 %. Mer fokus på simulering, reflektansanalys och sammarbete mellan mark- växtproduktion och teknikdiscipliner efterlyses.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Genom att simulera tillväxten hos en stråsädesgröda kan man beräkna hur egenskaperna i mark och gröda varierar från sådd till skörd. Man kan även förutsäga skörden utifrån en prognos av väderleken. Men en N-sensor kan man mäta N-statusen i grödan genom reflektansmätningar under växtsäsongen och anpassa N-givan efter det verkliga kvävebehovet.
Att kombinera en tillväxtmodell med en mätning av N-statusen i grödan under säsong innebär att man kan korrigera tillväxtmodellen som räknar "blint" från såtidpunkten, och man hjälpa N-sensorn att anpassa givan efter prognosticerad skörd.
Med hjälp av ett fältförsök 2010 och 2011 över olika delar av ett fält och med olika N-givor har sådana möjligheter till kombinationer mellan en tillväxtmodell och reflektansmätningar av N-status i grödan. Tillväxtmodellen följde i stor skörden från försöket, men den avvek ofta från den uppmätta skörden. Resultatet från reflektansmätningarna var bättre 2011 än 2010. Ett försök att korrigera tillväxtmodellen utifrån befintliga variationer i N-status visade att gödslingsbehovet kunde variera med 50 % om man inte kunde ta reda på N-statusen i grödan.
Tillväxtmodellen avvek ibland kraftigt från uppmätta värden i försöket. Behovet av att vidare studera tillväxtmodeller och dess användning för att gå mot en hållbar intensifiering av jordbruksproduktionen är stort. Sverige behöver producera mat samtidigt som resurser behöver användas förnuftigt för att förbättra lantbrukarnas ekonomi och minska påverkan på miljö och klimat. Teknikutvecklingen har gett oss möjligheter att mäta reflektans med allt fler våglängdsband. Utvecklingen av analysmetoder hänger å andra sidan inte med. Fokus på spektrala analysmetoder är ett måste för att nyttja den nya tekniken med hyperspektrala sensorer. Idag är det fortfarande vanligt att man plockar ett fåtal enskillda band och kastar bort resten. För att lösa dessa forskningsuppgifter efterlyses till sist samarbete mellan mark- växtproduktions- och teknikdiscipliner.