Bete i ett norrländskt perspektiv

This project is connected to an already funded grazing application from Norway intending to evaluate methane production from dairy cows in different grazing systems. We aim to evaluate further some important aspects of grazing in northern Sweden. We plan to use some sensory techniques to analyse and quantify biomass production at our research centre and will also apply the technique at some other farms in the northern region. We also plan to collect data and recommendations from farmers with great experience and use of grazing in the Northern region. Economic calculations of these farms with focus on the impact of grazing will also be made.

Det övergripande målet med det här sökta projektet är att optimera betesutnyttjandet i norra Sverige ur såväl ekonomisk som miljömässig synpunkt. Projektet består av fyra delar: WP 1 för samordning inom projektet samt med ett befintligt pågående betesrelaterat projekt bedrivet i samarbete med NIBIO. I WP 2 ingår att göra olika typer av spektrala mätningar för att skatta framför allt biomassa på betesvallar. Detta görs parallellt med ett motsvarande projekt rörande slåttervallar. Mätningarna kommer att göras både på SLU Röbäcksdalen men även på de gårdar som ingår i WP 3. Där besöks ett antal gårdar med hög betesanvändning för att samla data om deras produktion och hur de utnyttjar och arbetar med betet. I WP 4 görs ekonomiska beräkningar utgående från dessa gårdar, men även från ett större material insamlat i Västernorrland. Resultaten ska rapporteras i ett faktablad innehållande data och tips från de olika delarna, samt i en artikel och på möten med lantbrukare.

I studien undersöktes betesstrategi, beteskvalitet och –mängd samt kostnad för mjölkkobete under norrländska förhållanden. Besök gjordes på sju gårdar 2021 och 2022. Registreringar gjordes med olika instrument, bl.a. drönare för spektrala mätningar. Gräsprover klipptes för analys. Mjölkproduktionsdata insamlades. Gårdarna hade 40-200 kor och representerade olika produktionssystem och vi kunde se stor variation. Betesperioden varar 3-4 månader. Antalet betesfållor var mellan 4 och 20. Mjölkavkastningen var något lägre under betesperioden. Varma perioder betar korna mest på natten. Beräkningar visar att kor i vissa fall inte behövde beta då de fick mycket foder på stall, medan andra behövde beta upp till 15 kg ts per dag. Mängd kg ts/ha varierade mycket, liksom den botaniska sammansättningen. Andelen dött material var oväntat hög. Drönarbilder visade lovande resultat vid uppskattning av ts-avkastningen, men tekniken kräver ytterligare utveckling. Kostnaderna för foder och bete varierade.

I denna studie har vi undersökt strategier kring bete för norrländska mjölkkor samt betets kvalitet och olika sätt att mäta den, och även kostnaden för betet. Sju mjölkgårdar i Västerbotten besöktes vid tre tillfällen under betessäsongerna 2021 och 2022. Dessutom intervjuades två lantbrukare i Västernorrland vars ekonomiska resultat också ingår i dataunderlaget. De deltagande lantbrukarna är intresserade av bete och strävar efter att utnyttja det på bästa sätt. Betets mängd och kvalitet mättes vid varje gårdsbesök, och spektrala mätningar utfördes med hjälp av en drönare. Provtagningen gjordes i den fålla där korna skulle beta därnäst. Prover klipptes på ca 3 cm höjd från 12 st 0,5 x 0,5 m stora rutor vid varje gårdsbesök. Materialet analyserades sedan för att bestämma botanisk sammansättning, mängd biomassa och näringsvärden. Data över gårdarnas mjölkleveranser samlades in från Norrmejerier för att studera produktionen över året. Data från sju gårdar användes för att beräkna produktionskostnader för vallfoder och bete. Statistiska analyser genomfördes för att undersöka samband mellan olika variabler. I studien ingick gårdar med 40 till 200 kor, såväl ekologiska som konventionella och med olika inhysnings- och mjölkningssystem. Resultaten visar på en stor variation mellan gårdarna i många avseenden. De flesta använder åkerbeten som huvudsakligt bete, men även till viss del återväxt och/eller grönfoder. Betesperioden varar i 3-4 månader från mitten/slutet av maj. Antalet betesfållor varierar mellan 4 och 20. Korna får nytt bete varje dag på tre av gårdarna, på de övriga byter man fålla med 2 – 10 dagars mellanrum, med en variation både mellan gårdar och över säsongen. Stängslingsarbete tar mycket tid på våren, men under säsongen tar byte av fålla inte mycket tid. Skörd av betena innan första avbetning görs ibland för att undvika förväxning på försommaren. Strategin för betesputsning varierar mycket och detta är ett område där vi ser behov av mera forskning och kunskap, exempelvis hur strategin påverkar betets smaklighet och avkastning och i slutänden ekonomin. Effekten av betet på mjölkavkastningen varierade enligt lantbrukarna, men enligt mejeridata levereras något lägre mjölkmängder under betesperioden jämfört med på vintern. Även fetthalten är lägre. En enkel beräkning av kornas behov av betes konsumtion utifrån energibehovet efter att foder på stall räknats bort, visar på stor variation, från att de egentligen inte behöver beta något, till ett behov på över 15 kg ts per dag. Lufttemperaturen påverkar kornas beteende, de betar mest på natten under varma perioder. Vid några tillfällen kan vi utifrån väder- och mejeridata se en viss påverkan av värmen på mjölkavkastningen. Mängden torrsubstans per hektar varierade mycket mellan gårdar och besökstillfällen men var generellt lägre i juni än i juli och augusti. Variationen i botanisk sammansättning var stor. Klöverhalten ökade under säsongen. Andelen dött material var lägst i juni men blev sedan i enstaka fall mycket hög, över 40 % av det klippta materialet. Denna fraktion ingick inte i näringsanalysen, som i medeltal visade på 10,2 MJ omsättbar energi, 198 g råprotein och 469 g NDF per kg ts. Torrsubstanshalten var högst i juli. Enkla instrument, såsom tumstock och betesplatta kan ge en bra uppskattning av betets mängd. Drönarbilder användes för att uppskatta avkastningen och resultaten är lovande men tekniken behöver utvecklas vidare. Kostnaderna för vallfoder och bete varierar mycket, beroende på avkastning, betesstrategi, maskinkostnader, arbetsåtgång mm. Arealbaserade stöd är en viktig faktor på alla gårdar. Studien bidrar till en ökad förståelse för betets betydelse för mjölkkor i norra Sverige och ger underlag för förbättringar av betesstrategi och ekonomisk planering.