Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bete morgon och kväll eller på natten, viket fungerar bäst på gårdar med automatisk mjölkning?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1430016
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 25 maj 2018
Huvudsökande: Eva Spörndly
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: eva.sporndly@slu.se
Telefon: 018 - 67 16 32
Medsökande: Geir Næss
Medsökande: Mats Höglind
Beviljade medel: 1 760 000 SEK

Part time grazing where dairy cows are offered high pasture allowance during daytime has given good results compared with exercise pasture. We now want to study if even better results can be achieved with part-time grazing morning+evening or at night. Results have shown that automatically milked cows with daytime pasture avoid grazing daytime but are strongly motivated to graze in the morning and evening. In experiment 1, we will study a model with grazing 4 hours in the morning and 4 hours in the evening. In experiment 2, we will study night time grazing with automatically milked (AM) cows, which has been requested by many farmers. We believe that night grazing will work well around midsummer. However, it is uncertain how the increasingly shorter days later in the season will affect animal performance. The objective is to develop the optimal systems for part time grazing on AM farms. Norwegian partner will finance a PhD student that will work in the project and cost of co-applicants.

Deltidsbete där kor har fått riklig tillgång till bete dagtid har givit goda resultat jämfört med rastbete. Vi vill nu se om bättre resultat kan uppnås med deltidsbete morgon och kväll eller bete nattetid. Resultat visar att kor i stall med AM har en stark strävan efter att beta i gryning och skymning. I försök 1 skall vi därför studera en modell där korna får bete 4 timmar på morgonen och 4 timmar på kvällen. I försök 2 vill vi studera bete endast på natten i stall med AM. Detta har efterfrågats av många lantbrukare. Nattbete fungerar troligen utmärkt kring midsommar men hur mycket korna betar och vilken produktion som kan uppnås när nätterna blir mörkare är osäkert och skall därför studeras. Målsättningen är att utveckla det optimala konceptet för produktionsbete på deltid i besättningar med automatisk mjölkning (AM), utifrån en biologisk bärkraftig och ekonomiskt lönsam produktion. HiNT (Norge) bidrar med finansiering bl.a. av en doktorand som skall arbeta i projektet.

Tillgång till bete under morgon + kväll eller på natten har studerats i ett stall med automatisk mjölknings där kor på produktionsbete (P) jämfördes med kor på rastbete (R). Korna i grupp P fick nytt bete dagligen medan mängden ensilage begränsades till 6 kg torrsubstans per ko under de timmar på dygnet då djuren hölls inne på stall. Korna i grupp R fick fri tillgång till ensilage på stall och kunde vistas på ett rastbete (liten yta) under samma tider som korna på produktionsbete. Det fanns ingen statistisk skillnad mellan grupperna kg energikorrigerad mjölk i något försök och det men kg mjölk i grupp P var signifikant lägre än grupp R i försöket med nattbete. Korna i grupp P med bete morgon + kväll vistades ute längre och betade längre än någon annan grupp. Ekonomiska beräkningar och känslighetsanalyser visade att så länge som avkastning bibehålls på en likartad nivå som i försöket med bete morgon+kväll så var behandling P ekonomiskt bättre än R.

Många mjölkproducenter som har stall med automatisk mjölkning tycker att det är svårt bibehålla en hög avkastning när korna går på bete sommartid. Man väljer då att ha korna på ett mindre rastbete. När korna går på rastbete ges de oftast tillgång till full utfodring inomhus för att säkerställa att de får en god näringsförsörjning. Även om korna på rastbete får nästan allt sitt foder inne, så får de gå ut för att de skall få röra på sig, beta lite och ligga ute i hagen och för att man skall uppfylla den svenska lagen som säger att på sommaren skall mjölkkor komma ut på bete dagligen och ha möjlighet att vistas ute under minst sex sammanhängande timmar per dygn. I detta projekt har vi studerat om man som mjölkproducent kan få högre avkastning och bättre ekonomi om man erbjuder korna rikligt med bete med högt näringsinnehåll under de timmar de kan gå ut, samtidigt som man sparar lite på det foder man ger korna inomhus när de inte kan gå ut och beta. Vi har kallat detta för att vi erbjuder korna produktionsbete och jämfört det med rastbete där korna får fri tillgång till ensilage inne i stallet och bara en mindre hage. Produktionsbete och rastbete jämfördes i två försök, där korna i det första försöket fick gå ut och beta under en period på morgonen och sedan även under en period på kvällen. I det andra försöket fick korna möjlighet att gå ut och beta på natten. I båda försöken fick korna i båda grupperna gå mellan betet och stallet som de ville under betestimmarna. De fick också fick samma mängd kraftfoder och samma kvalitet på sitt ensilage inne. I stallet fick korna med rastbete fri tillgång till ensilage hela dygnet medan korna med produktionsbete fick en begränsad giva på sex kg torrsubstans ensilage per dygn under timmarna när de inte kunde gå ut och beta.
Resultaten av försöken visade att båda grupperna mjölkade lika mycket energikorrigerad mjölk i båda försöken. Mängden energikorrigerad mjölk är den mängd som korna producerar när man tar hänsyn till hur mycket fett och protein som finns i mjölken. När man inte tog hänsyn till mjölkens innehåll av fett och protein utan bara räknade kg mjölk som avkastning, så fann man i det ena försöket, där korna fick beta på natten, att korna på produktionsbete mjölkade mindre kg mjölk än korna med rastbete. Men i försöket där korna betade några timmar på morgonen och några timmar på kvällen var det ingen skillnad i kg mjölk mellan de båda grupperna. Vi fann också att korna med produktionsbete morgon + kväll var utomhus fler timmar och betade längre än någon av de andra grupperna. Ekonomiska beräkningar på lönsamheten gjordes och dessa beräkningar kompletterades med känslighetsanalyser där man varierade olika faktorer såsom kostnader för arbete, för foder mm. Analyserna visade att produktionsbete var ekonomiskt mer gynnsamt än rastbete under förutsättning att mjölkavkastningen kunde bibehållas på jämförbar nivå som i gruppen med rastbete, vilket också lyckades i försöket med bete morgon + kväll. Slutsatsen av försöken blir att produktionsbete ej gav högre avkastning än rastbete i våra försök, men i försöket med bete morgon + kväll var avkastningen jämförbar. Vi fann också att om korna skall gå ute delar av dygnet så är det bättre att korna får gå ute morgon och kväll än på natten. Produktionsbete i ett sådant system var också mer ekonomiskt än rastbete.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Vallen i nordiskt perspektiv
David Parsons, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-21-41-605 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

This project aims to create a popular scientific review of the use of leys for livestock. Target groups are the agricultural
sector and industry. The project has five work packages (WP); administration, crop production, harvest and
conservation, feed value for different animals, and economy. The …

Läs mer

Förbättring av klimat i fjäderfästall - för bättre djurhälsa, produktion och mindre miljöpåverkan
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-20-62-328 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Achieving and maintaining a good stable climate with low ammonia levels is a major challenge for many poultry farmers. In addition to adversely affecting animal health, production and the working environment, high levels of ammonia in the stable can also lead to increased environmental impact. The …

Läs mer

En ny innovativt hållbar IPM-strategi för effektiv kontroll av bladlus i fruktodlingar
Teun Dekker, Sveriges Lantbrukuniversitet

Projektnummer: R-18-25-016 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Neonikotinoida insekticiders användning i jordbruket diskuteras på europeisk nivå på grund av deras toxiska bieffekt på nyttodjur. Alternativ behöver utvecklas för att ge effektiv och hållbar kontroll av ekonomiska viktiga skadedjur som bladlöss. I detta projekt kommer ett IPM-verktyg utvecklas för …

Läs mer

Vildsvin invid gårdsknuten - hur skyddar vi svenska grisar från afrikansk svinpest?
Karl Ståhl

Projektnummer: O-18-20-157 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2023

Kött

Introduction of African swine fever to Sweden would be devastating for the national pig industry. Infected wild boar are considered the most likely route of introduction to Swedish domestic pigs and preventive measures are needed. Knowledge of how infection from wild boar to pigs can be prevented, …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Håkan Schroeder, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Strategier för företagsutveckling i lantbruket - drivkrafter och ekonomiska effekter
Helena Hansson

Projektnummer: O-17-21-948 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött
Mjölk
Växtodling

This project aims at deepening knowledge about drivers of farm business development and about how different strategies for business development impact the financial outcome of the farms. These are our research questions:
1. What are the driving forces for farmers’ choices of different strategies …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2023

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Bete i ett norrländskt perspektiv
Mohammad Ramin, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-20-62-325 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is connected to an already funded grazing application from Norway intending to evaluate methane production from dairy cows in different grazing systems. We aim to evaluate further some important aspects of grazing in northern Sweden. We plan to use some sensory techniques to analyse …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 april 2023

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev