Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Bete morgon och kväll eller på natten, viket fungerar bäst på gårdar med automatisk mjölkning?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1430016
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 25 maj 2018
Huvudsökande: Eva Spörndly
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: eva.sporndly@slu.se
Telefon: 018 - 67 16 32
Medsökande: Geir Næss
Medsökande: Mats Höglind
Beviljade medel: 1 760 000 SEK

Part time grazing where dairy cows are offered high pasture allowance during daytime has given good results compared with exercise pasture. We now want to study if even better results can be achieved with part-time grazing morning+evening or at night. Results have shown that automatically milked cows with daytime pasture avoid grazing daytime but are strongly motivated to graze in the morning and evening. In experiment 1, we will study a model with grazing 4 hours in the morning and 4 hours in the evening. In experiment 2, we will study night time grazing with automatically milked (AM) cows, which has been requested by many farmers. We believe that night grazing will work well around midsummer. However, it is uncertain how the increasingly shorter days later in the season will affect animal performance. The objective is to develop the optimal systems for part time grazing on AM farms. Norwegian partner will finance a PhD student that will work in the project and cost of co-applicants.

Deltidsbete där kor har fått riklig tillgång till bete dagtid har givit goda resultat jämfört med rastbete. Vi vill nu se om bättre resultat kan uppnås med deltidsbete morgon och kväll eller bete nattetid. Resultat visar att kor i stall med AM har en stark strävan efter att beta i gryning och skymning. I försök 1 skall vi därför studera en modell där korna får bete 4 timmar på morgonen och 4 timmar på kvällen. I försök 2 vill vi studera bete endast på natten i stall med AM. Detta har efterfrågats av många lantbrukare. Nattbete fungerar troligen utmärkt kring midsommar men hur mycket korna betar och vilken produktion som kan uppnås när nätterna blir mörkare är osäkert och skall därför studeras. Målsättningen är att utveckla det optimala konceptet för produktionsbete på deltid i besättningar med automatisk mjölkning (AM), utifrån en biologisk bärkraftig och ekonomiskt lönsam produktion. HiNT (Norge) bidrar med finansiering bl.a. av en doktorand som skall arbeta i projektet.

Tillgång till bete under morgon + kväll eller på natten har studerats i ett stall med automatisk mjölknings där kor på produktionsbete (P) jämfördes med kor på rastbete (R). Korna i grupp P fick nytt bete dagligen medan mängden ensilage begränsades till 6 kg torrsubstans per ko under de timmar på dygnet då djuren hölls inne på stall. Korna i grupp R fick fri tillgång till ensilage på stall och kunde vistas på ett rastbete (liten yta) under samma tider som korna på produktionsbete. Det fanns ingen statistisk skillnad mellan grupperna kg energikorrigerad mjölk i något försök och det men kg mjölk i grupp P var signifikant lägre än grupp R i försöket med nattbete. Korna i grupp P med bete morgon + kväll vistades ute längre och betade längre än någon annan grupp. Ekonomiska beräkningar och känslighetsanalyser visade att så länge som avkastning bibehålls på en likartad nivå som i försöket med bete morgon+kväll så var behandling P ekonomiskt bättre än R.

Många mjölkproducenter som har stall med automatisk mjölkning tycker att det är svårt bibehålla en hög avkastning när korna går på bete sommartid. Man väljer då att ha korna på ett mindre rastbete. När korna går på rastbete ges de oftast tillgång till full utfodring inomhus för att säkerställa att de får en god näringsförsörjning. Även om korna på rastbete får nästan allt sitt foder inne, så får de gå ut för att de skall få röra på sig, beta lite och ligga ute i hagen och för att man skall uppfylla den svenska lagen som säger att på sommaren skall mjölkkor komma ut på bete dagligen och ha möjlighet att vistas ute under minst sex sammanhängande timmar per dygn. I detta projekt har vi studerat om man som mjölkproducent kan få högre avkastning och bättre ekonomi om man erbjuder korna rikligt med bete med högt näringsinnehåll under de timmar de kan gå ut, samtidigt som man sparar lite på det foder man ger korna inomhus när de inte kan gå ut och beta. Vi har kallat detta för att vi erbjuder korna produktionsbete och jämfört det med rastbete där korna får fri tillgång till ensilage inne i stallet och bara en mindre hage. Produktionsbete och rastbete jämfördes i två försök, där korna i det första försöket fick gå ut och beta under en period på morgonen och sedan även under en period på kvällen. I det andra försöket fick korna möjlighet att gå ut och beta på natten. I båda försöken fick korna i båda grupperna gå mellan betet och stallet som de ville under betestimmarna. De fick också fick samma mängd kraftfoder och samma kvalitet på sitt ensilage inne. I stallet fick korna med rastbete fri tillgång till ensilage hela dygnet medan korna med produktionsbete fick en begränsad giva på sex kg torrsubstans ensilage per dygn under timmarna när de inte kunde gå ut och beta.
Resultaten av försöken visade att båda grupperna mjölkade lika mycket energikorrigerad mjölk i båda försöken. Mängden energikorrigerad mjölk är den mängd som korna producerar när man tar hänsyn till hur mycket fett och protein som finns i mjölken. När man inte tog hänsyn till mjölkens innehåll av fett och protein utan bara räknade kg mjölk som avkastning, så fann man i det ena försöket, där korna fick beta på natten, att korna på produktionsbete mjölkade mindre kg mjölk än korna med rastbete. Men i försöket där korna betade några timmar på morgonen och några timmar på kvällen var det ingen skillnad i kg mjölk mellan de båda grupperna. Vi fann också att korna med produktionsbete morgon + kväll var utomhus fler timmar och betade längre än någon av de andra grupperna. Ekonomiska beräkningar på lönsamheten gjordes och dessa beräkningar kompletterades med känslighetsanalyser där man varierade olika faktorer såsom kostnader för arbete, för foder mm. Analyserna visade att produktionsbete var ekonomiskt mer gynnsamt än rastbete under förutsättning att mjölkavkastningen kunde bibehållas på jämförbar nivå som i gruppen med rastbete, vilket också lyckades i försöket med bete morgon + kväll. Slutsatsen av försöken blir att produktionsbete ej gav högre avkastning än rastbete i våra försök, men i försöket med bete morgon + kväll var avkastningen jämförbar. Vi fann också att om korna skall gå ute delar av dygnet så är det bättre att korna får gå ute morgon och kväll än på natten. Produktionsbete i ett sådant system var också mer ekonomiskt än rastbete.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-18-60-999 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2020

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-000 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtskydd 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapets Service AB

Projektnummer: S-18-60-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Växtodling
Energi & biomassa

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress