Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | V1430016 |
Kategori: | Research program | Milk |
Ansökningsår: | 2014 |
Datum för slutrapport: | 25 maj 2018 |
Huvudsökande: | Eva Spörndly |
Organisation: | Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU |
E-postadress: | eva.sporndly@slu.se |
Telefon: | 018 - 67 16 32 |
Medsökande: | Geir Næss |
Medsökande: | Mats Höglind |
Part time grazing where dairy cows are offered high pasture allowance during daytime has given good results compared with exercise pasture. We now want to study if even better results can be achieved with part-time grazing morning+evening or at night. Results have shown that automatically milked cows with daytime pasture avoid grazing daytime but are strongly motivated to graze in the morning and evening. In experiment 1, we will study a model with grazing 4 hours in the morning and 4 hours in the evening. In experiment 2, we will study night time grazing with automatically milked (AM) cows, which has been requested by many farmers. We believe that night grazing will work well around midsummer. However, it is uncertain how the increasingly shorter days later in the season will affect animal performance. The objective is to develop the optimal systems for part time grazing on AM farms. Norwegian partner will finance a PhD student that will work in the project and cost of co-applicants.
Deltidsbete där kor har fått riklig tillgång till bete dagtid har givit goda resultat jämfört med rastbete. Vi vill nu se om bättre resultat kan uppnås med deltidsbete morgon och kväll eller bete nattetid. Resultat visar att kor i stall med AM har en stark strävan efter att beta i gryning och skymning. I försök 1 skall vi därför studera en modell där korna får bete 4 timmar på morgonen och 4 timmar på kvällen. I försök 2 vill vi studera bete endast på natten i stall med AM. Detta har efterfrågats av många lantbrukare. Nattbete fungerar troligen utmärkt kring midsommar men hur mycket korna betar och vilken produktion som kan uppnås när nätterna blir mörkare är osäkert och skall därför studeras. Målsättningen är att utveckla det optimala konceptet för produktionsbete på deltid i besättningar med automatisk mjölkning (AM), utifrån en biologisk bärkraftig och ekonomiskt lönsam produktion. HiNT (Norge) bidrar med finansiering bl.a. av en doktorand som skall arbeta i projektet.
Tillgång till bete under morgon + kväll eller på natten har studerats i ett stall med automatisk mjölknings där kor på produktionsbete (P) jämfördes med kor på rastbete (R). Korna i grupp P fick nytt bete dagligen medan mängden ensilage begränsades till 6 kg torrsubstans per ko under de timmar på dygnet då djuren hölls inne på stall. Korna i grupp R fick fri tillgång till ensilage på stall och kunde vistas på ett rastbete (liten yta) under samma tider som korna på produktionsbete. Det fanns ingen statistisk skillnad mellan grupperna kg energikorrigerad mjölk i något försök och det men kg mjölk i grupp P var signifikant lägre än grupp R i försöket med nattbete. Korna i grupp P med bete morgon + kväll vistades ute längre och betade längre än någon annan grupp. Ekonomiska beräkningar och känslighetsanalyser visade att så länge som avkastning bibehålls på en likartad nivå som i försöket med bete morgon+kväll så var behandling P ekonomiskt bättre än R.
Många mjölkproducenter som har stall med automatisk mjölkning tycker att det är svårt bibehålla en hög avkastning när korna går på bete sommartid. Man väljer då att ha korna på ett mindre rastbete. När korna går på rastbete ges de oftast tillgång till full utfodring inomhus för att säkerställa att de får en god näringsförsörjning. Även om korna på rastbete får nästan allt sitt foder inne, så får de gå ut för att de skall få röra på sig, beta lite och ligga ute i hagen och för att man skall uppfylla den svenska lagen som säger att på sommaren skall mjölkkor komma ut på bete dagligen och ha möjlighet att vistas ute under minst sex sammanhängande timmar per dygn. I detta projekt har vi studerat om man som mjölkproducent kan få högre avkastning och bättre ekonomi om man erbjuder korna rikligt med bete med högt näringsinnehåll under de timmar de kan gå ut, samtidigt som man sparar lite på det foder man ger korna inomhus när de inte kan gå ut och beta. Vi har kallat detta för att vi erbjuder korna produktionsbete och jämfört det med rastbete där korna får fri tillgång till ensilage inne i stallet och bara en mindre hage. Produktionsbete och rastbete jämfördes i två försök, där korna i det första försöket fick gå ut och beta under en period på morgonen och sedan även under en period på kvällen. I det andra försöket fick korna möjlighet att gå ut och beta på natten. I båda försöken fick korna i båda grupperna gå mellan betet och stallet som de ville under betestimmarna. De fick också fick samma mängd kraftfoder och samma kvalitet på sitt ensilage inne. I stallet fick korna med rastbete fri tillgång till ensilage hela dygnet medan korna med produktionsbete fick en begränsad giva på sex kg torrsubstans ensilage per dygn under timmarna när de inte kunde gå ut och beta.
Resultaten av försöken visade att båda grupperna mjölkade lika mycket energikorrigerad mjölk i båda försöken. Mängden energikorrigerad mjölk är den mängd som korna producerar när man tar hänsyn till hur mycket fett och protein som finns i mjölken. När man inte tog hänsyn till mjölkens innehåll av fett och protein utan bara räknade kg mjölk som avkastning, så fann man i det ena försöket, där korna fick beta på natten, att korna på produktionsbete mjölkade mindre kg mjölk än korna med rastbete. Men i försöket där korna betade några timmar på morgonen och några timmar på kvällen var det ingen skillnad i kg mjölk mellan de båda grupperna. Vi fann också att korna med produktionsbete morgon + kväll var utomhus fler timmar och betade längre än någon av de andra grupperna. Ekonomiska beräkningar på lönsamheten gjordes och dessa beräkningar kompletterades med känslighetsanalyser där man varierade olika faktorer såsom kostnader för arbete, för foder mm. Analyserna visade att produktionsbete var ekonomiskt mer gynnsamt än rastbete under förutsättning att mjölkavkastningen kunde bibehållas på jämförbar nivå som i gruppen med rastbete, vilket också lyckades i försöket med bete morgon + kväll. Slutsatsen av försöken blir att produktionsbete ej gav högre avkastning än rastbete i våra försök, men i försöket med bete morgon + kväll var avkastningen jämförbar. Vi fann också att om korna skall gå ute delar av dygnet så är det bättre att korna får gå ute morgon och kväll än på natten. Produktionsbete i ett sådant system var också mer ekonomiskt än rastbete.
Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 februari 2023
Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …
Läs merProjektnummer: S-21-20-640 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 januari 2023
A systematic review of health and welfare of dairy cows associated with loose housing systems. The review will follow best practice for systematic evidence evaluation established by the Collaboration for Environmental Evidence. The review will incorporate stakeholder engagement and will be guided …
Läs merProjektnummer: R-18-25-147 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 januari 2023
Strawberry is an important horticultural crop with an annual production of 566 MSEK. A higher competitiveness of the Swedish strawberry industry is paramount in order to sustain and develop it for the future. To secure high yields of good quality, superior cultivars and optimal management are …
Läs merProjektnummer: O-17-23-959 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 januari 2023
Soil compaction is a threat to soil ecosystem services and negatively affects crop productivity, causing huge costs to farmers and society. The main aim of the project is to raise awareness of soil compaction. We will i) refine the freely accessible soil compaction decision support tool …
Läs merProjektnummer: R-18-25-006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 januari 2023
A novel integrated control approach of grey mold and powdery mildew in greenhouse tomato is launched based on (i) addition of specific organic nutrients to the spray solution of microbiological control agents and (ii) exposure to selected light qualities. This enables to tailor improved …
Läs merProjektnummer: O-18-20-161 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2022
We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …
Läs merProjektnummer: O-17-20-957 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 december 2022
The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …
Läs merProjektnummer: O-18-20-168 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 december 2022
Free living nematodes (FLN) and root-knot nematodes (RKN) are increasing problems in root and tuber crops such as potato, sugar beet and carrot. There is a need for effective sanitation techniques and tolerant crops/varieties to keep population levels low in the rotation. Recently, the severe …
Läs merProjektnummer: O-17-20-977 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 december 2022
The role of liming in the crop rotation remains to be thoroughly investigated. Within two recent SLF projects, yield in sugar beet, barley and oil seed rape has been measured in the first rotation. In 2018, beets will be grown for a second time which gives us unique possibilities with the aim to …
Läs merProjektnummer: H-18-47-389 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2022
Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …
Läs mer