Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Betesväxter till häst - olika arters och blandningars smaklighet och produktion

Status: Avslutat
Projektnummer: H0941197
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 3 maj 2015
Huvudsökande: Margareta Bendroth
Organisation: Hushållningssällskapet Sjuhärad
E-postadress: margareta.bendroth@radgivarna.nu
Telefon: 0325-618633
Beviljade medel: 475 000 SEK

Kommersiella betesfröblandningar speciellt för häst är ovanliga, och det är lite forskat om hästbete under våra förhållanden. Hästhållare har ofta ont om mark, och därför är betesutnyttjandet viktigt. Målet med projektet var att under fältmässiga förhållanden jämföra smaklighet och produktion hos 18 olika arter och blandningar för hästbete. Försöket omfattade en betesdel och en slåtterdel och betades under två på varandra följande betessäsonger (2011-2012) med tre avbetningar per säsong av fölston med föl. Resultatet blev att engelskt rajgräs, en marknadsblandning med fem olika gräsarter (SW 961), ängsgröe, rödsvingel, foderlosta och rörsvingel betades mest medan hundäxing, ängssvingel, timotej och örter var mindre smakliga. Foderlosta, örter, lusern och käringtand var svåretablerade, både i renbestånd och i blandning, och tålde tramp sämre än gräsen. Resultaten blev desamma, både inom och mellan år. Beståndshöjden påverkade också smakligheten, ju högre bestånd desto sämre smaklighet.

”Betesväxter till häst – olika arters smaklighet och produktion”
(H0941197)
Agronom Margareta Bendroth, Hushållningssällskapet Sjuhärad, lantmästare Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad och agronomie doktor Maria Stenberg, SLU

Sverige är ett av Europas hästtätaste länder när det gäller antal hästar per invånare, men mycket lite är känt om smaklighet och produktion när det gäller hästens bete. Nu har vi genomfört ett projekt för att få svar på vilka betesväxter som är bäst på ett hästbete – om även hästen får välja!
Bakgrund
Idag finns det ca 360 000 hästar i Sverige, vilket är fler än antalet mjölkkor. Många av dessa hästar går på bete, men detta bete är inte alltid lämpligt för dem. De kommersiella vallfröblandningar som idag oftast används till hästbete är i regel anpassade efter högproducerande nötkreatur och därför inte alltid optimala för häst, vilket kan medföra sjukdomar, dåligt betesutnyttjande mm.
Betet är även en motionsyta och måste kunna tåla tramp, vilket också spelar in vid val av betesväxter.
Hur gjorde vi?
Tidigare försök med hästbete i Sverige är få, och andra studier runt om i världen har visat varierande resultat. För att uppdatera kunskapen om vilka betesväxter som passar till häst undersökte vi under fältförhållanden smaklighet och produktion hos 18 olika arter och blandningar för hästbete. Försöket genomfördes på Broline stuteri där ston med föl betade i tre omgångar per år under två på varandra följande betessäsonger. För att kunna jämföra möjlig tillväxt och avkastning genomfördes betesförsöket i två olika delar i samma betesfålla – en del av ytan betades och en del skördades med hjälp av en vallskördemaskin. Smakligheten testades genom att ytorna delades in i rutor med olika betesväxtarter/-sorter/-blandningar. Före, under och efter varje betesomgång gjordes registreringar och provtagningar för att samla information om avbetning och tillväxt.
Vad gillade hästarna?
Redan i början av betesförsöket var det tydligt vad hästarna föredrog. De betade ofta färdigt vissa rutor helt innan de började på andra, och vissa rutor rördes i princip inte alls. I första hand betade de kort och spätt gräs och de betade också gräsen olika mycket i olika utvecklingsstadier. Trots att det var delvis olika hästar som användes i försöket valde alla på samma sätt, både i de olika betesomgångarna och under de två olika åren. Det hästarna gillade mest var engelskt rajgräs, en kommersiell blandning med fem olika gräsarter (SW 961), ängsgröe, rödsvingel, foderlosta och rörsvingel, medan hundäxing, ängssvingel, timotej och örter var mindre smakliga. Det visade sig också att örter, lusern och käringtand var svåretablerade och tålde tramp sämre än gräsen.
Andra resultat
Växternas utvecklingsstadium hade också betydelse. Ju längre och grövre arter, desto mindre smakliga. Dessutom såg vi signifikanta samband mellan beståndshöjd och rator(de områden där hästen gödslar och inte äter) – ju högre växterna var desto mer rator, vilket innebar ett sämre betesutnyttjande. När det däremot var ont om bete under en torrperiod, åt hästarna av alla olika växter.
Slutsatser - att ta med sig
För att få största möjliga utnyttjande av hästbete på åkermark bör man inte släppa på för sent, då betet kan förväxa och smakligheten minska. I så fall kan man ta en skörd eller putsa betet innan man låter hästarna beta igen. Om hänsyn inte behöver tas till speciella behov hos hästarna kan en betesblandning för häst bestå av följande arter: Timotej, engelskt rajgräs, rörsvingel, rödsvingel, ängsgröe och vitklöver. Även om timotej inte var så smaklig i renbestånd så bör den vara med, framförallt om man vill kunna ta en skörd ibland. När det gäller engelskt rajgräs och timotej bör ”betestyper” om möjligt användas. Rödsvingel, ängsgröe och vitklöver ger en god marktäckning och är smakligt och tramptåligt. Örter, lusern och käringtand ratas i stort av hästarna, är trampkänsliga och tillsammans med foderlosta svåretablerade och därför mindre aktuella.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev