Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Betesväxter till häst - olika arters och blandningars smaklighet och produktion

Status: Avslutat
Projektnummer: H0941197
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 3 maj 2015
Huvudsökande: Margareta Bendroth
Organisation: Hushållningssällskapet Sjuhärad
E-postadress: margareta.bendroth@radgivarna.nu
Telefon: 0325-618633
Beviljade medel: 475 000 SEK

Kommersiella betesfröblandningar speciellt för häst är ovanliga, och det är lite forskat om hästbete under våra förhållanden. Hästhållare har ofta ont om mark, och därför är betesutnyttjandet viktigt. Målet med projektet var att under fältmässiga förhållanden jämföra smaklighet och produktion hos 18 olika arter och blandningar för hästbete. Försöket omfattade en betesdel och en slåtterdel och betades under två på varandra följande betessäsonger (2011-2012) med tre avbetningar per säsong av fölston med föl. Resultatet blev att engelskt rajgräs, en marknadsblandning med fem olika gräsarter (SW 961), ängsgröe, rödsvingel, foderlosta och rörsvingel betades mest medan hundäxing, ängssvingel, timotej och örter var mindre smakliga. Foderlosta, örter, lusern och käringtand var svåretablerade, både i renbestånd och i blandning, och tålde tramp sämre än gräsen. Resultaten blev desamma, både inom och mellan år. Beståndshöjden påverkade också smakligheten, ju högre bestånd desto sämre smaklighet.

”Betesväxter till häst – olika arters smaklighet och produktion”
(H0941197)
Agronom Margareta Bendroth, Hushållningssällskapet Sjuhärad, lantmästare Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad och agronomie doktor Maria Stenberg, SLU

Sverige är ett av Europas hästtätaste länder när det gäller antal hästar per invånare, men mycket lite är känt om smaklighet och produktion när det gäller hästens bete. Nu har vi genomfört ett projekt för att få svar på vilka betesväxter som är bäst på ett hästbete – om även hästen får välja!
Bakgrund
Idag finns det ca 360 000 hästar i Sverige, vilket är fler än antalet mjölkkor. Många av dessa hästar går på bete, men detta bete är inte alltid lämpligt för dem. De kommersiella vallfröblandningar som idag oftast används till hästbete är i regel anpassade efter högproducerande nötkreatur och därför inte alltid optimala för häst, vilket kan medföra sjukdomar, dåligt betesutnyttjande mm.
Betet är även en motionsyta och måste kunna tåla tramp, vilket också spelar in vid val av betesväxter.
Hur gjorde vi?
Tidigare försök med hästbete i Sverige är få, och andra studier runt om i världen har visat varierande resultat. För att uppdatera kunskapen om vilka betesväxter som passar till häst undersökte vi under fältförhållanden smaklighet och produktion hos 18 olika arter och blandningar för hästbete. Försöket genomfördes på Broline stuteri där ston med föl betade i tre omgångar per år under två på varandra följande betessäsonger. För att kunna jämföra möjlig tillväxt och avkastning genomfördes betesförsöket i två olika delar i samma betesfålla – en del av ytan betades och en del skördades med hjälp av en vallskördemaskin. Smakligheten testades genom att ytorna delades in i rutor med olika betesväxtarter/-sorter/-blandningar. Före, under och efter varje betesomgång gjordes registreringar och provtagningar för att samla information om avbetning och tillväxt.
Vad gillade hästarna?
Redan i början av betesförsöket var det tydligt vad hästarna föredrog. De betade ofta färdigt vissa rutor helt innan de började på andra, och vissa rutor rördes i princip inte alls. I första hand betade de kort och spätt gräs och de betade också gräsen olika mycket i olika utvecklingsstadier. Trots att det var delvis olika hästar som användes i försöket valde alla på samma sätt, både i de olika betesomgångarna och under de två olika åren. Det hästarna gillade mest var engelskt rajgräs, en kommersiell blandning med fem olika gräsarter (SW 961), ängsgröe, rödsvingel, foderlosta och rörsvingel, medan hundäxing, ängssvingel, timotej och örter var mindre smakliga. Det visade sig också att örter, lusern och käringtand var svåretablerade och tålde tramp sämre än gräsen.
Andra resultat
Växternas utvecklingsstadium hade också betydelse. Ju längre och grövre arter, desto mindre smakliga. Dessutom såg vi signifikanta samband mellan beståndshöjd och rator(de områden där hästen gödslar och inte äter) – ju högre växterna var desto mer rator, vilket innebar ett sämre betesutnyttjande. När det däremot var ont om bete under en torrperiod, åt hästarna av alla olika växter.
Slutsatser - att ta med sig
För att få största möjliga utnyttjande av hästbete på åkermark bör man inte släppa på för sent, då betet kan förväxa och smakligheten minska. I så fall kan man ta en skörd eller putsa betet innan man låter hästarna beta igen. Om hänsyn inte behöver tas till speciella behov hos hästarna kan en betesblandning för häst bestå av följande arter: Timotej, engelskt rajgräs, rörsvingel, rödsvingel, ängsgröe och vitklöver. Även om timotej inte var så smaklig i renbestånd så bör den vara med, framförallt om man vill kunna ta en skörd ibland. När det gäller engelskt rajgräs och timotej bör ”betestyper” om möjligt användas. Rödsvingel, ängsgröe och vitklöver ger en god marktäckning och är smakligt och tramptåligt. Örter, lusern och käringtand ratas i stort av hästarna, är trampkänsliga och tillsammans med foderlosta svåretablerade och därför mindre aktuella.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev