Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Betydelsen av lågvirulenta virus och subkliniska luftvägsinfektioner hos svenska och norska travhästar

Status: Avslutat
Projektnummer: H0947319
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 2 januari 2014
Huvudsökande: Karl Ståhl
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: karl.stahl@sva.se
Telefon: +4618674628
Beviljade medel: 4 500 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
En grupp travhästar följdes under 13 månader för att undersöka betydelsen av subkliniska luftvägsinfektioner. Blodprov togs varje månad och analyserades för ett antal luftvägsviroser. Hästar med antikroppar påvisades i samtliga stall vilket visar att viroserna är vanligt förekommande. Antikroppsnivåerna kvarstod dessutom under längre perioder vilket betyder att resultat från enstaka provtagning inte är bevis på nyligen genomgången infektion och inte kan användas för att förklara en prestationsnedsättning. Många fall av prestationsnedsättning påvisades, men inga samband med de subkliniska luftvägsviroserna kunde identifieras. Studien visar också att två typer av hästinfluensa har cirkulerat bland svenska hästar under perioden, av vilka den ena inte ingår som komponent i många av de vaccin som finns på marknaden. Detta kan ha betydelse för hur pass väl skyddade mot influensa svenska hästar är, och visar hur viktigt det är att kontinuerligt följa utvecklingen av de stammar som cirkulerar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund
Infektioner i luftvägarna som ger tydlig sjukdom är ett stort problem hos sporthästar. Inom travsporten anser man också att subkliniska virusinfektioner, det vill säga infektioner som inte ger uppenbara sjukdomssymptom, är ett gissel som ger upphov till nedsatt prestationsförmåga. Typfallet beskrivs som en högpresterande häst som plötsligt tappar formen och inte orkar i mål. För att hitta förklaringar till den nedsatta prestationsförmågan tas ofta blodprov för antikroppsundersökning mot ett antal luftvägsinfektioner som ofta presenterar sig som subklinisk infektion. Eventuell förekomst av höga antikroppsnivåer kan sedan användas som förklaring. På SVA analyseras varje år ett stort antal hästsera med denna frågeställning och hos många hästar hittas antikroppar av varierande mängd. Tolkningen är dock mycket oklar och betydelsen av antikroppsnivåer i förhållande till nedsatt prestation är inte känd. Vidare kan nässvabbprov tas och om provet har tagits i infektionens akutfas kan virus påvisas. Huruvida förekomst av virus påverkar prestationen hos en häst utan kliniska symptom såsom feber, hosta eller näsflöde är inte heller klart.

Ur ett ekonomiskt perspektiv anses hästinfluensa vara den viktigaste luftvägsinfektionen hos häst. Sedan några år finns vaccinationskrav mot influensa för start av travhästar i Sverige. Detta betyder dock inte nödvändigtvis att influensavirus slutar spridas bland svenska travhästar eftersom vaccinet inte ett hundraprocentigt skydd. Vid infektion av en vaccinerad häst döljs sjukdomssymptomen, men påverkan på prestationsförmågan kommer sannolikt kvarstå.

Mot denna bakgrund var målsättningen med projektet att få en bättre förståelse för betydelsen av subkliniska luftvägsinfektioner hos svenska travhästar. Mer specifikt ville vi:

• Undersöka förekomst av de vanligaste virusinfektionerna i luftvägarna (bland annat rhinitvirus A och B, abortvirus och hästinfluensa) hos svenska högpresterande travhästar och undersöka eventuella samband med nedsatt prestation.
• Följa utvecklingen av hästinfluensasituationen i svenska travstall genom att kartlägga arvsmassan på de hästinfluensavirus som påträffas under projektperioden och jämföra de virus som cirkulerar med de vaccinstammar som används idag.

Material och metoder
Fyra framgångsrika svenska travtränare från Mälarregionen utgjorde grunden för studien. En grupp med högpresterande hästar i träning, från 2 års ålder och uppåt, valdes ut. Antalet hästar per stall grundade sig på totalantalet hästar i träning hos respektive tränare. På samtliga hästar togs blodprov och nässvabb en gång per månad under 13 månader. Nässvabbsproven undersöktes avseende förekomst av de vanligaste luftvägsvirussjukdomarna och blodproven analyserades avseende förekomst av virusantikroppar.

I samband med provtagningarna utförde samtliga hästar ett standardiserat arbetsprov, där hästarna travade en bestämd sträcka med en bestämd belastning, för att få ett objektivt mått på prestation. Som ett alternativt mått registrerades också tränarnas personliga upplevelser av prestationerna vid varje provtagningstillfälle.

Resultat och diskussion
I den slutliga analysen ingick provmaterial från 584 provtagningar från 63 hästar. Under perioden noterades 96 fall av nedsatt prestation, dvs vid i snitt var sjätte provtagning, av vilka 52 definierats enligt arbetsprovet och 45 enligt tränarna. Endast i ett fall överensstämde tränarens bedömning med resultat från arbetsprovet, vilket tydligt visar svårigheten med att definiera prestationsnedsättning. Hästar med antikroppar mot flera av luftvägsviroserna påvisades i samtliga stall. De relativt höga (om än varierande) andelarna positiva prov visar tydligt att många svenska travhästar träffar på luftvägsviroserna i fråga under sin livstid. Vi hittade inte något tydligt samband mellan de subkliniska luftvägsviroserna och nedsatt prestation. Dock var antalet fall av påvisad aktiv virussmitta (påvisat virus eller ökande nivå av antikroppar) i de fyra stallarna lågt under perioden, vilket gör att det är svårt att dra några säkra slutsatser. Vad resultaten däremot klart visar är att höga antikroppsnivåer för exempelvis rhinitvirus A och B vid enstaka provtagning inte kan användas som en förklaring till en nedsatt prestation, så som ofta görs. Studien visar tydligt att höga antikroppsnivåer kan kvarstå under en längre tid, utan att hästarna är sjuka. Ett ensamt blodprov med höga nivåer ska således inte tolkas som en pågående eller nyligen genomgången infektion. För detta måste istället upprepade prover, så kallade parprover, tas.

Inget samband kunde heller ses mellan hästarnas prestation och SAA, vilket tyder på att akutfasproteinet inte är en tillräckligt känslig markör för att kunna användas i detta syfte.

Två mindre kända hästherpesvirus, EHV-2 och -5, påvisades däremot i prover från några av hästarna med nedsatt prestation. Detta gjordes som en mindre aktivitet inom projektet, och betydelsen av fynden undersöks nu vidare i ett nytt SHF-projekt.

Inga fall av hästinfluensa påvisades inom den grupp av travhästar som följdes inom projektet. Däremot påvisades ett antal fall av hästinfluensa i samband med utredningar av klinisk misstanke vid rutindiagnostiken på SVA under projektperioden. Arvsmassan från dessa influensastammar kartlades. Resultaten visade för första gången att stammar från olika grupper av den amerikanska linjen av hästinfluensa (kallade Florida Clade I och II) cirkulerat samtidigt bland svenska hästar. Denna kunskap är av stor betydelse när det gäller förståelse för hästinfluensavacciners förmåga att ge ett fullgott skydd. Hästinfluensa, liksom andra influensavirus, har förmågan att genom en kontinuerlig ackumulering av små förändringar i arvsmassan undgå det immunsvar som utvecklats mot tidigare påträffade virus. Därför beror den skyddande förmågan som förväntas efter en vaccination till största delen på hur väl virusstammar som ingår i vaccinet liknar de virus som cirkulerar. Ett dåligt matchande vaccin kan alltså resultera i att även välvaccinerade hästar drabbas av infektion. Eftersom majoriteten av de vaccin som idag används i Sverige saknar viruskomponent som liknar Florida Clade I har sannolikt många svenska hästar idag inte ett fullgott skydd mot hästinfluensastammar från denna subgrupp.

Slutsatser
• Prestationsnedsättning är vanligt förekommande hos svenska högpresterande travhästar. Avsaknad av vedertagen definition av prestationsnedsättning försvårar dock möjligheten att kvantifiera problemet och att identifiera orsakssamband.
• Att antikroppspositiva hästar påvisades i samtliga stall visar att luftvägsviroserna är vanligt förekommande i svenska travstall.
• Höga antikroppsnivåer för rhinitvirus A och B kvarstår under lägre perioder efter genomgången infektion. En hög nivå vid ett enstaka provtagningstillfälle ska därför inte tolkas som ett bevis för pågående eller nyligen genomgången infektion och kan inte användas för att förklara en prestationsnedsättning.
• Inga samband mellan prestationsnedsättning och de subkliniska luftvägsviroserna projektet avsåg att studera har kunnat identifieras. Däremot har två mindre kända hästherpesvirus (EHV-2 och -5) påvisats hos prestationsnedsatta hästar. Betydelsen av detta undersöks vidare. Ny och känslig diagnostik för detta finns nu framtagen.
• Inget samband kunde heller ses mellan nedsatt prestation och SAA, vilket indikerar att akutfasproteinet inte är en tillräckligt känslig markör för att kunna användas i detta syfte.
• Två skilda typer av hästinfluensa har cirkulerat bland svenska hästar under projektperioden, av vilka den ena inte ingår som viruskomponent i många av de vaccin mot hästinfluensa som finns på den svenska marknaden. Detta kan ha betydelse för hur pass väl skyddad den svenska hästpopulationen idag är mot hästinfluensa, och visar samtidigt hur viktigt det är att kontinuerligt följa utvecklingen av de stammar som cirkulerar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-998 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-18-60-999 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2020

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress