Betydelsen av mellangårds- och individskillnader i metabolisk status för fruktsamhet, hälsa och produktion hos mjölkkor. Effekt av glukogena substanser och markörer i praktiskt lantbruk.

Sammanfattning av slutrapport
Mjölkkor i 17 besättningar tillskottsutfodrades med glycerol, propylenglykol eller ingenting extra under 0-21 d. efter kalvning. Glycerol ökade mjölkproduktionen med ca 1 kg de följande 90 d. Ingen skillnad i metabolstatus, fruktsamhet eller sjuklighet sågs mellan grupperna. Vidare undersöktes om mätning av energistatus i ett enda blodprov kan förutsäga om kon riskerar nedsatt fruktsamhet. Användbarheten av testet var låg men dock högre i besättningar med stora fruktsamhetsproblem. Faktorer som påverkade fruktsamheten undersöktes i 759 besättningar. Fruktsamheten var inte sämre i lösdrift med grupputfodring än i uppbundna system individuell utfordning, eller hos kor som mjölkades med robot jämfört med de som mjölkades konventionellt. Däremot så hade kor i besättningar som genomgick en miljöförändring en kraftigt ökad risk för nedsatt fruktsamhet. Svåra klövsjukdomar eller juverinflammation påverkade också fruktsamheten negativt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Betydelsen av mellangårds- och individskillnader i metabolisk status för fruktsamhet, hälsa och produktion hos mjölkkor. Effekt av glukogena substanser och markörer i praktiskt lantbruk (OBS! Titel gick inte att mata in i fältet "Projekttitel")

Bakgrund
Perioden runt kalvningen kan vara problematisk för dagens högavkastande mjölkkor. Eftersom kors foderintag av naturliga orsaker sjunker före kalvningen och sedan inte ökar i samma takt som energibehovet för mjölkproduktionen kräver, drabbas nästan alla nykalvade mjölkkor av negativ energibalans. Vid negativ energibalans bryter kon ner energireserver i kroppen, till exempel fett och muskler, för att kunna bilda sockret till mjölken. En svår och långvarig energibalans ökar risken för sjukdom, fruktsamhetsproblem och nedsatt mjölkproduktion hos kon. För en lönsam mjölkproduktion med god djurvälfärd krävs enkla förebyggande åtgärder för den nykalvade kon.

Syfte
Studierna undersöker om negativ energibalans hos nykalvade mjölkkor kan förebyggas med hjälp av tillskottsutfodring med glycerol eller propylenglykol under tidig laktation samt om detta i sin tur påverkar kornas fruktsamhet, sjuklighet eller mjölkproduktion. Vidare undersöks hur väl ett ensamt blodprov med mätning av indikatorer för energibalans kan förutsäga om kon riskerar nedsatt fruktsamhet under den kommande laktationen samt vilka faktorer hos den enskilda kon och i hennes skötsel och miljö som påverkar fruktsamheten.

Resultat
Kor som fick glycerol ökade sin mjölkproduktion med 1 kg under de första 90 dagarna efter kalvningen. Kor som fått propylenglykol ökade också mjölkproduktionen, men detta resultat var inte statistiskt signifikant. Den ökade mjölkproduktionen försämrade samtidigt inte kornas energibalans eller fruktsamhet. Tillskottsutfodringen påverkade heller inte kornas sjuklighet efter kalvningen. Generellt hade ett blodprov låg förmåga att förutsäga kons kommande reproduktionsförmåga. Användbarheten visades dock vara större i besättningar med stora fruktsamhetsproblem. Många riskfaktorer för nedsatt fruktsamhet hos mjölkkor hittades. I korthet hade kor i lösdrift med grupputfodring (full- eller blandfoder) inte sämre fruktsamhet än kor i uppbundna system som gavs kraftfoder och grovfoder separat och individuellt. Inte heller mjölkningssätt (robot eller konventionell mjölkning) gav upphov till några skillnader i fruktsamhet. Däremot så hade kor i besättningar som byggde om från uppbundet till lösdriftssystem eller bytte mjölkningssystem en kraftigt ökad risk för nedsatt fruktsamhet under perioden i anslutning till förändringen. Detsamma sågs hos kor med svåra klövsjukdomar eller som fick en inflammation i juvret efter kalvningen.

Metod
I 17 västsvenska besättningar tillskottsutfodrades korna med glycerol, propylenglykol eller ingenting extra under 0-21 dagar efter kalvningen och data för sjuklighet och mjölkavkastning samlades från Kokontrollen. I 12 av dessa besättningar mättes dessutom kornas energibalans regelbundet genom blodprov. Vidare undersöktes hur väl energibalansen i ett enda blodprov taget tidigt i laktationen kan förutsäga om kon riskerar nedsatt fruktsamhet genom att beräkna sensitivitet och specificitet, dvs sannolikheterna att ett test korrekt klassar en ko som ”sjuk” eller ”frisk”. I studien av faktorer som påverkar kors fruktsamhet användes data från 759 besättningar spridda över hela Sverige. Detta kompletterades med enkätdata om utfodringssystem från husdjursföreningarna.

Slutsatser och rekommendationer till näringen
Mjölkkor som är avlade för en hög mjölkproduktion tycks i första hand öka sin mjölkavkastning då extra energi tillsätts i foderstaten. Dessutom har tillskottsutfodring förmodligen större effekt om kor med behov av tillskott väljs ut, än att det ges till alla kor i en besättning. För att finna säkra metoder för att identifiera kor med särskilda behov behövs ytterligare studier. Slutligen visar studierna att ny teknik inom mjölknäringen inte behöver medföra problem, men att perioden då kostallet byggs om kan innebära en övergående risk för fruktsamhetsproblem vilket är viktigt att djurägaren är beredd på. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att åtgärder som inte direkt är riktade mot att förbättra kors fruktsamhet, tex regelbunden klövverkning eller ett arbete riktat mot förbättrad juverhälsa, även positivt påverkar fruktsamheten på gården.