Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Betydelsen av mellangårds- och individskillnader i metabolisk status för fruktsamhet, hälsa och produktion hos mjölkkor. Effekt av glukogena substanser och markörer i praktiskt lantbruk.

Status: Avslutat
Projektnummer: V0930010
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 9 januari 2013
Huvudsökande: Stefan Gunnarsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: stefan.gunnarsson@slu.se
Telefon: 0511-67216
Beviljade medel: 1 350 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Mjölkkor i 17 besättningar tillskottsutfodrades med glycerol, propylenglykol eller ingenting extra under 0-21 d. efter kalvning. Glycerol ökade mjölkproduktionen med ca 1 kg de följande 90 d. Ingen skillnad i metabolstatus, fruktsamhet eller sjuklighet sågs mellan grupperna. Vidare undersöktes om mätning av energistatus i ett enda blodprov kan förutsäga om kon riskerar nedsatt fruktsamhet. Användbarheten av testet var låg men dock högre i besättningar med stora fruktsamhetsproblem. Faktorer som påverkade fruktsamheten undersöktes i 759 besättningar. Fruktsamheten var inte sämre i lösdrift med grupputfodring än i uppbundna system individuell utfordning, eller hos kor som mjölkades med robot jämfört med de som mjölkades konventionellt. Däremot så hade kor i besättningar som genomgick en miljöförändring en kraftigt ökad risk för nedsatt fruktsamhet. Svåra klövsjukdomar eller juverinflammation påverkade också fruktsamheten negativt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Betydelsen av mellangårds- och individskillnader i metabolisk status för fruktsamhet, hälsa och produktion hos mjölkkor. Effekt av glukogena substanser och markörer i praktiskt lantbruk (OBS! Titel gick inte att mata in i fältet "Projekttitel")

Bakgrund
Perioden runt kalvningen kan vara problematisk för dagens högavkastande mjölkkor. Eftersom kors foderintag av naturliga orsaker sjunker före kalvningen och sedan inte ökar i samma takt som energibehovet för mjölkproduktionen kräver, drabbas nästan alla nykalvade mjölkkor av negativ energibalans. Vid negativ energibalans bryter kon ner energireserver i kroppen, till exempel fett och muskler, för att kunna bilda sockret till mjölken. En svår och långvarig energibalans ökar risken för sjukdom, fruktsamhetsproblem och nedsatt mjölkproduktion hos kon. För en lönsam mjölkproduktion med god djurvälfärd krävs enkla förebyggande åtgärder för den nykalvade kon.

Syfte
Studierna undersöker om negativ energibalans hos nykalvade mjölkkor kan förebyggas med hjälp av tillskottsutfodring med glycerol eller propylenglykol under tidig laktation samt om detta i sin tur påverkar kornas fruktsamhet, sjuklighet eller mjölkproduktion. Vidare undersöks hur väl ett ensamt blodprov med mätning av indikatorer för energibalans kan förutsäga om kon riskerar nedsatt fruktsamhet under den kommande laktationen samt vilka faktorer hos den enskilda kon och i hennes skötsel och miljö som påverkar fruktsamheten.

Resultat
Kor som fick glycerol ökade sin mjölkproduktion med 1 kg under de första 90 dagarna efter kalvningen. Kor som fått propylenglykol ökade också mjölkproduktionen, men detta resultat var inte statistiskt signifikant. Den ökade mjölkproduktionen försämrade samtidigt inte kornas energibalans eller fruktsamhet. Tillskottsutfodringen påverkade heller inte kornas sjuklighet efter kalvningen. Generellt hade ett blodprov låg förmåga att förutsäga kons kommande reproduktionsförmåga. Användbarheten visades dock vara större i besättningar med stora fruktsamhetsproblem. Många riskfaktorer för nedsatt fruktsamhet hos mjölkkor hittades. I korthet hade kor i lösdrift med grupputfodring (full- eller blandfoder) inte sämre fruktsamhet än kor i uppbundna system som gavs kraftfoder och grovfoder separat och individuellt. Inte heller mjölkningssätt (robot eller konventionell mjölkning) gav upphov till några skillnader i fruktsamhet. Däremot så hade kor i besättningar som byggde om från uppbundet till lösdriftssystem eller bytte mjölkningssystem en kraftigt ökad risk för nedsatt fruktsamhet under perioden i anslutning till förändringen. Detsamma sågs hos kor med svåra klövsjukdomar eller som fick en inflammation i juvret efter kalvningen.

Metod
I 17 västsvenska besättningar tillskottsutfodrades korna med glycerol, propylenglykol eller ingenting extra under 0-21 dagar efter kalvningen och data för sjuklighet och mjölkavkastning samlades från Kokontrollen. I 12 av dessa besättningar mättes dessutom kornas energibalans regelbundet genom blodprov. Vidare undersöktes hur väl energibalansen i ett enda blodprov taget tidigt i laktationen kan förutsäga om kon riskerar nedsatt fruktsamhet genom att beräkna sensitivitet och specificitet, dvs sannolikheterna att ett test korrekt klassar en ko som ”sjuk” eller ”frisk”. I studien av faktorer som påverkar kors fruktsamhet användes data från 759 besättningar spridda över hela Sverige. Detta kompletterades med enkätdata om utfodringssystem från husdjursföreningarna.

Slutsatser och rekommendationer till näringen
Mjölkkor som är avlade för en hög mjölkproduktion tycks i första hand öka sin mjölkavkastning då extra energi tillsätts i foderstaten. Dessutom har tillskottsutfodring förmodligen större effekt om kor med behov av tillskott väljs ut, än att det ges till alla kor i en besättning. För att finna säkra metoder för att identifiera kor med särskilda behov behövs ytterligare studier. Slutligen visar studierna att ny teknik inom mjölknäringen inte behöver medföra problem, men att perioden då kostallet byggs om kan innebära en övergående risk för fruktsamhetsproblem vilket är viktigt att djurägaren är beredd på. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att åtgärder som inte direkt är riktade mot att förbättra kors fruktsamhet, tex regelbunden klövverkning eller ett arbete riktat mot förbättrad juverhälsa, även positivt påverkar fruktsamheten på gården.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev