Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Betydelsen av mellangårds- och individskillnader i metabolisk status för fruktsamhet, hälsa och produktion hos mjölkkor. Effekt av glukogena substanser och markörer i praktiskt lantbruk.

Status: Avslutat
Projektnummer: V0930010
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 9 januari 2013
Huvudsökande: Stefan Gunnarsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: stefan.gunnarsson@slu.se
Telefon: 0511-67216
Beviljade medel: 1 350 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Mjölkkor i 17 besättningar tillskottsutfodrades med glycerol, propylenglykol eller ingenting extra under 0-21 d. efter kalvning. Glycerol ökade mjölkproduktionen med ca 1 kg de följande 90 d. Ingen skillnad i metabolstatus, fruktsamhet eller sjuklighet sågs mellan grupperna. Vidare undersöktes om mätning av energistatus i ett enda blodprov kan förutsäga om kon riskerar nedsatt fruktsamhet. Användbarheten av testet var låg men dock högre i besättningar med stora fruktsamhetsproblem. Faktorer som påverkade fruktsamheten undersöktes i 759 besättningar. Fruktsamheten var inte sämre i lösdrift med grupputfodring än i uppbundna system individuell utfordning, eller hos kor som mjölkades med robot jämfört med de som mjölkades konventionellt. Däremot så hade kor i besättningar som genomgick en miljöförändring en kraftigt ökad risk för nedsatt fruktsamhet. Svåra klövsjukdomar eller juverinflammation påverkade också fruktsamheten negativt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Betydelsen av mellangårds- och individskillnader i metabolisk status för fruktsamhet, hälsa och produktion hos mjölkkor. Effekt av glukogena substanser och markörer i praktiskt lantbruk (OBS! Titel gick inte att mata in i fältet "Projekttitel")

Bakgrund
Perioden runt kalvningen kan vara problematisk för dagens högavkastande mjölkkor. Eftersom kors foderintag av naturliga orsaker sjunker före kalvningen och sedan inte ökar i samma takt som energibehovet för mjölkproduktionen kräver, drabbas nästan alla nykalvade mjölkkor av negativ energibalans. Vid negativ energibalans bryter kon ner energireserver i kroppen, till exempel fett och muskler, för att kunna bilda sockret till mjölken. En svår och långvarig energibalans ökar risken för sjukdom, fruktsamhetsproblem och nedsatt mjölkproduktion hos kon. För en lönsam mjölkproduktion med god djurvälfärd krävs enkla förebyggande åtgärder för den nykalvade kon.

Syfte
Studierna undersöker om negativ energibalans hos nykalvade mjölkkor kan förebyggas med hjälp av tillskottsutfodring med glycerol eller propylenglykol under tidig laktation samt om detta i sin tur påverkar kornas fruktsamhet, sjuklighet eller mjölkproduktion. Vidare undersöks hur väl ett ensamt blodprov med mätning av indikatorer för energibalans kan förutsäga om kon riskerar nedsatt fruktsamhet under den kommande laktationen samt vilka faktorer hos den enskilda kon och i hennes skötsel och miljö som påverkar fruktsamheten.

Resultat
Kor som fick glycerol ökade sin mjölkproduktion med 1 kg under de första 90 dagarna efter kalvningen. Kor som fått propylenglykol ökade också mjölkproduktionen, men detta resultat var inte statistiskt signifikant. Den ökade mjölkproduktionen försämrade samtidigt inte kornas energibalans eller fruktsamhet. Tillskottsutfodringen påverkade heller inte kornas sjuklighet efter kalvningen. Generellt hade ett blodprov låg förmåga att förutsäga kons kommande reproduktionsförmåga. Användbarheten visades dock vara större i besättningar med stora fruktsamhetsproblem. Många riskfaktorer för nedsatt fruktsamhet hos mjölkkor hittades. I korthet hade kor i lösdrift med grupputfodring (full- eller blandfoder) inte sämre fruktsamhet än kor i uppbundna system som gavs kraftfoder och grovfoder separat och individuellt. Inte heller mjölkningssätt (robot eller konventionell mjölkning) gav upphov till några skillnader i fruktsamhet. Däremot så hade kor i besättningar som byggde om från uppbundet till lösdriftssystem eller bytte mjölkningssystem en kraftigt ökad risk för nedsatt fruktsamhet under perioden i anslutning till förändringen. Detsamma sågs hos kor med svåra klövsjukdomar eller som fick en inflammation i juvret efter kalvningen.

Metod
I 17 västsvenska besättningar tillskottsutfodrades korna med glycerol, propylenglykol eller ingenting extra under 0-21 dagar efter kalvningen och data för sjuklighet och mjölkavkastning samlades från Kokontrollen. I 12 av dessa besättningar mättes dessutom kornas energibalans regelbundet genom blodprov. Vidare undersöktes hur väl energibalansen i ett enda blodprov taget tidigt i laktationen kan förutsäga om kon riskerar nedsatt fruktsamhet genom att beräkna sensitivitet och specificitet, dvs sannolikheterna att ett test korrekt klassar en ko som ”sjuk” eller ”frisk”. I studien av faktorer som påverkar kors fruktsamhet användes data från 759 besättningar spridda över hela Sverige. Detta kompletterades med enkätdata om utfodringssystem från husdjursföreningarna.

Slutsatser och rekommendationer till näringen
Mjölkkor som är avlade för en hög mjölkproduktion tycks i första hand öka sin mjölkavkastning då extra energi tillsätts i foderstaten. Dessutom har tillskottsutfodring förmodligen större effekt om kor med behov av tillskott väljs ut, än att det ges till alla kor i en besättning. För att finna säkra metoder för att identifiera kor med särskilda behov behövs ytterligare studier. Slutligen visar studierna att ny teknik inom mjölknäringen inte behöver medföra problem, men att perioden då kostallet byggs om kan innebära en övergående risk för fruktsamhetsproblem vilket är viktigt att djurägaren är beredd på. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att åtgärder som inte direkt är riktade mot att förbättra kors fruktsamhet, tex regelbunden klövverkning eller ett arbete riktat mot förbättrad juverhälsa, även positivt påverkar fruktsamheten på gården.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Ny teknik och regional strategi för recirkulering av växtnäring i stallgödsel
Helena Aronsson

Projektnummer: O-20-23-457 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass
Milk

A main challenge for regions with intensive livestock production is phosphorus (P) surplus on farms, resulting in low P use efficiency and losses to waters. The project will provide solutions to increase P recycling from animal manure. This will decrease our dependency on imported P fertilizers, …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet
Pernilla Tidåker, SLU

Projektnummer: R-18-26-136 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Sustainable dairy systems must strive for practices that reduce the negative impacts and enhance the positive impacts, and find measures to track changes in relation to different goals. The aim of this project is to investigate how indicators and tools for ecosystem services and biodiversity can be …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev