Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Betydelsen av mellangårds- och individskillnader i metabolisk status för fruktsamhet, hälsa och produktion hos mjölkkor. Effekt av glukogena substanser och markörer i praktiskt lantbruk.

Status: Avslutat
Projektnummer: V0930010
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 9 januari 2013
Huvudsökande: Stefan Gunnarsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: stefan.gunnarsson@slu.se
Telefon: 0511-67216
Beviljade medel: 1 350 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Mjölkkor i 17 besättningar tillskottsutfodrades med glycerol, propylenglykol eller ingenting extra under 0-21 d. efter kalvning. Glycerol ökade mjölkproduktionen med ca 1 kg de följande 90 d. Ingen skillnad i metabolstatus, fruktsamhet eller sjuklighet sågs mellan grupperna. Vidare undersöktes om mätning av energistatus i ett enda blodprov kan förutsäga om kon riskerar nedsatt fruktsamhet. Användbarheten av testet var låg men dock högre i besättningar med stora fruktsamhetsproblem. Faktorer som påverkade fruktsamheten undersöktes i 759 besättningar. Fruktsamheten var inte sämre i lösdrift med grupputfodring än i uppbundna system individuell utfordning, eller hos kor som mjölkades med robot jämfört med de som mjölkades konventionellt. Däremot så hade kor i besättningar som genomgick en miljöförändring en kraftigt ökad risk för nedsatt fruktsamhet. Svåra klövsjukdomar eller juverinflammation påverkade också fruktsamheten negativt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Betydelsen av mellangårds- och individskillnader i metabolisk status för fruktsamhet, hälsa och produktion hos mjölkkor. Effekt av glukogena substanser och markörer i praktiskt lantbruk (OBS! Titel gick inte att mata in i fältet "Projekttitel")

Bakgrund
Perioden runt kalvningen kan vara problematisk för dagens högavkastande mjölkkor. Eftersom kors foderintag av naturliga orsaker sjunker före kalvningen och sedan inte ökar i samma takt som energibehovet för mjölkproduktionen kräver, drabbas nästan alla nykalvade mjölkkor av negativ energibalans. Vid negativ energibalans bryter kon ner energireserver i kroppen, till exempel fett och muskler, för att kunna bilda sockret till mjölken. En svår och långvarig energibalans ökar risken för sjukdom, fruktsamhetsproblem och nedsatt mjölkproduktion hos kon. För en lönsam mjölkproduktion med god djurvälfärd krävs enkla förebyggande åtgärder för den nykalvade kon.

Syfte
Studierna undersöker om negativ energibalans hos nykalvade mjölkkor kan förebyggas med hjälp av tillskottsutfodring med glycerol eller propylenglykol under tidig laktation samt om detta i sin tur påverkar kornas fruktsamhet, sjuklighet eller mjölkproduktion. Vidare undersöks hur väl ett ensamt blodprov med mätning av indikatorer för energibalans kan förutsäga om kon riskerar nedsatt fruktsamhet under den kommande laktationen samt vilka faktorer hos den enskilda kon och i hennes skötsel och miljö som påverkar fruktsamheten.

Resultat
Kor som fick glycerol ökade sin mjölkproduktion med 1 kg under de första 90 dagarna efter kalvningen. Kor som fått propylenglykol ökade också mjölkproduktionen, men detta resultat var inte statistiskt signifikant. Den ökade mjölkproduktionen försämrade samtidigt inte kornas energibalans eller fruktsamhet. Tillskottsutfodringen påverkade heller inte kornas sjuklighet efter kalvningen. Generellt hade ett blodprov låg förmåga att förutsäga kons kommande reproduktionsförmåga. Användbarheten visades dock vara större i besättningar med stora fruktsamhetsproblem. Många riskfaktorer för nedsatt fruktsamhet hos mjölkkor hittades. I korthet hade kor i lösdrift med grupputfodring (full- eller blandfoder) inte sämre fruktsamhet än kor i uppbundna system som gavs kraftfoder och grovfoder separat och individuellt. Inte heller mjölkningssätt (robot eller konventionell mjölkning) gav upphov till några skillnader i fruktsamhet. Däremot så hade kor i besättningar som byggde om från uppbundet till lösdriftssystem eller bytte mjölkningssystem en kraftigt ökad risk för nedsatt fruktsamhet under perioden i anslutning till förändringen. Detsamma sågs hos kor med svåra klövsjukdomar eller som fick en inflammation i juvret efter kalvningen.

Metod
I 17 västsvenska besättningar tillskottsutfodrades korna med glycerol, propylenglykol eller ingenting extra under 0-21 dagar efter kalvningen och data för sjuklighet och mjölkavkastning samlades från Kokontrollen. I 12 av dessa besättningar mättes dessutom kornas energibalans regelbundet genom blodprov. Vidare undersöktes hur väl energibalansen i ett enda blodprov taget tidigt i laktationen kan förutsäga om kon riskerar nedsatt fruktsamhet genom att beräkna sensitivitet och specificitet, dvs sannolikheterna att ett test korrekt klassar en ko som ”sjuk” eller ”frisk”. I studien av faktorer som påverkar kors fruktsamhet användes data från 759 besättningar spridda över hela Sverige. Detta kompletterades med enkätdata om utfodringssystem från husdjursföreningarna.

Slutsatser och rekommendationer till näringen
Mjölkkor som är avlade för en hög mjölkproduktion tycks i första hand öka sin mjölkavkastning då extra energi tillsätts i foderstaten. Dessutom har tillskottsutfodring förmodligen större effekt om kor med behov av tillskott väljs ut, än att det ges till alla kor i en besättning. För att finna säkra metoder för att identifiera kor med särskilda behov behövs ytterligare studier. Slutligen visar studierna att ny teknik inom mjölknäringen inte behöver medföra problem, men att perioden då kostallet byggs om kan innebära en övergående risk för fruktsamhetsproblem vilket är viktigt att djurägaren är beredd på. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att åtgärder som inte direkt är riktade mot att förbättra kors fruktsamhet, tex regelbunden klövverkning eller ett arbete riktat mot förbättrad juverhälsa, även positivt påverkar fruktsamheten på gården.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Genomisk selektion för effektivare avel i nötköttsraserna
Susanne Eriksson

Projektnummer: O-18-20-175 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött

The project aims to lay the foundation for genomic selection in Swedish beef cattle populations. Genomic selection has revolutionized animal breeding and much increased genetic progress in e.g. dairy cattle. Improved animal breeding increases production efficiency and genomic selection enables …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Strategier för sanering av rotgall och frilevande nematoder i växtföljder med potatis och rotgrödor
Åsa Olsson Nyström

Projektnummer: O-18-20-168 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Potatis
Socker

Free living nematodes (FLN) and root-knot nematodes (RKN) are increasing problems in root and tuber crops such as potato, sugar beet and carrot. There is a need for effective sanitation techniques and tolerant crops/varieties to keep population levels low in the rotation. Recently, the severe …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 september 2022

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

På samma våglängd - LED-ljusets effekt på aktivitet och produktion hos mjölkkor
Sigrid Agenäs

Projektnummer: O-17-20-970 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to study effects of LED-light on milk production and activity in dairy cows. The main hypotheses are that LED light allows maintained cow activity and milk production with less energy used for illumination, and that LED-light makes it possible to apply a dark period during …

Läs mer

Integrerat växtskydd i jordgubbar: feromonbaserad övervakning och kontroll av jordgubbsvecklaren
Glenn Svensson, Lunds universitet

Projektnummer: R-18-25-004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2022

Swedish strawberry production suffers from several severe insect pests. When usage of traditional insecticides is phased out and IPM implemented novel green methods for pest control are urgently needed. The strawberry tortricid, Acleris comariana, is a severe pest on strawberries. Its larvae feed …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev