Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.

Status: Avslutat
Projektnummer: V1430021
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 13 augusti 2019
Huvudsökande: Bengt-Ove Rustas
Organisation: SLU
E-postadress: Bengt-ove.rustas@slu.se
Telefon: 018-171663
Medsökande: Lotta Berg
Medsökande: Johan Dicksved
Beviljade medel: 2 400 000 SEK

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) also is of importance for the growth and health of the calf. It has been indicated that the microbiota in the GIT influence the immunlogical status and the microbiota in the respiratory tract in the newborn calf. In this project we will study if the colostrum feeding routine (bottle feeding, calf suckling or feeding by an esophageal tube) influence the development of the microbiota in the GIT and respiratory tract. New methodology makes these studies possible. The hypothesis is that the microbial interaction in the GIT and respiratory tract is significant for the calf's future capacity for sustainable production as well as the routine of colostrum feeding for the development of the microbiota.

Grunden för uthållig mjölkproduktion läggs redan då kvigkalven är nyfödd. Tidigare resultat har visat att tillväxt och hälsa under kalvens tidiga ålder påverkar kalvens framtida produktionsförmåga, vilket delvis beror på näringsförsörjningen. Det kan dock inte det vara hela sanningen. Troligen har bakteriefloran i magtarmkanalen (MTK) betydelse för kalvens hälsa och tillväxt. Indikationer finns att bakteriefloran i MTK kan påverka kalvens immunstatus samt bakterieflora och immunstatus i andningsvägarna. I detta projekt avser vi att undersöka hur utfodringsrutinen av råmjölk (utfodring via nappflaska, kalven får dia eller kalven sondmatas) påverkar utvecklingen av bakteriefloran i MTK och andningsvägar. Ny metodik möjliggör dessa studier. Hypotesen är att den mikrobiella interaktionen i MTK och andningsvägar spelar en viktig roll för kalvens framtida förmåga till uthållig produktion och att utfodringsrutinen av råmjölk kan ha en avgörande betydelse för utvecklingen av bakteriefloran.

Projektets syfte var att undersöka etableringen av mikrober hos unga kalvar och särskilt påverkan av utfodringsmetoden. Råmjölk gavs till 25 tjur- och 22 kvigkalvar med strupsond eller flaska. Hälften av de flaskutfodrade kalvarna fick dia modern. Den mikrobiella sammansättningen i tarminnehåll och tarmslemhinna från olika delar av mag-tarmkanalen hos 2 och 7 dagar gamla tjurkalvar, träck från 2, 7, 14, 28, 56 och 90 dagar gamla kvigkalvar samt mjölk analyserades med gensekvensering. Innehåll av metaboliter i prover från tarmarna analyserades med NMR-spektroskopi. Redan vid två dagars ålder fanns skillnader i mikrobpopulationen utmed mag-tarmkanalen med stora skillnader mellan de bakre och främre delarna. De metaboliska profilerna skilde sig också mellan olika tarmsegment. Den mikrobiella sammansättningen skiljde sig mellan slemhinna och tarminnehåll. Utfodringsmetod eller mjölkens bakteriesammansättning hade ingen större inverkan på mikrobernas etablering i mag-tarmkanalen.

Mikroberna i mag-tarmkanalen är viktiga för tarmens funktion men också för immunförsvaret och därmed värddjurets hälsa och välbefinnande. Mag-tarmbakterier etablerar sig tidigt i kalvens liv i samband med att den får i sig råmjölk. Vilka bakterier som finns i mjölken har sannolikt betydelse för hur populationen av bakterier i tarmarna utvecklas. Sättet att utfodra kan också ha betydelse eftersom det kan påverka var i mag-tarmkanalen mjölken hamnar. På senare år har en del besättningar börjat utfodra samtliga kalvar med strupsond för att på ett effektivt sätt se till att de får i sig rätt mängd råmjölk i rätt tid. Att ge mjölk med sond är annars en metod som används till svaga kalvar som inte kan dricka själva. Det har rests frågetecken kring om det är etiskt försvarbart att utfodra även friska kalvar med sond. Sondmatning innebär att mjölken först hamnar i vommen istället för i löpmagen, som den gör vid utfodring med napp eller när kalven diar. När kalven suger sluts den så kallade struprännan, ett hudveck i nätmagen, vilket innebär att mjölken rinner från matstrupen och direkt ut i löpmagen men vid sondutfodring sluts inte struprännan. Syftet med det här projektet var att utforska hur mikrobpopulationen utvecklas i kalvens magar och tarmar samt hur populationen påverkas av utfodringssättet.
Prover samlades från tarminnehåll och skrap från tarmslemhinnan hos kalvar som var två respektive sju dagar gamla. Prover togs i vommen, löpmagen, tolvfingertarmen, tunntarmen, blindtarmen och nedre tjocktarmen samt i träcken. Träckprover togs även från kvigkalvar som var 2, 7, 14, 28, 56 (vid avvänjning) och 90 dagar gamla. Sammansättningen av bakterier i proverna analyserades med modern genteknik. Dessutom analyserades proverna på innehåll av olika metaboliter, det vill säga nedbrytningsprodukter från processer i kroppen och tarmarna.
Analyserna visade att bakteriepopulationen i de olika tarmsegmenten skilde sig åt. Det var stora skillnader mellan populationen i början (magarna) och i slutet (blindtarm och tjocktarm) av mag-tarmkanalen. När kalvarna blev äldre ökade skillnaderna. Det var också skillnader mellan vilka bakterier som fanns i tarminnehållet och vilka som fanns i tarmslemhinnan. Vissa bakterier fäster vid tarmslemhinnan och kan påverka tarmens funktion och motståndskraft mot sjukdomar. Lactobaciller, som anses vara bra för tarmhälsan, fanns främst i tarminnehållet medan E. coli bakterier, som kan vara sjukdomsframkallande och icke sjukdomsframkallande, i huvudsak påträffades i slemhinnan.
Vi kunde konstatera att mikrobpopulationen i mag-tarmkanalen hos unga kalvar genomgår en betydande förändring över tid att populationen utvecklas fram till tre månaders ålder. I början av kalvens liv dominerar så kallade fakultativt anaeroba bakterier, som kan leva både i syrefri och syrehaltig miljö, och efterhand tar anaeroba bakterier, som endast lever i syrefria miljöer, över.
Sättet att utfodra råmjölk, sondmatning jämfört med flaskmatning, hade ingen inverkan på bakteriesammansättning. Däremot kunde vi se att de kalvar som diat modern under första dygnet hade lägre andel laktobaciller i löpmagen jämfört med övriga kalvar. Det är svårt att veta vad det beror på men en anledning skulle kunna vara att de kalvar som diade fick i sig mindre mängd råmjölk än övriga kalvar. Det borde missgynna lactobacillerna som utnyttjar mjölksockret som näringskälla. Vi kunde inte se något samband mellan mikrobsammansättningen i mjölken och i mage eller tarm, vilket var lite förvånande.
Det vi lärt av det här projektet är att tarmbakteriernas sammansättning utvecklas under kalvens första levnadsmånader och att den skiljer sig mellan olika delar av tarmarna. Vad som styr utvecklingen och hur den påverkar kalven vill vi gärna studera vidare eftersom det förmodligen är viktigt för kalvens hälsa och tillväxt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev