Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.

Status: Avslutat
Projektnummer: V1430021
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 13 augusti 2019
Huvudsökande: Kerstin Svennersten Sjaunja
Organisation: SLU
E-postadress: Kerstin.svennersten@slu.se
Telefon: ?
Medsökande: Johan Dicksved
Medsökande: Bengt-Ove Rustas
Beviljade medel: 2 400 000 SEK

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) also is of importance for the growth and health of the calf. It has been indicated that the microbiota in the GIT influence the immunlogical status and the microbiota in the respiratory tract in the newborn calf. In this project we will study if the colostrum feeding routine (bottle feeding, calf suckling or feeding by an esophageal tube) influence the development of the microbiota in the GIT and respiratory tract. New methodology makes these studies possible. The hypothesis is that the microbial interaction in the GIT and respiratory tract is significant for the calf's future capacity for sustainable production as well as the routine of colostrum feeding for the development of the microbiota.

Grunden för uthållig mjölkproduktion läggs redan då kvigkalven är nyfödd. Tidigare resultat har visat att tillväxt och hälsa under kalvens tidiga ålder påverkar kalvens framtida produktionsförmåga, vilket delvis beror på näringsförsörjningen. Det kan dock inte det vara hela sanningen. Troligen har bakteriefloran i magtarmkanalen (MTK) betydelse för kalvens hälsa och tillväxt. Indikationer finns att bakteriefloran i MTK kan påverka kalvens immunstatus samt bakterieflora och immunstatus i andningsvägarna. I detta projekt avser vi att undersöka hur utfodringsrutinen av råmjölk (utfodring via nappflaska, kalven får dia eller kalven sondmatas) påverkar utvecklingen av bakteriefloran i MTK och andningsvägar. Ny metodik möjliggör dessa studier. Hypotesen är att den mikrobiella interaktionen i MTK och andningsvägar spelar en viktig roll för kalvens framtida förmåga till uthållig produktion och att utfodringsrutinen av råmjölk kan ha en avgörande betydelse för utvecklingen av bakteriefloran.

Projektets syfte var att undersöka etableringen av mikrober hos unga kalvar och särskilt påverkan av utfodringsmetoden. Råmjölk gavs till 25 tjur- och 22 kvigkalvar med strupsond eller flaska. Hälften av de flaskutfodrade kalvarna fick dia modern. Den mikrobiella sammansättningen i tarminnehåll och tarmslemhinna från olika delar av mag-tarmkanalen hos 2 och 7 dagar gamla tjurkalvar, träck från 2, 7, 14, 28, 56 och 90 dagar gamla kvigkalvar samt mjölk analyserades med gensekvensering. Innehåll av metaboliter i prover från tarmarna analyserades med NMR-spektroskopi. Redan vid två dagars ålder fanns skillnader i mikrobpopulationen utmed mag-tarmkanalen med stora skillnader mellan de bakre och främre delarna. De metaboliska profilerna skilde sig också mellan olika tarmsegment. Den mikrobiella sammansättningen skiljde sig mellan slemhinna och tarminnehåll. Utfodringsmetod eller mjölkens bakteriesammansättning hade ingen större inverkan på mikrobernas etablering i mag-tarmkanalen.

Mikroberna i mag-tarmkanalen är viktiga för tarmens funktion men också för immunförsvaret och därmed värddjurets hälsa och välbefinnande. Mag-tarmbakterier etablerar sig tidigt i kalvens liv i samband med att den får i sig råmjölk. Vilka bakterier som finns i mjölken har sannolikt betydelse för hur populationen av bakterier i tarmarna utvecklas. Sättet att utfodra kan också ha betydelse eftersom det kan påverka var i mag-tarmkanalen mjölken hamnar. På senare år har en del besättningar börjat utfodra samtliga kalvar med strupsond för att på ett effektivt sätt se till att de får i sig rätt mängd råmjölk i rätt tid. Att ge mjölk med sond är annars en metod som används till svaga kalvar som inte kan dricka själva. Det har rests frågetecken kring om det är etiskt försvarbart att utfodra även friska kalvar med sond. Sondmatning innebär att mjölken först hamnar i vommen istället för i löpmagen, som den gör vid utfodring med napp eller när kalven diar. När kalven suger sluts den så kallade struprännan, ett hudveck i nätmagen, vilket innebär att mjölken rinner från matstrupen och direkt ut i löpmagen men vid sondutfodring sluts inte struprännan. Syftet med det här projektet var att utforska hur mikrobpopulationen utvecklas i kalvens magar och tarmar samt hur populationen påverkas av utfodringssättet.
Prover samlades från tarminnehåll och skrap från tarmslemhinnan hos kalvar som var två respektive sju dagar gamla. Prover togs i vommen, löpmagen, tolvfingertarmen, tunntarmen, blindtarmen och nedre tjocktarmen samt i träcken. Träckprover togs även från kvigkalvar som var 2, 7, 14, 28, 56 (vid avvänjning) och 90 dagar gamla. Sammansättningen av bakterier i proverna analyserades med modern genteknik. Dessutom analyserades proverna på innehåll av olika metaboliter, det vill säga nedbrytningsprodukter från processer i kroppen och tarmarna.
Analyserna visade att bakteriepopulationen i de olika tarmsegmenten skilde sig åt. Det var stora skillnader mellan populationen i början (magarna) och i slutet (blindtarm och tjocktarm) av mag-tarmkanalen. När kalvarna blev äldre ökade skillnaderna. Det var också skillnader mellan vilka bakterier som fanns i tarminnehållet och vilka som fanns i tarmslemhinnan. Vissa bakterier fäster vid tarmslemhinnan och kan påverka tarmens funktion och motståndskraft mot sjukdomar. Lactobaciller, som anses vara bra för tarmhälsan, fanns främst i tarminnehållet medan E. coli bakterier, som kan vara sjukdomsframkallande och icke sjukdomsframkallande, i huvudsak påträffades i slemhinnan.
Vi kunde konstatera att mikrobpopulationen i mag-tarmkanalen hos unga kalvar genomgår en betydande förändring över tid att populationen utvecklas fram till tre månaders ålder. I början av kalvens liv dominerar så kallade fakultativt anaeroba bakterier, som kan leva både i syrefri och syrehaltig miljö, och efterhand tar anaeroba bakterier, som endast lever i syrefria miljöer, över.
Sättet att utfodra råmjölk, sondmatning jämfört med flaskmatning, hade ingen inverkan på bakteriesammansättning. Däremot kunde vi se att de kalvar som diat modern under första dygnet hade lägre andel laktobaciller i löpmagen jämfört med övriga kalvar. Det är svårt att veta vad det beror på men en anledning skulle kunna vara att de kalvar som diade fick i sig mindre mängd råmjölk än övriga kalvar. Det borde missgynna lactobacillerna som utnyttjar mjölksockret som näringskälla. Vi kunde inte se något samband mellan mikrobsammansättningen i mjölken och i mage eller tarm, vilket var lite förvånande.
Det vi lärt av det här projektet är att tarmbakteriernas sammansättning utvecklas under kalvens första levnadsmånader och att den skiljer sig mellan olika delar av tarmarna. Vad som styr utvecklingen och hur den påverkar kalven vill vi gärna studera vidare eftersom det förmodligen är viktigt för kalvens hälsa och tillväxt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1617

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Energi & biomassa

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress