Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | V0830416 |
Kategori: | Research program | Milk |
Ansökningsår: | 2008 |
Datum för slutrapport: | 25 november 2013 |
Huvudsökande: | Rolf Spörndly |
Organisation: | SLU |
E-postadress: | rolf.sporndly@slu.se |
Telefon: | 018671992 |
Sammanfattning av slutrapport
Tillsammans med del I omfattar detta projekt utfodring av mjölkkor med 5 sorters ensilage med olika struktur.
1) Vallensilage grovt snittat (i rundbal)
2) Vallensilage finsnittat( i plansilo)
3) Vallensilage exakthackat (i plansilo)
4) Vallensilage exakthackat och macererat (i slang)
5) Majsensilage exakthackat och macererat (i slang)
Mjölkande kor har utfodrats i två olika försök där alla kor har fått av alla ensilage. Avsikten har varit att ta fram data till foderstatsprogram som NorFor där beräkningar av foderintag och passagehastighet görs och där grovfodrets struktur (hackelselängd) har betydelse. Snittlängden hade ingen betydelse för foderintaget, idisslingen eller mjölkproduktionen men ättiden ökade med längre strån. 50% längre ättid för långstråigt (15 cm) och 20% längre ättid för snittat (4 cm) jämfört med exakthackat ensilage (1,5 cm). Smältbarheten av fiber och foderintaget av majsensilage var lägre än av vallensilage.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Betydelsen av vallfodrets fysikaliska struktur för vomomsättning, foderintag och mjölkproduktion hos kor. DEL II
För att rationalisera skördearbetet har det på senare år utvecklats alternativa ensileringsmetoder. Snittvagnar har introducerats som alternativ till exakthackar och packning av ensilage i slang har ökat. Snittvagnar ger en längre strålängd medan exakthack och slangpackning ger en kortare strålängd med kraftigare bearbetning. Föreliggande projekt har syftat till att klarlägga vilken effekt de olika strålängderna har på mjölkkon. Följande fem ensilagetyper har utfodrats till mjölkande kor:
1) Vallensilage grovt snittat (i rundbal)
2) Vallensilage finsnittat( i plansilo)
3) Vallensilage exakthackat (i plansilo)
4) Vallensilage exakthackat och macererat (i slang)
5) Majsensilage exakthackat och macererat (i slang)
Korna har ätit av samtliga ensilage i s.k. change-over försök och en del har varit vomfistulerade för att man skulle kunna studera vom-pH och strukturen i vommen. Man har även mätt idissling och tuggning. En viktig avsikt har varit att kunna leverera underlag till NorFor och andra foderstatsprogram där man ska beräkna foderkonsumtion och idissling vid olika typer av foder.
Ett antal förvånande resultat har framkommit. Uppfattningen var att ett längre foder ger upphov till mer idissling som ska vara positivt men att ett korthackat kan ge ett större foderintag. Tvärt emot fann vi att det inte skilde alls i idisslingstid mellan det mest långstråiga (15 cm) och det mest korthackade och bearbetade (1,5 cm) ensilaget. Foderintaget var dessutom lika stort. Det som skilde dem var att det tog korna 50 % längre tid att äta det långstråiga ensilaget. När det väl var uppätet så fanns inga skillnader i strukturen vare sig i vommen eller i träcken. De idisslade lika mycket och skillnaderna i vommens pH var marginella. Plansiloensilaget taget med snittvagn (4 cm strålängd) tog det korna 20 % längre tid att äta än om det var skördat med exakthack (1,5 cm). Det kunde även konstateras att fibern (NDF) i majsensilage hade en lägre smältbarhet än i vallensilage och att foderintaget var lägre av majsensilaget.
Konsekvenserna av resultatet, frånsett att vi fått ett bättre underlag för att kunna beräkna tuggindex och foderintag i NorFor, är att man må ställa sig frågan varför vi satsar så mycket pengar i maskiner och fossil energi för att bearbeta vallfodret när korna gör det själva bara genom att äta. Trots den längre ättiden återstår mer än hälften av dygnets timmar då de inte tuggar. En mer begränsad bearbetning borde kunna sänka kostnaden. En helat annan konsekvens som kan dras från denna nya kunskap är att det är viktigt att få ner ättiden i våra nya lösdriftsstallar där ätplatsen är begränsad. I enlighet med lagen bygger många sitt stall med tre kor per ätplats vid foderbordet med hänvisning till att det alltid finns fri tillgång på foder. Men om ättiden är lång händer det ofta att korna som är låga i rangordning inte kommer åt att äta med sänkt foderintag och produktion som följd. I sådana situationer har ättiden en avgörande betydelse och istället för at bygga ut kan man uppnp en bättre funktion genom att erbjuda ett foder med kortare ättid.
I de genomförda försöken har korna ätit varje foderslag under kort tid, bara två veckor. Det betyder att inga långtidseffekter har studerats. Om korthackat foder leder till hälsostörningar har vi inte kunnat belysa. Den marginella påverkan på pH-värdet tyder dock inte på att så skulle vara fallet. Det konstaterades dock att variationen i foderintag mellan dagarna steg avsevärt när fodret blev mer korthackat. Allra störst var det för exakthackat majsensilage. Ju längre fodrets strålängd var desto mindre varierade intaget dag till dag. Detta skulle kunna indikera en mer instabil vommiljö och skulle kanske kunna medföra risk för hälsostörningar hos vissa djur. Något sådant såg vi emellertid inte i detta projekt.
Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …
Läs merProjektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …
Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …
Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …
Läs merProjektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …
Läs merProjektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …
Läs merProjektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …
Läs merProjektnummer: O-20-23-457 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
A main challenge for regions with intensive livestock production is phosphorus (P) surplus on farms, resulting in low P use efficiency and losses to waters. The project will provide solutions to increase P recycling from animal manure. This will decrease our dependency on imported P fertilizers, …
Läs merProjektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …
Läs mer