Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Betydelsen av vallfodrets fysikaliska struktur för vomomsättning, foderintag och mjölkproduktino hos kor - DEL II

Status: Avslutat
Projektnummer: V0830416
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 25 november 2013
Huvudsökande: Rolf Spörndly
Organisation: SLU
E-postadress: rolf.sporndly@slu.se
Telefon: 018671992
Beviljade medel: 731 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Tillsammans med del I omfattar detta projekt utfodring av mjölkkor med 5 sorters ensilage med olika struktur.

1) Vallensilage grovt snittat (i rundbal)
2) Vallensilage finsnittat( i plansilo)
3) Vallensilage exakthackat (i plansilo)
4) Vallensilage exakthackat och macererat (i slang)
5) Majsensilage exakthackat och macererat (i slang)

Mjölkande kor har utfodrats i två olika försök där alla kor har fått av alla ensilage. Avsikten har varit att ta fram data till foderstatsprogram som NorFor där beräkningar av foderintag och passagehastighet görs och där grovfodrets struktur (hackelselängd) har betydelse. Snittlängden hade ingen betydelse för foderintaget, idisslingen eller mjölkproduktionen men ättiden ökade med längre strån. 50% längre ättid för långstråigt (15 cm) och 20% längre ättid för snittat (4 cm) jämfört med exakthackat ensilage (1,5 cm). Smältbarheten av fiber och foderintaget av majsensilage var lägre än av vallensilage.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Betydelsen av vallfodrets fysikaliska struktur för vomomsättning, foderintag och mjölkproduktion hos kor. DEL II

För att rationalisera skördearbetet har det på senare år utvecklats alternativa ensileringsmetoder. Snittvagnar har introducerats som alternativ till exakthackar och packning av ensilage i slang har ökat. Snittvagnar ger en längre strålängd medan exakthack och slangpackning ger en kortare strålängd med kraftigare bearbetning. Föreliggande projekt har syftat till att klarlägga vilken effekt de olika strålängderna har på mjölkkon. Följande fem ensilagetyper har utfodrats till mjölkande kor:

1) Vallensilage grovt snittat (i rundbal)
2) Vallensilage finsnittat( i plansilo)
3) Vallensilage exakthackat (i plansilo)
4) Vallensilage exakthackat och macererat (i slang)
5) Majsensilage exakthackat och macererat (i slang)

Korna har ätit av samtliga ensilage i s.k. change-over försök och en del har varit vomfistulerade för att man skulle kunna studera vom-pH och strukturen i vommen. Man har även mätt idissling och tuggning. En viktig avsikt har varit att kunna leverera underlag till NorFor och andra foderstatsprogram där man ska beräkna foderkonsumtion och idissling vid olika typer av foder.
Ett antal förvånande resultat har framkommit. Uppfattningen var att ett längre foder ger upphov till mer idissling som ska vara positivt men att ett korthackat kan ge ett större foderintag. Tvärt emot fann vi att det inte skilde alls i idisslingstid mellan det mest långstråiga (15 cm) och det mest korthackade och bearbetade (1,5 cm) ensilaget. Foderintaget var dessutom lika stort. Det som skilde dem var att det tog korna 50 % längre tid att äta det långstråiga ensilaget. När det väl var uppätet så fanns inga skillnader i strukturen vare sig i vommen eller i träcken. De idisslade lika mycket och skillnaderna i vommens pH var marginella. Plansiloensilaget taget med snittvagn (4 cm strålängd) tog det korna 20 % längre tid att äta än om det var skördat med exakthack (1,5 cm). Det kunde även konstateras att fibern (NDF) i majsensilage hade en lägre smältbarhet än i vallensilage och att foderintaget var lägre av majsensilaget.
Konsekvenserna av resultatet, frånsett att vi fått ett bättre underlag för att kunna beräkna tuggindex och foderintag i NorFor, är att man må ställa sig frågan varför vi satsar så mycket pengar i maskiner och fossil energi för att bearbeta vallfodret när korna gör det själva bara genom att äta. Trots den längre ättiden återstår mer än hälften av dygnets timmar då de inte tuggar. En mer begränsad bearbetning borde kunna sänka kostnaden. En helat annan konsekvens som kan dras från denna nya kunskap är att det är viktigt att få ner ättiden i våra nya lösdriftsstallar där ätplatsen är begränsad. I enlighet med lagen bygger många sitt stall med tre kor per ätplats vid foderbordet med hänvisning till att det alltid finns fri tillgång på foder. Men om ättiden är lång händer det ofta att korna som är låga i rangordning inte kommer åt att äta med sänkt foderintag och produktion som följd. I sådana situationer har ättiden en avgörande betydelse och istället för at bygga ut kan man uppnp en bättre funktion genom att erbjuda ett foder med kortare ättid.
I de genomförda försöken har korna ätit varje foderslag under kort tid, bara två veckor. Det betyder att inga långtidseffekter har studerats. Om korthackat foder leder till hälsostörningar har vi inte kunnat belysa. Den marginella påverkan på pH-värdet tyder dock inte på att så skulle vara fallet. Det konstaterades dock att variationen i foderintag mellan dagarna steg avsevärt när fodret blev mer korthackat. Allra störst var det för exakthackat majsensilage. Ju längre fodrets strålängd var desto mindre varierade intaget dag till dag. Detta skulle kunna indikera en mer instabil vommiljö och skulle kanske kunna medföra risk för hälsostörningar hos vissa djur. Något sådant såg vi emellertid inte i detta projekt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev