Betydelsen av vallfodrets fysikaliska struktur för vomomsättning, foderintag och mjölkproduktino hos kor - DEL II

Sammanfattning av slutrapport
Tillsammans med del I omfattar detta projekt utfodring av mjölkkor med 5 sorters ensilage med olika struktur.

1) Vallensilage grovt snittat (i rundbal)
2) Vallensilage finsnittat( i plansilo)
3) Vallensilage exakthackat (i plansilo)
4) Vallensilage exakthackat och macererat (i slang)
5) Majsensilage exakthackat och macererat (i slang)

Mjölkande kor har utfodrats i två olika försök där alla kor har fått av alla ensilage. Avsikten har varit att ta fram data till foderstatsprogram som NorFor där beräkningar av foderintag och passagehastighet görs och där grovfodrets struktur (hackelselängd) har betydelse. Snittlängden hade ingen betydelse för foderintaget, idisslingen eller mjölkproduktionen men ättiden ökade med längre strån. 50% längre ättid för långstråigt (15 cm) och 20% längre ättid för snittat (4 cm) jämfört med exakthackat ensilage (1,5 cm). Smältbarheten av fiber och foderintaget av majsensilage var lägre än av vallensilage.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Betydelsen av vallfodrets fysikaliska struktur för vomomsättning, foderintag och mjölkproduktion hos kor. DEL II

För att rationalisera skördearbetet har det på senare år utvecklats alternativa ensileringsmetoder. Snittvagnar har introducerats som alternativ till exakthackar och packning av ensilage i slang har ökat. Snittvagnar ger en längre strålängd medan exakthack och slangpackning ger en kortare strålängd med kraftigare bearbetning. Föreliggande projekt har syftat till att klarlägga vilken effekt de olika strålängderna har på mjölkkon. Följande fem ensilagetyper har utfodrats till mjölkande kor:

1) Vallensilage grovt snittat (i rundbal)
2) Vallensilage finsnittat( i plansilo)
3) Vallensilage exakthackat (i plansilo)
4) Vallensilage exakthackat och macererat (i slang)
5) Majsensilage exakthackat och macererat (i slang)

Korna har ätit av samtliga ensilage i s.k. change-over försök och en del har varit vomfistulerade för att man skulle kunna studera vom-pH och strukturen i vommen. Man har även mätt idissling och tuggning. En viktig avsikt har varit att kunna leverera underlag till NorFor och andra foderstatsprogram där man ska beräkna foderkonsumtion och idissling vid olika typer av foder.
Ett antal förvånande resultat har framkommit. Uppfattningen var att ett längre foder ger upphov till mer idissling som ska vara positivt men att ett korthackat kan ge ett större foderintag. Tvärt emot fann vi att det inte skilde alls i idisslingstid mellan det mest långstråiga (15 cm) och det mest korthackade och bearbetade (1,5 cm) ensilaget. Foderintaget var dessutom lika stort. Det som skilde dem var att det tog korna 50 % längre tid att äta det långstråiga ensilaget. När det väl var uppätet så fanns inga skillnader i strukturen vare sig i vommen eller i träcken. De idisslade lika mycket och skillnaderna i vommens pH var marginella. Plansiloensilaget taget med snittvagn (4 cm strålängd) tog det korna 20 % längre tid att äta än om det var skördat med exakthack (1,5 cm). Det kunde även konstateras att fibern (NDF) i majsensilage hade en lägre smältbarhet än i vallensilage och att foderintaget var lägre av majsensilaget.
Konsekvenserna av resultatet, frånsett att vi fått ett bättre underlag för att kunna beräkna tuggindex och foderintag i NorFor, är att man må ställa sig frågan varför vi satsar så mycket pengar i maskiner och fossil energi för att bearbeta vallfodret när korna gör det själva bara genom att äta. Trots den längre ättiden återstår mer än hälften av dygnets timmar då de inte tuggar. En mer begränsad bearbetning borde kunna sänka kostnaden. En helat annan konsekvens som kan dras från denna nya kunskap är att det är viktigt att få ner ättiden i våra nya lösdriftsstallar där ätplatsen är begränsad. I enlighet med lagen bygger många sitt stall med tre kor per ätplats vid foderbordet med hänvisning till att det alltid finns fri tillgång på foder. Men om ättiden är lång händer det ofta att korna som är låga i rangordning inte kommer åt att äta med sänkt foderintag och produktion som följd. I sådana situationer har ättiden en avgörande betydelse och istället för at bygga ut kan man uppnp en bättre funktion genom att erbjuda ett foder med kortare ättid.
I de genomförda försöken har korna ätit varje foderslag under kort tid, bara två veckor. Det betyder att inga långtidseffekter har studerats. Om korthackat foder leder till hälsostörningar har vi inte kunnat belysa. Den marginella påverkan på pH-värdet tyder dock inte på att så skulle vara fallet. Det konstaterades dock att variationen i foderintag mellan dagarna steg avsevärt när fodret blev mer korthackat. Allra störst var det för exakthackat majsensilage. Ju längre fodrets strålängd var desto mindre varierade intaget dag till dag. Detta skulle kunna indikera en mer instabil vommiljö och skulle kanske kunna medföra risk för hälsostörningar hos vissa djur. Något sådant såg vi emellertid inte i detta projekt.