Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling, BoT-A, år 4

The objective is to develop a long-term platform serving as cooperative participation concerning potato research
between scientists, advisors, farmers and industry. The aim is to jointly develop a model for sustainable knowledge
round efficient, profitable and competitive production. Traditional research methods are combined with farmer’s
experiments aiming at mutual participation. Qualitative methods are combined with quantitative to create a holistic
interpretation and evaluation of the work. Part of the cropping system are studied with focus on the capacity of the
preceding crop to promote the modification of soil structure and its possibility the suppress diseases in the following
potato crop. The effect of preceding crops are compared with and without mechanical soil structure modification
and analyses how the methods interact. A PhD student is working close together with the group of farmers, advisors and scientists that are attached to the project.

Syftet är att utveckla en långsiktigt fungerande plattform för aktörssamverkan kring potatisforskning mellan
forskare, rådgivare, lantbrukare och andra intressenter. Målet är att gemensamt utveckla en modell för hållbar
kunskap kring effektiv, lönsam och konkurrenskraftig odling. Traditionella forskningsmetoder kombineras med
lantbrukarexperiment där delaktighet eftersträvas. Kvalitativa metoder kombineras med kvantitativa för att tolkning
och utvärdering av arbetet skall ske utifrån en helhetssyn. Delar av odlingssystemet studeras med fokus på
förfruktens förmåga att bidra till alvluckring för bästa utveckling av potatisplantan men också dess möjlighet att
hämma sjudomar i efterföljande potatisgröda. Förfruktsverkan jämförs med och utan mekanisk djupluckring och
analyser görs av hur de båda metoderna samspelar. Till projektet är knuten en doktorand vars arbete drivs tillsammans med
kärngruppen av odlare, forskare och rådgivare.

Detta projekt om uthållig potatisproduktion har arbetat med deltagardriven forskning och samlat lantbrukare, forskare inklusive en doktorand, rådgivare och intdustri. Deltagarna har arbetat med frågeställningar hur problemen med markpackning kan lösas. Kan en djuprotad förfrukt till potatis göra samma jobb som en djupluckring ner till 45 cm efter sättning? Kan kombinationen av de båda metoderna addera effekterna? Frågorna testades i fält- och odlarförsök. Rotmätningar i matpotatis visade att både bra förfrukter och djupluckring bildar djupare och mer rötter en oluckrad kontroll. Kombinationen av luckringsmetoder förstärkte effekten ytterligare. Knöl- och stärkelseskörd ökade i stärkelsepotatis med båda metoderna men då en bra, djuprotad förfrukt använts kunde inte positiv effekt av djupluckring visas. Projektet har byggt en plattform för lärande som också ger möjlighet till en väl fungerande doktorandutbildning - tillämpad forskning med direkt förankring i praktiken.

Detta projekt om uthållig potatisproduktion har arbetat med deltagardriven forskning och lärande. Det har samlat lantbrukare, forskare inklusive en doktorand, rådgivare och industriintressenter i en samverkande forskningsgrupp med 30 deltagare. Deltagande odlare kom från Skåne, Blekinge och Östergötland, representerande både mat-, stärkelse- och industripotatisproducenter.
Frågeställningarna som projektets samverkande forskningsgrupp och doktoranden har arbetat med rör problemen med markpackning som främst orsakas av intensiv användning av tunga maskiner och ensidiga växtföljder. Vilka metoder kan användas för att förbättra markstrukturen för att gynna potatisplantans utveckling och därmed skörd och kvalitet? Djupluckring efter sättning, mellan potatisraderna hade provats med både positivt och för tyngre jordar mer tveksamma resultat bland många stärkelsepotatisodlare före projektets start. Fortsatta studier av djupluckringsmetodens möjligheter prioriterades av deltagande odlare. En ytterligare metod som introducerades av gruppen var att studera djuprotade förfrukters möjligheter att förbättra strukturen av en packad jord dvs. kan dessa grödor, året före potatisgrödan, göra samma jobb som mekanisk djupluckring? Eller kan en kombination av de båda metoderna addera effekterna? Frågorna testades i fältförsök i mat- och stärkelsepotatis i Kristianstad och i odlarexperiment hos deltagande odlare. Åtta förfruktsbehandlingar med oljerättika, maträttika, lupin och rödklöver i olika kombinationer valdes ut tillsammans av deltagarna. Odlarna valde sedan att arbeta med en av dessa förfruktsbehandlingar i sina egna gårdsexperiment.
Mätningar av motståndet i marken kunde visa att mekanisk djupluckring minskade motståndet rejält. Detta kunde inte visas för de utvalda förfrukterna som istället behöll samma motstånd som den oluckrade kontrollen. Rotmätningar i matpotatis visade dock att både bra förfrukter och djupluckring efter sättning bildar både djupare och mer rötter än oluckrad kontroll trots att mätningarna av markens motstånd inte kunnat visa detta. Kombinationen av luckringsmetoderna förstärkte denna positiva effekt ytterligare. Detta förklaras troligen med markporer och kanaler skapade av förfrukterna kan året efter användas av potatisplantan för utveckling av rötter. Djupare och fler rötter i leden med biologisk alvluckring och i kombinationen med de två luckringsmetoderna ledde dock inte till högre kväveupptag eller högre skörd. Troligen reflekterar dessa resultat både god tillgång på både vatten och näring för potatisgrödan. För fullt utnyttjande av potentialen av biologisk eller mekanisk alvluckring i matpotatis måste närings- och vattenförsörjningen anpassas till det förbättrade rotsystemet.
Knöl- och stärkelseskörd ökade i stärkelsepotatis, då de båda metoderna studerades enskilt. Men då en bra, djuprotad förfrukt hade använts kunde inte en adderad effekt av djupluckring visas. Dessa resultatet pekar därmed på möjligheten att använda en bra, djuprotad förfrukt som alternativ till mekanisk luckring.
I denna studie påverkade mekanisk djupluckring kväveupptaget positivt.
Projektet har byggt en plattform för lärande. Odlarexperiment tillsammans med regelrätta fältförsök stärker möjligheten att testa och utvärdera relevanta frågeställningar i praktiken och implementera nya rön. Sex s.k satelitgrupper av lantbrukare fanns också med i plattformen. Dessa deltagardrivna grupper, ledda av en expertrådgivare, använde och diskuterade också resultaten från projektet. Den modell som har skapats i projektet bör användas i framtiden och kan utvecklas ytterligare. Den ger möjlighet till en väl fungerande doktorandutbildning - tillämpad forskning med direkt förankring i praktiken.