Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling, BoT-A, år 4

Status: Avslutat
Projektnummer: H1342225
Kategori: Research program | Potato
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 4 juli 2016
Huvudsökande: Paula Persson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Paula.Persson@slu.se
Telefon: 018 67 23 58
Medsökande: Birgitta Båth
Medsökande: Anita Gunnarsson
Beviljade medel: 750 000 SEK

The objective is to develop a long-term platform serving as cooperative participation concerning potato research
between scientists, advisors, farmers and industry. The aim is to jointly develop a model for sustainable knowledge
round efficient, profitable and competitive production. Traditional research methods are combined with farmer’s
experiments aiming at mutual participation. Qualitative methods are combined with quantitative to create a holistic
interpretation and evaluation of the work. Part of the cropping system are studied with focus on the capacity of the
preceding crop to promote the modification of soil structure and its possibility the suppress diseases in the following
potato crop. The effect of preceding crops are compared with and without mechanical soil structure modification
and analyses how the methods interact. A PhD student is working close together with the group of farmers, advisors and scientists that are attached to the project.

Syftet är att utveckla en långsiktigt fungerande plattform för aktörssamverkan kring potatisforskning mellan
forskare, rådgivare, lantbrukare och andra intressenter. Målet är att gemensamt utveckla en modell för hållbar
kunskap kring effektiv, lönsam och konkurrenskraftig odling. Traditionella forskningsmetoder kombineras med
lantbrukarexperiment där delaktighet eftersträvas. Kvalitativa metoder kombineras med kvantitativa för att tolkning
och utvärdering av arbetet skall ske utifrån en helhetssyn. Delar av odlingssystemet studeras med fokus på
förfruktens förmåga att bidra till alvluckring för bästa utveckling av potatisplantan men också dess möjlighet att
hämma sjudomar i efterföljande potatisgröda. Förfruktsverkan jämförs med och utan mekanisk djupluckring och
analyser görs av hur de båda metoderna samspelar. Till projektet är knuten en doktorand vars arbete drivs tillsammans med
kärngruppen av odlare, forskare och rådgivare.

Detta projekt om uthållig potatisproduktion har arbetat med deltagardriven forskning och samlat lantbrukare, forskare inklusive en doktorand, rådgivare och intdustri. Deltagarna har arbetat med frågeställningar hur problemen med markpackning kan lösas. Kan en djuprotad förfrukt till potatis göra samma jobb som en djupluckring ner till 45 cm efter sättning? Kan kombinationen av de båda metoderna addera effekterna? Frågorna testades i fält- och odlarförsök. Rotmätningar i matpotatis visade att både bra förfrukter och djupluckring bildar djupare och mer rötter en oluckrad kontroll. Kombinationen av luckringsmetoder förstärkte effekten ytterligare. Knöl- och stärkelseskörd ökade i stärkelsepotatis med båda metoderna men då en bra, djuprotad förfrukt använts kunde inte positiv effekt av djupluckring visas. Projektet har byggt en plattform för lärande som också ger möjlighet till en väl fungerande doktorandutbildning - tillämpad forskning med direkt förankring i praktiken.

Detta projekt om uthållig potatisproduktion har arbetat med deltagardriven forskning och lärande. Det har samlat lantbrukare, forskare inklusive en doktorand, rådgivare och industriintressenter i en samverkande forskningsgrupp med 30 deltagare. Deltagande odlare kom från Skåne, Blekinge och Östergötland, representerande både mat-, stärkelse- och industripotatisproducenter.
Frågeställningarna som projektets samverkande forskningsgrupp och doktoranden har arbetat med rör problemen med markpackning som främst orsakas av intensiv användning av tunga maskiner och ensidiga växtföljder. Vilka metoder kan användas för att förbättra markstrukturen för att gynna potatisplantans utveckling och därmed skörd och kvalitet? Djupluckring efter sättning, mellan potatisraderna hade provats med både positivt och för tyngre jordar mer tveksamma resultat bland många stärkelsepotatisodlare före projektets start. Fortsatta studier av djupluckringsmetodens möjligheter prioriterades av deltagande odlare. En ytterligare metod som introducerades av gruppen var att studera djuprotade förfrukters möjligheter att förbättra strukturen av en packad jord dvs. kan dessa grödor, året före potatisgrödan, göra samma jobb som mekanisk djupluckring? Eller kan en kombination av de båda metoderna addera effekterna? Frågorna testades i fältförsök i mat- och stärkelsepotatis i Kristianstad och i odlarexperiment hos deltagande odlare. Åtta förfruktsbehandlingar med oljerättika, maträttika, lupin och rödklöver i olika kombinationer valdes ut tillsammans av deltagarna. Odlarna valde sedan att arbeta med en av dessa förfruktsbehandlingar i sina egna gårdsexperiment.
Mätningar av motståndet i marken kunde visa att mekanisk djupluckring minskade motståndet rejält. Detta kunde inte visas för de utvalda förfrukterna som istället behöll samma motstånd som den oluckrade kontrollen. Rotmätningar i matpotatis visade dock att både bra förfrukter och djupluckring efter sättning bildar både djupare och mer rötter än oluckrad kontroll trots att mätningarna av markens motstånd inte kunnat visa detta. Kombinationen av luckringsmetoderna förstärkte denna positiva effekt ytterligare. Detta förklaras troligen med markporer och kanaler skapade av förfrukterna kan året efter användas av potatisplantan för utveckling av rötter. Djupare och fler rötter i leden med biologisk alvluckring och i kombinationen med de två luckringsmetoderna ledde dock inte till högre kväveupptag eller högre skörd. Troligen reflekterar dessa resultat både god tillgång på både vatten och näring för potatisgrödan. För fullt utnyttjande av potentialen av biologisk eller mekanisk alvluckring i matpotatis måste närings- och vattenförsörjningen anpassas till det förbättrade rotsystemet.
Knöl- och stärkelseskörd ökade i stärkelsepotatis, då de båda metoderna studerades enskilt. Men då en bra, djuprotad förfrukt hade använts kunde inte en adderad effekt av djupluckring visas. Dessa resultatet pekar därmed på möjligheten att använda en bra, djuprotad förfrukt som alternativ till mekanisk luckring.
I denna studie påverkade mekanisk djupluckring kväveupptaget positivt.
Projektet har byggt en plattform för lärande. Odlarexperiment tillsammans med regelrätta fältförsök stärker möjligheten att testa och utvärdera relevanta frågeställningar i praktiken och implementera nya rön. Sex s.k satelitgrupper av lantbrukare fanns också med i plattformen. Dessa deltagardrivna grupper, ledda av en expertrådgivare, använde och diskuterade också resultaten från projektet. Den modell som har skapats i projektet bör användas i framtiden och kan utvecklas ytterligare. Den ger möjlighet till en väl fungerande doktorandutbildning - tillämpad forskning med direkt förankring i praktiken.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 april 2021

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 april 2021

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Utmaningar och behov för svenskt jordbruksproduktion - möjliga vägar för teknikutveckling för att uppnå lönsamhet samt miljö- och klimatanpassning
Eva Salomon, RISE Research institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-19-82-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Swedish agriculture needs to be environmentally and climate-friendly and at the same time be productive, profitable and ethically- and socially sustainable. RISE knowledge and skills covers a large part of Sweden’s agricultural technical competence. RISE has established national and internationally …

Läs mer

Test och utvärdering av ett digitalt utbildningskoncept till nytta för Sveriges fjäderfäbransch.
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-19-62-181 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2021

The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2020

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2020

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2020

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev